Koppeltvång för hundar från och med i dag

Från 1 mars till 20 augusti gäller det att hålla extra uppsikt över sin hund i områden där det kan finnas vilt. Det innebär i stort sett koppeltvång då få som har sina hundar lösa kan kalla in de när det gäller.   

För att skydda däggdjur och fåglar och deras ungar är det extra viktigt att följa paragraf 16 i lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter mellan den 1 mars till 20 augusti. Naturvårdsverkets tolkning av lagen är, att om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel.

Extremt väldresserad

Ska hunden gå lös under denna period måste den vara extremt väldresserad och även då får den i praktiken endast gå någon meter ifrån sin husse eller matte. Kontrollen över hunden måste vara så stor att den motsvarar ett ”osynligt koppel”. Ordet koppeltvång finns annars inte i lagtexten förutom i rennäringslagen, men det är en ytterst liten andel av de som har sina hundar lösa som har tillräckligt stor kontroll på de och därför är koppeltvång att föredra.

Trots det tydliga regelverket kommer varje år rapporter om rådjur och andra däggdjur som dödats eller skadats av lösa hundar och där foster eller ungar måste avlivas, så vill man inte ha det på sitt samvete bör man hålla sin hund kopplad.

Omfattande ansvar

Som hundägare har man ett omfattande ansvar och även under annan tid på året utanför perioden 1 mars till 20 augusti måste hunden, om det inte är en jakthund som ska vara lös, hållas under sådan tillsyn att den inte kan förfölja vilt. Enligt Naturvårdsverket innebär det att hunden får vara lös inom synhåll, förutsatt att hundägaren kan stoppa den eller kalla in den om den stöter på ett vilt djur. Kan man inte det ska hunden gå i koppel eller i lina. En lösspringande hund i naturen får kopplas av en jakträttshavare. Det är ofta markägaren eller någon som företräder henne eller honom.

Inte bara vilt

Går hunden inte att fånga riskerar den att bli skjuten, vilket var fallet vid en händelse i början av december 2018 när en jakthund som angrep och skadade en ko avlivades av en jägare. En hundägare har ett strikt ansvar att hunden inte orsaker ”skador eller avsevärda olägenheter”. Det gäller inte bara vilt utan även till exempel betande tamdjur. Även en hund som inte biter djuren, utan bara jagar dem i en hage, är ett exempel på en skada eller olägenhet.

Läs mer om vilka regler som gäller för lösa hundar, både i vanlig skogsmark och i fjällterräng på Naturvårdsverkets hemsida.