Svensk köttproduktion - möjlighet snarare än problem

Handlingsplan Gris, Nöt och Lamm har visat sig vara framgångsrika sätt att arbeta på. När nu Handlingsplan Etapp 2 lanseras, är det en plan som ska förflytta svensk köttproduktion från att i debatten ofta bli betraktad som syndabock, till att bli känd som en av lösningarna på jordglobens framtida utmaningar. 

 

Fortsatt samarbete mellan kock och bonde, obligatorisk ursprungsmärkning, bättre selektering och nya, innovativa produkter, är exempel på vägar framåt för den svenska köttproduktionen, enligt foodservice-panelen. Från vänster: moderatorn Filippa Dietmann, Joakim Sköld Östling, Martin & Servera, Richard Hofbauer, Menigo, Patric Gill, branschföreningen Kost & Näring, Maria Dundeberg, HKScan och Fredrik Eriksson, Långbro Värdshus och Restaurang Nationalmuseum.Foto: Emma Sonesson


Grisbranschen var först ut med sin Handlingsplan Gris 2014, i samband med en tuff svacka. Snart hakade nöt- och lammbranschen på och bildade egna handlingsplaner. 

Tillsammans hade de tre planerna 199 åtgärdspunkter. 156 av punkterna är i dagsläget åtgärdade, 37 pågår och sex har aldrig blivit påbörjade. Exempel på lyckade åtgärder är Projekt Romeo, 30 för 550 och #höstlamm. 

– När vi började var det svårt att veta var det skulle landa. Det övergripande målet för de tre handlingsplanerna var att öka produktionen, det har vi lyckats med. Visserligen utgörs en del av produktionsökningen, räknat som antal slaktade kilo, av slakt av hondjur på grund av torkan, det kommer vi att behöva jobba med framöver. Men redan före torkan hade trenden vänt uppåt, konstaterade Theres Strand, Svenska Köttföretagen. 

Knyter samman

När nu Handlingsplan Etapp 2 sjösätts är det en gemensam plan för de tre djurslagen. Målet är att skapa ökad efterfrågan på kött från Sverige för världens hållbarhet. Etapp 2 innehåller tre olika arbetsgrupper; hållbarhet, marknader respektive produktion och kvalitet. 

Varje arbetsgrupp, som inkluderar experter på respektive område, har spikat ett antal åtgärder som man kommer att jobba med framöver, totalt 123 stycken. Som ett övergripande paraply över hela Etapp 2 finns en kommunikationsgrupp, som kommer att ansvara för att konsumenterna nås av målgruppsanpassade och välgrundade fakta om svensk köttproduktion. Exakt hur arbetet ska finansieras är inte klart, utan medel kommer att sökas efterhand. 

Potential att öka

Ett fokusområde inom Etapp 2 är foodservice, definierat som mat som äts utanför hemmet. 60 procent av köttet som serveras inom offentlig sektor är svenskt, medan andelen svenskt inom privat sektor är 30 procent. Därmed är det ett område med stor potential och under en paneldebatt med representanter för just foodservice, bekräftades att Handlingsplanens arbetsgrupper är inne på rätt spår, när de inriktar arbetet på produktutveckling och kommunikation kring det svenska köttets fördelar, både ur hälso- och klimatperspektiv.  

– Vi är inne i ett paradigmskifte. Det offentliga köket ställer om till mer närproducerat och svenskt kött. Vi ska var försiktiga med att säga att man är ute efter att minska köttet. Det handlar mer om en bättre fördelning mellan kött och grönt. Vi vill ha en hållbar framtid och friska människor. Jag tror att det svenska köttet kommer att växa inom det offentliga köket, sa Patric Gill från branschföreningen Kost & Näring.

 

Medialt får vi ofta höra att vi belastar klimatet. Jag vill ju hävda att vi inte är problemet, utan möjligheten. Svensk köttproduktion har en viktig del i framtidens hållbara samhälle.

Jan Forsell, Sveriges Nötköttsproducenter

Jag tror att vi i de gröna näringarna för länge inte riktigt vågat kliva fram och ta den positionen som vi har alla förutsättningar att ta, och vara en del av lösningen på hållbarhetsfrågan, och inte som i dag då vi mer och mer ses som en del av problemet i debatten.

Palle Borgström, LRF

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 10 maj 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste