Förebyggande arbete inom klövhälsa är A och O

Karl Burgis melodi är att upptäcka bristande klövhälsa innan det är ett problem. Allt för att minska konsekvenserna längre fram.

 

– Om ni själva provar att trycka tummen mot bordet så ser ni vad som händer med blodflödet i tummen. Det är samma sak som händer i klövarna på en ko när hon står för att äta och står och väntar på mjölkning. Då reduceras blodflödet i klöven, säger klövverkaren Karl Burgi och menar att länder som har betesdrift har mycket färre klövsulesår, eftersom att korna hela tiden går lite när de betar så står de aldrig helt still och då pumpas blodet runt.
 Foto: Carolina Wahlberg


Vid en kundträff i Västerås i mitten av februari hade företaget JO-Brink, som bland annat jobbar med foderrådgivning, bjudit in den schweiziske klövverkaren Karl Burgi, som bott i USA sedan 1980.

– Anledningen till att jag började klövverka själv var att jag inte gillade servicen av klövverkaren som kom till gården som jag jobbade på. Jag fick fler halta kor efter att klövverkaren åkt därifrån än innan han kom dit, berättar Karl.

Funktionell kövverkning

Han märkte så småningom att det största problemet runt om i världen är att forskningen fokuserar på existerande skador och inte förebyggande åtgärder. Något som just blivit hans mission i den funktionella klövverkningen som han jobbar med i dag.

1995 hade den största gården som Karl jobbade med 180 kor och i dag kan en besättning ha 9 000 kor. Han verkar inte alla själv, utan lär även ut tekniken till djurskötarna på gården. Resultatet på de stora gårdarna är väldigt bra. De har mindre än fem procent hälta.

– Det beror på att de jobbar med management och verkningen på det vis som de gör.

Genom åren har Karl Burgi skapat sig ett stort kontaktnät över hela världen. Han har även ett samarbete med universitetet i Wisconsin. På ett år verkar Karl ungefär 5 000 kor. Han har nio besättningar som han jobbar med rutinmässigt. 
– Jag måste förstå vad som händer på gårdarna. Det är viktigt att kunna åtgärda halta kor och se hur de utvecklas så att de blir friska igen, säger han.

En ursäkt

Karl brukar använda ett tre-poängsystem för att hitta halta kor på gårdarna.

  1. Frisk
  2. Lätt halt – ha koll på och följ upp inom de närmsta dagarna
  3. Halt – måste ha omedelbar verkning

– Om vi inte har något bra sätt att identifiera treorna kommer de att bli sämre och sämre och återkomma hela tiden. När jag har behandlat en halt ko så vill jag att hon ska blir så pass bra att hon kan gå direkt ut i gruppen igen. En halt kogrupp är en ursäkt för att inte ha agerat i tid och verkat rätt, säger Karl.

Han menar att det är jätte­viktigt att jobba preventivt mot hälta. Därför är det viktigt med ett team på gården som håller koll och hjälper till att åtgärda så fort som möjligt.

I USA har många en egen verkstol och så fort de ser ett djur som verkar ha problem tas det om hand. 
– Det är viktigt att hitta problemen tidigt och ha en nolltolerans på halta kor, säger Karl.

Fem steg

Karl verkar enligt fem olika steg, där ett till tre är den funktionella verkningen och fyra till fem terapeutisk verkning. Om de fem stegen genomförs kan han lämna garantier att kon blivit verkad korrekt.

– Den funktionella klövverkningen går ut på att det finns tre starka punkter på varje klöv. Det ska finnas en bra tjocklek i sulan i tån, 5-6 millimeter. Om man trycker på sulan och den känns mjuk, då vet man att den är för tunn.

Enligt Karl ska man inte verka någonting på innerklövens bakdel, väggen eller den bärande kanten. Klövsulan framme i tån är helig, den ska inte heller röras.

Ett 50-tal av JO-Brinks kunder hade samlats i Gäddeholm utanför Västerås för att bland annat lära sig mer om klövverkning.

Verkas för hårt

När Karl verkar tar han ur hålfoten mycket för att avlasta, vilket även gör att korna inte får klövsulesår. Man kan göra det med en fräs, men det bästa är att jobba med kniv.

– De två sakerna som jag ser ute på gårdarna är att klövarna slits alldeles för hårt eller att de verkas för hårt. Om hela klöven är vit efter att man har verkat då har man verkat för mycket och på fel ställe.

När Karl verkar är han väldigt noga med att ta bort allt löst och dåligt horn, för att undvika att bakterier kryper upp i huden. Det är lättare för klöven att växa ut bra om allt det gamla är borta.

Verka innan kalvning

Inflammation är inkörsporten till en kos hälta och den största inflammationsrisken är vid kalvningstid. Förstakalvarna löper störst risk.

– Det beror på både hormoner och enzymer som förändras mycket i kroppen inför kalvning. Det enda vi kan göra för att förebygga och hjälpa är att utföra en korrekt verkning tre till åtta veckor innan kalvning, säger Karl och fortsätter:

– En förstakalvare är som en F1-bil. Jag vet ingen förare som börjar att köra med dåliga däck. För då har de ingen chans att vinna. På mina gårdar är 99 procent av kvigorna verkade innan kalvning.

Andra orsaker till inflammation i klövarna är till exempel onormal belastning, för mycket stående, felaktig verkning och behandling alldeles försent.

Om en skada åtgärdas fort är det låg risk att den kommer tillbaka. Men om skadan får fäste under en längre tid, blir skadan kronisk och då går den inte att åtgärda.

För att undvika problem är en särskilt viktig parameter att korna lätt kan lägga sig ner.

Tre sjukdomar

Det finns två skador som är vanligast. Den ena är klövsulesår och den andra är skador i vita linjen. Sedan finns det en väldigt smittsam klövsjukdom och det är Digital dermatit.

 – Alla de här tre står för 95 procent av alla hältorna i världen. Om vi kunde lösa de här tre problemen hade vi haft väldigt många fler hälso­samma kor som producerade mer mjölk och hade bättre fertilitet. Och om mjölkpriset är bra så kan bönderna tjäna pengar.

Ett problem med dagens klövverkning är enligt Karl att många värdesätter att hinna med så många kor och klövar som möjligt per timme, och att ett tecken på att man gjort ett bra jobb är att det ligger mycket klövflis på marken. Men enligt honom kan det handla om millimeter och att ta bort mycket betyder inte att man verkat korrekt.

Mer kunskap

Om korna blir halta igen efter tre dagar till två veckor efter verkningen beror det nästan alltid på verkningen, menar han.

– Kunskap om anatomin och biomekaniken i klövar gör klövverkarna till bättre verkare och de som jobbar i stallarna till bättre managers.

Dokumentation av klövstatusen på gården är också väldigt viktigt.

– För om man inte vet vad vi har, hur kan vi då bli bättre? Och hur ska klövverkaren veta vad den ska göra?

Läs mer om klövskador i kommande nummer av Jordbruksaktuellt.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 17 mars 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste