Landsbygden- nyckeln till vår överlevnad

Debatt: Isabella Lövin skriver i Aftonbladet den 22 februari att “Miljöpolitiken ska inte slå mot landsbygden”. Vi har ett gemensamt ansvar inför våra barn när de frågar vad vi gjorde när varningsklockorna för klimatet ringde. Vi behöver en politik som kan gälla likväl för den som bor i staden eller på landsbygden. Både fattig som rik ska ha råd att köpa både svenskt, ekologiskt och närproducerat.

 


Sverige behöver en politik som ser till samhällets orättvisor och tar hänsyn till människor i nöd. I dag har vi barn som Greta och rörelsen med klimatkämpar i #Fridaysforfuture, som kämpar för sin och för jordens framtid. Vi är skyldiga dem att lyssna och ställa om.

Ska vi klara oss krävs en ökad självförsörjningsgrad. I dag produceras för lite svenska livsmedel. I händelse av kris som extremväder till följd av klimatförändringar, handels­krig eller rent av krig är vi inte tillräckligt motståndskraftiga.

Dagens traditionella jordbruksmodell är i behov av en förändring. Hur kan vi klimatsmart bruka jordbruksmarken och samtidigt rädda vattendragen och den biologiska mångfalden. Ekolantbrukaren, Josef Appell i Höja säger “Låt bli att plöja och låt jorden vara grön året runt”. Det finns många fördelar med gröna fält över vintern, dieselförbrukningen minskas och gröna fält kräver mindre maskinbearbetning. Många tror att det blir en extra kostnad och att ogräset blir ett problem, men ack nej så brukade vi jorden innan kemijordbruket växte fram under andra världskriget. 

Lantbruksnätverket i Skåne ser en “Omvänd koldioxidskatt” som en möjlig väg, lantbrukaren får då betalt för den CO2 han binder i marken. Nygammal kunskap visar på att med ett fungerande kretslopp faller allt på plats den naturliga vägen, gräsblandningen hjälper till att hålla jorden på plats, bevarar fukten i marken och konkurrerar ut ogräset. 

Miljöpartiet vill införa ett nationellt mål för 80 procent självförsörjningsgrad för att säkra vår krisberedskap och omställning till ett fossilfritt lantbruk. Vi vill satsa en halv miljard årligen på ett reformpaket för ökad inhemsk ekologisk matproduktion genom:

  • Höjt mål till 40 procent ekologisk produktion år 2030, fördubblad budget för omställningsstöd till ekologisk produktion.
  • Ökad ekologisk produktion, stöd till universitet och högskolor för att utbilda om ekologisk produktion.
  • Ökad andel svenskproducerat foder, stöd för ökad areal naturbetesmarker och miljöersättning för ängs- och betesmarker.
  • Starkare växtskydd, minska skadliga bekämpningsmedel. Dagens klimatförändringar bidrar till ökade problem med skadedjur och växtsjukdomar.
  • Minskat beroende av importgödsel, stöd till en utveckling som gör att fler kan använda svenskt gödsel.
  • Stöd till ett fossilfritt jordbruk, införande av en bonus för inköp av traktorer och arbetsmaskiner på biogas.

Löser vi frågan med en ökad självförsörjningsgrad och inför planerade klimatåtgärder kan vi se våra barn i ögonen och säga “Vi gjorde vad vi kunde för att skapa en bättre värld”, men visst vi kan alltid göra mer!
 

 

Miljöpartiets Landsbygdsnätverk i Skåne

Lena Östholm Munkberg
MP Helsingborg
Anne- Marie Lindén
MP Ängelholm
Jörgen Leufstedt
MP Hörby

 

Artikeln publicerades måndag den 25 mars 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

Jordbruk är mer än förenklade val

Vi producerar ägg hemma på gården. Vi har 14 höns. Eller, det är inte riktigt sant, för ganska många av dem är ju tuppar. Och fyra av dem är faktiskt ankor om man nu skall vara lite petig. Ankor är som höns men värper lite sämre, och äter lite mer. Det känns fantastiskt bra att gå ut och plocka egna ägg till frukost. Eller att föda upp dem på matrester. Jag tror att våra höns har det ganska bra. Men efter några år som äggproducent kan jag också se några svagheter med den småskaliga produktionsinriktningen vi valt.

Kommentera