Restkväve och vallinsådder

Jakob Eriksson är växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Väst i Vänersborg och han menar att det kan vara en utmaning när man inte vet hur mycket kväve som finns kvar i marken. 

 

Jakob Eriksson är växtodlings­rådgivare på Hushållnings­sällskapet Väst i Vänersborg. Han har en blandning av kunder med mjölkkor och växtodling, både konventionella och ekologiska gårdar. Foto: Carolina Wahlberg


– Det finns en bra struktur i marken på många håll. Man har kunnat göra bra plöjningar och bearbetningar under hösten. Det var tjänliga förhållanden jämfört med fjolåret. Så det ser positivt ut, säger Jakob Eriksson om vårbrukets förutsättningar. 

Men en osäkerhetsfaktor som han ser är eventuellt restkväve i marken. Kväve som inte kom till nytta i en del grödor under fjolåret. 

– Det kan finnas mer kväve kvar i backen inför säsongen. Det kan vara positivt för odlingen, men det är en osäkerhet om du odlar maltkorn, som har ett smalt band för proteinet att komma rätt. Så skulle det finnas fält med mycket kväve kvar, finns det en risk att man gödslar bort sig redan vid sådden. Det är lättare att lägga kompletteringsgödsling utefter vad man tror att det blir. När man sår vet man inget om hur det ser ut framöver, säger Jakob och fortsätter:

– Det kan vara en liten utmaning. Sedan tror jag att det finns områden där det är en större fråga. Här i Väst har vi ändå tagit hyggligt bra skördar och många höll igen på gödslingen när man såg hur det verkade bli. Framförallt var det vårsäd som blev dålig på många håll. Kanske skördade man tre ton. Hade man gödslat för sex ton, då är det klart att det finns en del kväve kvar. 

Vad säger kunderna inför säsongen?

– De är ganska positiva. Det som är sått i höstas ser bra ut. Det är värre på kogårdar som har vallar med dåliga vallinsådder. Här i området har de flesta löst fodret och klarat sig ganska bra då det blev en bra tredjeskörd. Det har varit en del pusslande för att få ihop det, men det känns som att de flesta löser det med en någotsånär vettig foderstat, säger Jakob.

Men att få till bra etablerade vallinsådder i år bör vara fokus. 

– Det här är ett område där det normalt sett brukar regna och man kanske har kunnat ”slarva” lite men ändå fått upp vall. Men inte ett år som 2018. 

Torkan ställde även till det för fröodlingarna i Dalsland där mycket timotej och ängsvingel kommer att behöva sås om, menar Jakob. 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 07 februari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Jordbruk är mer än förenklade val

Vi producerar ägg hemma på gården. Vi har 14 höns. Eller, det är inte riktigt sant, för ganska många av dem är ju tuppar. Och fyra av dem är faktiskt ankor om man nu skall vara lite petig. Ankor är som höns men värper lite sämre, och äter lite mer. Det känns fantastiskt bra att gå ut och plocka egna ägg till frukost. Eller att föda upp dem på matrester. Jag tror att våra höns har det ganska bra. Men efter några år som äggproducent kan jag också se några svagheter med den småskaliga produktionsinriktningen vi valt.

Kommentera