Viktigast med bra etablering

På Godegården utanför Lidköping driver Roland Höckert ekologisk växtodling, och för honom är välmående jordar och bra etablering de viktigaste faktorerna för att minska förekomsten av ogräs. 

 

På Godegården i Järpås utanför Lidköping driver Roland Höckert ekologisk växtodling på cirka 480 hektar. Bra etablering av grödorna är enligt honom det viktigaste för att förebygga ogräs. Foto: Isabella Odmark


Roland menar att etableringen är lika viktigt för både ekologiskt och konventionell odling. 

– Lyckas man med etableringen brukar det andra lösa sig. En dålig etablering är ett ganska säkert kort på att man kommer få en dålig gröda och ett efterkommande problem med ogräs.

Roland tillämpar en sju- eller åttaårig växtföljd som alltid börjar med raps.

– Om man lyckas med rapsen, så lyckas man med de kommande sex grödorna. För mig är rapsen en riktig motor. 

Misslyckas han däremot med rapsen anlägger han en slåttervall för att nollställa marken från ogräs innan han fortsätter med nästa gröda i växtföljden.

– En dålig huvudgröda ger ofta ogräs, och efter det blir det inga bra grödor. Så då tillämpar jag en tvåårig slåttervall och då brukar man få ordning på det, säger han och fortsätter: 

 – Efter raps kör jag en grundbearbetning med ett tallriksredskap för att få bort rapsstubben, som jag ställer in på fem till sex centimeter. Efter det harvar jag för att få en bra såbädd. Växtföljden på gården har Roland utformat efter jordart och för att förebygga ogräsförekomst, men även för att sprida arbetet under året. 

– Efter raps kommer vete, därefter en klöverfrövall. Sen höstvete eller havre, beroende på jordart, och sedan åkerböna eller ärtor. Avslutningsvis blir det höstvete eller en vårgröda med insådd av gräsfrövall. 
 

Enligt Roland är låg tillväxtpunkt och stor diameter är viktiga faktorer för plantans övervintringsförmåga. Foto: Isabella Odmark

Fyra metoder mot ogräs

Förutom att kontrollera ogräs med hjälp av grödval använder Roland hackning med System Cameleon, putsning med Umwelt dubbelkniv och betande får.

– Det är min verktygslåda för att hantera ogräs. Stubbearbetning gör jag knappt, men jag plöjer tre eller fyra gånger i växtföljden, säger han och fortsätter: 

– Jag anpassar grödorna efter vilken ogräsflora jag har och så har jag köpt in en niometers knivbalk så vi kan putsa grödor i olika stadier. Fåren har även visats vara väldigt selektiva vad gäller att äta ogräs.  
 

Fåren är helt integrerade i växtodlingen och flyttas under säsongen mellan klöver-, gräsfrö- och slåttervallarna på gården. Foto: Privat

Svårast med skräppa

Skräppa är det ogräs som Roland tycker är svårast att behandla. 

– Den är lurig eftersom de årsgroende skräpplantorna har en tillväxtpunkt på en annan nivå än de som har blivit mer perenna, det finns liksom inget enhetligt djup att bearbeta jorden på. Så den har jag handplockning och fåren till.

Roland tror att skräppa är en indikator på att man har överskott av magnesium i jorden. 

– Om man koncentrerar sig på att analysera jorden där så tror jag man kan komma tillrätta med skräppan också. 
 

Caption

Omrörning bra för grödan

Roland har investerat i en System Cameleon. 

– Det är en av mina favoritmaskiner, den använder jag så ofta jag kan och på alla grödor förutom slåttervallen. Jag kör den både på våren och hösten, vi hackar mellan två till tre gånger, säger Roland och fortsätter: 

– Även om man inte har ogräs så ser man en sådan tydlig effekt på grödan av den ytliga jordbearbetningen på två till tre centimeter. Grödan mår väldigt bra av den omrörningen i jorden, det bidrar till syresättning och mineralisering. Man bryter skorpan, jorden håller sig fuktigare och jag tror också den blir lite varmare. 

Nöjd med fåren

Roland har haft får i över tio år, men det är först sedan tre år de är integrerade i växtodlingen. 

– Fåren är helt integrerade i växtodlingen och jag flyttar dem ganska ofta. På våren går de på röd- och vitklöverfrövallarna, och när de har lammat färdigt vid midsommar flyttas de till återväxten på slåttervallarna. Efter skörden av gräsfrö får de gå på gräsfrövallarna. De sköter gräsfrövallarna under hela sommaren och hösten fram tills första veckan i december ungefär, säger han. 

En annan fördel med fåren är torrare skörd från frövallarna.

– De äter blad men inte blommor. Att bladen följer med in i tanken är ju det största problemet vid tröskning av vitklöver, då blir fröet väldigt blött och det finns risk att det tar värme. Men med fåren så har frövaran blivit torrare. 

Gödsel från egna höns

Roland äger även en hönsgård som han använder gödseln ifrån. 

– Jag köpte den för 1,5 år sedan, där har jag 18 000 ekologiska höns. 

Hönsgården ligger i Halland och i framtiden vill Roland göra i ordning så han kan transportera ner eget spannmål och använda som foder. 

– Jag vill göra i ordning så jag kan köra ner vete, havre och raps, för att kunna använda mer spannmål inom företaget. Jag tror ju vi kommer få en överproduktion av ekologiska spannmål om ett eller två år eftersom det är så många som ställer om och marknaden är ganska liten. 

Förutom hönsgödsel använder han biogödsel från biogasanläggningen i Lidköping. 

– De kör helvegetabilisk råvara, så den är Krav-godkänd och utan ABP-spridningsrestriktioner.

Att gården tidigare varit en mjölkgård tror Roland är gynnsamt för odlingen och har bidragit till höge mullhalt. 

– Det är väldigt förlåtande jordar här, jag tror man kan koppla det till hur min pappa drev gården. Att han vara noggrann med växtföljd och att all mark skulle ha stallgödsel. Det tror jag att jag har nytta av än i dag.
 

Godegården

Var: Järpås utanför Lidköping
Inriktning: Växtodling
Areal: 480 hektar
Anställda: Två stycken plus F-skattare vid behov


Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 30 mars 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Slutpriserna för skörd 2023 - inklusive efterbetalningar

Nu är nivån klar för alla aktörers efterlikvid som är med i Jordbruksaktuellts prissammanställning över slutpriserna för leverans i skörden 2023 inklusive efterbetalningar. En lägre skörd än 2022 och med stora kvalitetsproblem blev utfallet för skörden 2023. Samtidigt föll de globala spannmålspriserna och drog med sig de svenska priserna.  Foderspannmål och oljeväxter var de som stack ut med de högsta prisnedgångarna jämfört med 2022.

 

Kommentera