Nytt projekt om mobil gröngödsling

Priserna på gödsel­medel i ekologisk odling är höga och tillgången är begränsad. Därför ska Hushållnings­sällskapet undersöka hur effektiv mobil gröngödsling kan vara. Jordbruksverket har beviljat anslag för ett tvåårigt projekt.

 

Mobil gröngödsling i ekologisk odling går ut på att flytta den skördade grönmassan, vid behov lagra den och sprida den på ett annat fält för att bland annat tillföra växtnäring som är producerad på den egna gården. Vitklöver, som bryts ner snabbt, kan vara en bra vallgröda i det sammanhanget.
 Foto: Mostphotos


Tio projekt inom försök och utveckling för att främja produktion av ekologiska livsmedel får dela på sex miljoner kronor från Jordbruksverket. Ett av projekten handlar om mobil gröngödsling i ekologisk odling och drivs av Hushållningssällskapet Östergötland, i samarbete med HIR Skåne och Hushållningssällskapet Skaraborg, som får 1 018 000 kronor under två år. Projektets syfte är att utveckla odlingssystem där grönmassa flyttas mellan fält för att styra tillförseln av växtnäring. Sex fältförsök i Östergötland, Västergötland och Skåne ska genomföras under de två åren.

– Mobil gröngödsling kan bli ett komplement som förbättrar ekonomin i gröngödslingsvallen om vi kan få ett ökat utbyte av den, säger Per Ståhl, seniorrådgivare vid Hushållningssällskapet Östergötland.

Per Ståhl på Hushållnings­sällskapet Östergötland tror att mobil gröngödsling kan bli en intressant lösning, men menar att om lantbrukaren kan omsätta vallen till foderensilage och återföra den som stallgödsel är det ett väl så bra alternativ. 
Foto: Hushållningssällskapet

Föredrar tvåårig vall

Vall är ett naturligt inslag i en ekologisk växtföljd och om fodervall eller vallfrövallar inte är aktuellt är gröngödslingsvallar ett alternativ. Gröngödslingsvallarna är ettåriga eller tvååriga, beroende på bland annat önskad effekt på rotogräs. När gröngödslingsvallarna putsas och plöjs ner, går förfruktseffekten av vallen vidare till huvudgrödan som ofta består av höstraps eller höstvete. 

– Vid en ettårig gröngödslingsvall är det viktigt att inte föra bort för mycket av grönmassan för då blir förfrukts­effekten sämre. Om man vill försörja en stor areal utöver gröngödslingsvallen är en tvåårig vall det bästa. På en ettårig handlar det om att ta bara en skörd för att kunna försörja ett hektar till, medan en tvåårig kan försörja ytterligare kanske två eller tre hektar. En gröngödslingsvall går att använda till annat också och där kommer den mobila gröngödslingen in, säger Per Ståhl. 

Egen växtnäring

Mobil gröngödsling går ut på att skörda vallen, flytta grönmassan till fältet där det ska spridas, lagra som ensilage och senare sprida ut det som gödsel. 

– Jag tänker mig att det troligen blir så det ser ut. Det blir inget jättebilligt gödselmedel, men stötestenen inom ekologisk odling är att det inte finns något billigt gödselmedel. Jämför man med pellets tror jag att detta kan hamna på samma nivå ekonomiskt. Sedan tillkommer fördelar som att gödselmedlet produceras hemma på den egna gården och att växtnäringen snurrar i ett kretslopp utan att en massa fosfor tillförs till exempel. Det ligger i linje med tanken om hur det ska fungera i ekoproduktion med bra växtföljd, återanvändning av växtnäring och så vidare. I det här projektet vill vi utröna hur pass effektiv användningen av gröngödsel är och hur mycket kväve vi kan få loss ur grönmassan, säger Per Ståhl.

Lämpligt med klöver

Att gröngödseln i många fall behöver lagras beror helt enkelt på att tillväxten på vallen sker samtidigt som tillväxten på de grödor man vill gödsla. Ska vårsäd gödslas på våren behöver gröngödseln lagras över vintern.

– Om man däremot vill gödsla en höstraps på hösten skulle det gå utmärkt att ta en vallskörd ­parallellt, hacka i gödselspridare och köra ut på fältet i princip direkt. Det är självklart ett billigare alternativ än lagring, säger Per Ståhl.

Spätt material med stor andel baljväxter tror han är den gröngödsel som har bäst effekt. Ren gräsvall blir det ingen bra kväveeffektivitet av, menar han.

– Det finns också ”biprodukter” som skulle kunna fungera bra. Vi har exempelvis ett antal klöverfrövallar som bara putsas av i maj månad. Det materialet skulle vi kunna ta hand om. En klöverdominerad blandning med rajgräs skulle också kunna fungera bra. Vitklöver är snabbnedbrytbart. Det finns ett antal parametrar att undersöka, säger Per Ståhl.

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 25 februari 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste