Jakten på lycka, för vem?

Årets första dag sitter jag i bilen på väg upp till stugan, i den del av landet som kallas glesbygd. Under min studietid har det talats mycket och ofta om den ideella sektorns betydelse för landsbygden, såväl under utbildningen som i dyster medierapportering.

Kerstin Gauffin är en av Jordbruksaktuellts studentkrönikörer. Foto: Julia Abrahamsson

Många gånger är ideellt arbete livsavgörande och en förutsättning för landsbygden och alla som lever där. Staten ser landsbygdsbor som gratis arbetskraft som ska lösa funktioner som staten rimligen borde leverera. I dessa diskussioner talas det sällan om ett betydande ideellt arbete som egentligen inte bara gynnar landsbygdsbor. Det berör människor såväl från skogarna väster om Sveg, där stugan ligger, till slätterna i söder liksom Stureplan däremellan. Det ideella arbetet som utförs av jägarkåren.   

Oavsett om det är mitt i veckan, du förväntas skjutsa barnen till skolan nästföljande dag eller ska utföra någon form av dagsverk som de flesta andra, kliver jägaren upp ur sin varma säng, ofta mitt i natten för att arbeta åt dig. När man pratar om jägare nämns det sällan att dessa arbetar ideellt, till exempel när någon trafikant krockat med vilt. Om inte jägarna gör detta, är det många gånger en lång och plågsam död som går viltet till mötes. De åker ut och identifierar, spårar och avlivar om det så behövs. En nödvändig funktion liksom många andra, som behövs i ett fungerande samhälle. 

Inte heller nämns det att dessa jägare lämnar sina varma sängar såväl helgmorgnar som att de ger sig ut sena kvällar för att reglera viltstammen för att färre bil­olyckor med vilt ska ske, också helt ideellt. Även den växande vildsvinsstammen stjäl allt fler jägares djupsömn för att nattetid sitta och vaka gris så att grannar med nyköpt villa på landet och lantbrukare inte ska få sina investeringar och odlingar förstörda och uppbökade innan skörd. En förutsättning för att du kunde köpa vetemjöl till bullarna du bakade häromdagen.

Jakt, en dyr hobby för skjutglada idioter som älskar att instagramma sina troféer? Det är tyvärr ofta den bild av jägare som framförs av människor med okunskap i frågan. Inte att jakt sakta men säkert håller på att bli en mötesplats mellan människor från städer och människor på landsbygden som både berikar varandra ekonomiskt och i möten. Att jägare reglerar ekosystemen så att räven inte plundrar harar och fågelbon, liksom att de reglerar älg och hjort för att skogen ska kunna stå kvar för de som lever av den eller trivs med att vistas i naturen. Jakt bidrar både med näringsverksamheter och skatteintäkter men också saker du kanske inte alls tänkt på som mat och säkerhet.

Att vara emot jägare och jakt är inte bara oansvarigt i form av dåligt resursutnyttjande av ett nyttigt och klimatsmart livsmedel, som är en nödvändighet för att kunna mätta en växande befolkning. Jag tycker också att det är vårt ansvar, med Sveriges unika förutsättningar, att vi tar tillvara på mat som växer och frodas i våra marker. Att vara emot jägare, som dessutom utan betalning rycker ut på eftersök när resorna upp till fjällen eller till sommarstugan inte gick helt smärtfritt, tål att tänkas på mer än en gång innan du dömer en jägare som en skoningslös gangster. 

Vi svänger in på den drygt en mil långa grusväg som leder till denna fantastiska plats vi syskon spenderat samtliga sportlov på under vår uppväxt. Platsen som nu mina syskonbarn tjatar om att åka till på loven. Vi är en stor familj som jobbar inom handel, skola, sjukvård, hantverk och lantbruk. Vi är glada att även denna resa till och från stugan gick smärtfritt, men det är ingen självklarhet. Det ideella arbetet på landsbygden, inklusive det arbete jägare gör, är omfattande och borde i rättvisans namn värderas och prioriteras högre på den politiska dagordningen i ett demokratiskt samhälle 2019. Nu har vi fått en ny regering, jag ser fram emot leverans! 

 

Kerstin Gauffin 
Landsbygdsutvecklingsagronom år 4

 

 

Artikeln publicerades fredag den 08 februari 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Jordbruk är mer än förenklade val

Vi producerar ägg hemma på gården. Vi har 14 höns. Eller, det är inte riktigt sant, för ganska många av dem är ju tuppar. Och fyra av dem är faktiskt ankor om man nu skall vara lite petig. Ankor är som höns men värper lite sämre, och äter lite mer. Det känns fantastiskt bra att gå ut och plocka egna ägg till frukost. Eller att föda upp dem på matrester. Jag tror att våra höns har det ganska bra. Men efter några år som äggproducent kan jag också se några svagheter med den småskaliga produktionsinriktningen vi valt.

Kommentera