Krångla inte till det - framtidsbranschen är på fältet här i Sverige

Det är krångligt att göra rätt tycker konsumenten i dag. Vad ska man äta och vad ska man inte äta? Vad är nyttigt och vad är klimatsmart? Dessutom handlar det om image och att vara politiskt korrekt. Men det vet ju vi i de gröna näringarna alltför väl, att vara politiskt korrekt betyder inte att det är korrekt.

Magdalena Hermelin. Foto: Privat

För oss på gården börjar nu säsongen så smått och vi är förväntansfulla. Nu ska här produceras mat! Förra säsongen med torkan var extrem och det är inte sista gången vi ser det här, vare sig vad gäller att få för mycket regn eller torka. Extremväder kommer oftare. Det är ett faktum att förhålla sig till - klimatet alltså. Och hur gör vi det?

Jo, genom att rusta oss på gårdarna och producera än mer och få konsumenten att äta mer svenskt. Med kraftfullt fokus, att få alla att jobba vidare med en minskning av importen och ökning av exporten. Våra värden i Sverige är starka och unika med fina jordar, bra vattentillgång, god djurhållning, arbetsmiljölagar och vi tar hand om våra medarbetare. Våra produkter kostar mer och ska kosta bra mycket mer än vad de gör i dag.

För 50 år sedan gick 30 procent av vår disponibla inkomst till mat, i dag är siffran nere på runt tolv procent, så det finns att hämta av hos de allra flesta konsumenter. Att inte ha råd med bra mat stämmer helt enkelt inte. Det är bara det att vi vill göra så mycket för pengarna i dag. Men ett av de bästa sätten för att minska klimatutsläppen är att köpa bättre svensk mat och samtidigt konsumera mindre av det andra i livet.

Mer än 50 procent av vår mat importeras och visst är det osolidariskt mot resten av världen att det är så här. Vi lämnar fotavtryck i klimatet någon annanstans där alla förutsättningar för odling inte alltid, till och med oftast inte, ser likadana ut som här. I Sverige skulle vi kunna föda uppemot 13 miljoner personer enligt SLU. Utrymmet är stort, både för odling av mer spannmål, baljväxter och grönsaker men även för animalier.

Så ser det inte ut just nu. Fy fasen om inte handeln går med oss och klimatet i det här arbetet. Jag kräver ansvar och handling! Endast handel och butiker kan med kraftfullhet välja vad de vill fronta och ta bort i sina butiker. Vi lantbrukare bidrar med allt det andra bakom.

Matproduktion skapar dessutom arbetstillfällen. Både arbeten som kräver utbildning och arbeten där mindre eller inga förkunskaper krävs, redan i dag är det många av oss som arbetar med nystartsjobb och/eller hjälper ungdomar in i arbetslivet med sina första jobb.

Men kan vi inte leva på vår verksamhet, då är vi rökta och framförallt - ingen ser oss som ett framtidsyrke.

Det jag studsar på är hur det krånglas till på många ställen. Och jag undrar varför? Det är som att vi vill skapa problem där lösningen egentligen redan finns mitt framför oss. Det kan visas tydligt med Tillväxtverkets rapport om framtidsyrken. På plats nummer sex hittar vi framtidsyrket Vertikalodlare.

Varför är inte lantbrukare på plats sex eller till och med på plats nummer ett? Men jag är väl lite jävig i frågan.

Den vanliga konventionella och ekologiska odlingen kritiseras ofta och ställs mot varandra i medierna, likaså köttproduktion kontra proteingrödor. Det är varken hållbart eller klimatsmart att ställa våra fina produktionsgrenar och bra mat mot varandra. Konkurrenterna är någon annanstans i ett annat land med helt andra resurser och naturtillgångar än de som vi har här.

Vi behöver inte krångla till det för att vara klimatsmarta, skapa arbetstillfällen och producera bra och nyttig mat. Det räcker långt med att äta svenskt.

 

Magdalena Hermelin
Hermelins grönsaker

 

Artikeln publicerades onsdag den 03 april 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste