Bättre växtföljd med frövall som fårbete

För att få in vall i växtföljden har Karl Petter Bergvall och Jonna Larsson på Ramstad Gård utanför Säffle satsat på att anlägga frövallar som bete till fåren. 

 

På Ramstad Gård har Karl Petter Bergvall och Jonna Larsson anlagt frövallar som de använder som bete till fåren, valet föll på rödklöver eftersom det efterlämnar mycket kväve i marken vilket är bra för växtföljden. Foto: Privat


Den huvudsakliga produktionen på gården är kravgrisuppfödning och syftet med växtodlingen är framförallt att få foder till grisarna. 

– Då blir det mycket spannmål, men som ekoproducent så måste man på något sätt få in vallen för att växtföljden ska bli lite bättre. För två år sedan köpte vi in köttrasfår för att få ett större ekonomiskt utbyte, då hörde man lite om att beta frövallar och då tänkte vi att det kan ju vi också pröva, säger Karl Petter. 

I fjol var första året som de testade att låta fåren beta frövallen och de är mycket nöjda med resultatet.

– Det är väl kanske inte det bästa året att referera till, för det var väldigt torrt och djuren orkade väl inte beta så mycket som de borde på dagarna. Men det som var väldigt positivt var att de käkade mycket skräppor och andra ogräs som vi tidigare haft lite anmärkning på. Det hade vi ingenting, säger Karl Petter och fortsätter:

– Sen hade vi en förvånansvärt bra produktion på tackorna och lammen växte så det knaka. Och ser man på denna sommar så var det nog räddningen för oss att vi i dag har väldigt fina tackor i hull efter lamning. 

Jonna och Karl Petter upplevde flera fördelar med att låta fåren beta frövallar, bland annat bra produktion på tackorna och mindre parasiter. Foto: Privat

Minskat parasittryck 

Enligt Karl Petter är det vanligt med högt parasittryck eftersom man ofta använder samma hagar till får. 

– Men i det här fallet kommer de ut på ett helt rent och friskt bete utan parasiter, och de kommer ju inte tillbaka till samma vall heller eftersom den plöjs upp. Lammen som alltid brukar vara känsliga för parasiter hade inga alls i år, det gör ju också att tillväxten blir mycket större eftersom det inte håller dem tillbaka.

Valde rödklöverfrö

Valet av frösort landade på rödklöver. 

– Att det blev just rödklöverfrö beror väl främst på att det är den som efterlämnar mest kväve, vilket vi också var ute efter. Den mest optimala för fåren hade kanske varit vitklöver, men det är lite svårare att odla här. Så då fick det bli rödklöver, och det funkar ju lika bra, säger han och fortsätter: 

– Men man gör klokt i att gasbrandsvaccinera sina djur när de går ut på sådana här kraftiga beten som just rödklöverfrö.

På sikt funderar paret även på att utöka med en till sort. 

– Vi har även funderat på att ha ett frö som är positivt att beta på hösten. Då kanske man kan sy ihop det ännu mer med att alltid ha högavkastande beten och att djuren betar olika vallar på olika tidpunkter. Men i dag har vi lite för lite areal för det. 

Fler djur på betet

Förra årets skifte var på 10 hektar som delades upp i fem rutor, där fåren fick beta en ruta i taget i ungefär sju dagar. 

– Vi hade totalt 100 tackor och lamm som beta, det skulle nog varit minst 150 för att vara optimalt. När det är för få djur hinner klövern växa för mycket, och fåren gillar när bladen är små och färska. Vårt mål är att ha 120 tackor totalt, säger han och fortsätter: 

– Jag tror nästan det är positivt att ha lite för mycket djur, då är det bara att man får flytta hagen lite oftare. Det är ju det mest effektiva, och de tvingas att beta hela skiftet. 

Slippa putsa

För att minska förekomsten av ogräs putsar de ett varv runt skiftet, men annars är målet att minska behovet av putsning. 

– Har vi för lite får så kanske man putsar av en del med traktor, men målsättningen är att slippa. 

Karl Petter säger att den nya insådden ser bra ut.

– Vi tror att insådden har tagit sig bra, det såg väldigt bra ut i höstas när vi räknade plantor. Så det är bara att hoppas den får en bra start nu också. Vi planerar att släppa på fåren i slutet på april.

Lätt att stängsla

Enligt Karl Petter ska man inte låta arbetet med att stängsla avskräcka en från att använda frövallar som bete.

– Vi köpte snabbstaket, ett system som heter Rappa, som är lätta att sätta ner och plocka upp. Nu när det finns effektiva solcellsaggregat är det ju heller inget krångel med strömförsörjning. Jag tycker det har varit kanonsmidigt, men man måste ha minst två exemplar så man inte behöver använda samma staket när man ska flytta djuren till en ny del av frövallen. Hundarna är ovärderliga i det här sammanhanget när man flyttar djuren så ofta.

Mera samarbete

Karl Petter tror på ökat samarbete mellan djurägare som behöver bete och markägare som behöver få in vall i växtföljden.

– Det skulle kunna vara en väldigt fin win-win situation om de kom i kontakt med varandra. Det är väl ofta så att fårägare har lite för lite beten, och det är också skönt att slippa ägna sig åt ogräsbekämpning.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 07 mars 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Laglöst agerande hotar kolets kretslopp

Sociala medier i all ära. Verkligen. Men det som sprids där med hjälp av en snabb knapptryckning – ja, ibland blir man ju faktiskt orolig på riktigt. Jag undrar ofta om källkritik är någonting som försvinner så fort man läser något på internet, som kan vara skrivet av vem som helst, när som helst och framförallt med vilken skev agenda som helst. Bilder, filmer och påståenden delas hej vilt utan minsta tvekan över sanningshalten. För allting som någon annat har delat är ju sant, eller hur? 

Kommentera