”Vi kan aldrig ställa krav på att vare sig köttet eller grönsakerna ska ha svenskt ursprung”

På öppet hus på Alnarp serverade SLU veganska wraps med utländska råvaror vilket mötte stor kritik. Jordbruksaktuellt har pratat med SLU:s inköpschef Henning Richardsson om hur SLU:s upphandling ser ut.

 

På Öppet Hus på Alnarp serverades veganska wraps med utländska råvaror vilket fick Lantmästarkåren att reagera och istället bjuda på hamburgare med endast svenska råvaror. Foto: Jenny Svennås-Gillner


Enligt Henning har SLU har ingen möjlighet att ställa krav på svenskproducerat. 

– Vi kan aldrig ställa krav på att vare sig köttet eller grönsakerna ska ha svenskt ursprung, det skulle strida mot icke-diskrimineringsprincipen. Det är samma sak om vi exempelvis skulle bygga om, då får vi inte ställa krav på att det ska vara svenska snickare. 

Mest krav på djurskydd

I de krav SLU har i sin upphandling med restaurangerna på Ultuna och Alnarp ställs framför­allt krav på djurskydd. För köttråvara ska det finnas information om vart djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. 

– Andra krav är bland annat att djuren får max ha transporterats i åtta timmar till slakteriet, och att antibiotika får endast ha använts efter ordination av veterinär, säger han och fortsätter: 

– Avhorning, kastrering och andra operativa ingrepp ska utföras av fackman under bedövning. Så det är klassiska djurskyddskrav. 

Svårare med grönsaker

För andra kategorier av livsmedel gäller exempelvis att det ska finnas ekologiska alternativ. 

– Vi har ett krav på att det i vissa kategorier ska vara möjligt att beställa både ekologiska och konventionella produkter, så det ska finnas en valmöjlighet. De ekologiska produkterna ska uppfylla kriterierna i EG-förordningen för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. 

Enligt Henning är det svårare att ställa krav för grönsaker.

– Jag tror inte att du hittar svenskproducerade grönsaker i tillräcklig omfattning under vinterhalvåret. Mycket av kriterierna tar ju sikte på djurskydd, det blir ju inte lika aktuellt för grönsaker.

Varför kraven ser ut som de gör kan Henning inte svara säkert på. 

– Jag var inte själv med i den här upphandlingen, men jag kan gissa att de här kraven är tagna från Upphandlingsmyndigheten. De har miljökrav för bland annat livsmedel. 

Förstudie innan upphandling

På frågan om SLU har funderat på att ställa andra typer av krav för att försöka öka andelen svenska råvaror svarar Henning: 

– Vi har de här avtalen, de är som de är och det är inga fel på dem och det är balanserade krav. Inför kommande upphandlingar får vi göra en förstudie för att se hur vi ska göra då. 

Upphandlingsavtalen löper normalt på under fyra år och i förstudien inför nästa upphandlingstillfälle kommer SLU kolla exempelvis på hur andra upphandlande myndigheter har gjort. 

– Om det finns goda exempel från andra som gör upphandlingar kan man titta på hur de har utformat sina förfrågningsunderlag. Sen kanske man pratar med Upphandlingsmyndigheten som tar fram miljökraven. 

Har ni en målsättning att försöka utforma kraven så att den mat ni serverar blir till större del svensk?

– Jag vill inte föregå det, det finns ett arbete som man gör inför kommande upphandling. Så det får bli en fråga man tar ställning till då helt enkelt. 
 

Exempel på SLU:s djurslagsspecifika krav vid upphandling av animaliska livsmedel:  

Nötkött och mjölk - Nötkreatur över sex månader ska ha tillgång till bete eller annan utevistelse under sammanhängande betessäsong om minst två månader eller längre om lokal lagstiftning kräver det. Djuren ska vistas utomhus under hela dygnet. 

Fläskkött - Grisarna ska ha varit lösgående under hela produktionstiden, och dagligen haft tillgång till manipulerbart material som ger sysselsätning. Det vill säga material som är tuggbart och ändrar karaktär, till exempel strö. Svanskupering får inte förekomma. 

Kyckling – Kycklingen ska vara uppfödda på anläggningar där beläggningsgraden är max 36 kilo per kvadratmeter och max 25 djur per kvadratmeter. Näbbtrimning och kastrering ska inte förekomma. 

Ägg – Hönsen ska haft tillgång till värprede, sittpinne och sandbad.


Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 20 april 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste