Bra arbetsmiljö för både gris och personal

På Nibble gård trivs både grisar och personal med specialboxar som är anpassade efter grisarnas naturliga beteende. Något som noga studerats över fler år.

 

Grisstallarna på Nibble gård är gjorda för att vara så lättskötta som det bara går. 
– Det ska vara bra för grisen och personalen, säger Lena Lindahl. 
– Vi ska ägna oss åt djuren, inte en massa handarbete. Har grisarna bra arbetsmiljö och vi jobbar med grisarna, då har vi också bra arbetsmiljö, fyller Magnus Johansson i. 
Foto: Carolina Wahlberg


För 50 år sedan flyttade Sven-Erik Johansson med familj till Nibble gård strax norr om Västerås. 1999 tog sonen Magnus och hans fru Lena Lindahl över driften av gården. I dag är man totalt åtta personer i personalstyrkan.

– Vi träffas varje morgon och går igenom dagen. Även de som jobbar med grisarna ska veta vad vi gör ute och tvärtom. Jag tror att det är väldigt viktigt att personalen förstår hur allt hänger ihop, säger Magnus Johansson, som är ansvarig för reparationer, underhåll, maskiner och fodertillverkning. Till sin hjälp har han Carl-Fredrik Aberger som är växt­odlingsansvarig.

– Det är viktigt att vara med i det dagliga arbetet. Så att grisskötarna inte tror att man är över dem på något vis. Du får en bättre gemenskap om du jobbar ihop. Vi försöker att inte säga jag, utan vi, säger Lena, som har hand om grisskötarna, lufttorkningen av kött och är även med och sköter om grisarna.

Hur upplever ni arbetskraftsförsörjningen?

– Personal finns, men att hitta bra personal det är en annan sak. Eftersom våra stall inte är som andra är det en del som tror att de kan, men vi gör inte som alla andra. Man måste vara öppen för det, säger Lena.

När de söker personal ligger hästtjejer och/eller sjuksköterskor extra bra till, gärna en kombination av de två. Vårdande personlighet, problemlösare och flexibilitet är bra egenskaper de vanligen besitter.

– De är oftast inte hästtjejer för intet, de tycker om djur. Och förutsättningen för att du ska vara en bra djurskötare, är att du måste gilla djur, fyller Sven-Erik i.

Hans uppgift i företaget är främst att marknadsföra det egna gårdskonceptet Nibble gårdsgris, en del administration och grisskötsel.

Bra arbetsmiljö är A och O på Nibble gård och det gäller för alla.

– Grisarna och vi bör ha samma goda arbetsmiljö. Grisen arbetar faktiskt åt oss och alla arbetare måste ha en bra arbetsmiljö för att göra sitt allra bästa, säger Sven-Erik.
 

– Vi har fantastiskt bra personal nu. Det är helt otroligt, säger Magnus och Lena instämmer.  
Från vänster syns: Elina Magnusson (lufttorkning av skinka), Louise Daving Götberg (marknadsansvarig), Carl-Fredrik Aberger (växtodlingsansvarig), Sven-Erik Johansson, Magnus Johansson, Caroline Andersson (smågrisskötare), Ebba Gustafson (förman) och Lena Lindahl.

Ta fram sanningen

Han har under många år stått ute i butik och demat gårdens egna produkter och mött kunder. Till en början blev han matad med konsumenternas misstro kring köttindustrin och grisuppfödning.

– Varje gång på vägen hem så mådde jag illa över att jag hade försökt att argumentera och hela tiden fick jag bara mothugg, säger Sven-Erik.

Vilket gjorde att de 2002 bestämde sig för att göra något åt saken, för att se hur gårdens grisar verkligen hade det. Sven-Erik kontaktade SVA och Per Wallgren, professor i veterinärmedicin. De började att filma slaktgrisarna när personalen inte var i stallet. Genom forskningsmedel kunde SVA sedan göra en utvärdering av filmerna.
 

Det finns två stora foderautomater i varje slaktgrisbox, med sensorer i. Grisen rör på ett rulle, som uppfyller ett bökmoment och så kommer det torrt foder. 
– Från klockan 22 till fyra på morgonen så konsumerar våra grisar ungefär 40 procent av dygnskonsumtionen av foder. Eftersom att våra grisar får äta när de vill dygnet runt så kan vi konstatera det, säger Sven-Erik.

Stressad utfodring

Det man såg var att det fanns tydliga problem vid utfodringen.

– Varje gång som grisen får mat är den i en väldigt stressande miljö. Stressfaktorn infinner sig även före, då de vet att det är på gång, och även efter, säger Sven-Erik.

–  Vi såg också hur ofta grisarna bytte plats med varandra under en utfodring. Man förstår inte hur mycket det är. Men i en box på nio grisar, bytte djuren plats 80 gånger. Vilken stress! säger Lena.

Utifrån filmerna började man planera att göra om de klassiska grisstallarna med 400-avdelningar, tvärtråg, långtråg, blött och torrt foder.

– Vi konstaterade att våra alternativ var att antingen sluta därför att vi inte hade rent mjöl i påsen eller bygga nytt, säger Sven-Erik.
 

Varje slaktgrishus består utav 16 rum och varje rum har två boxar. I varje box så finns det 20 grisar. Två boxar delar på en foderautomat, med foderutsläpp från två håll. Varje box har också en egen veranda och egen dusch. Varje rum är avskilt från de andra, vilket också är positivt ur smittskyddssynpunkt. I gången där personalen går är det öppet i nock rätt ut. Det är för att den naturliga ventilationen ska fungera.

Gård i danmark

De satte samman en önskelista över viktiga saker i det nya stallet. Till exempel ett fodersystem med torrt foder, som kunde leverera foder dygnet runt, samt större ytor för grisarna att röra sig på. De började åka runt på mässor och hamnade så småningom på en gård i Danmark med ett annorlunda system. Stallet hade stora boxar och en egen veranda där grisarna kunde gå ut.

Sven-Erik och c/o var lite osäkra på hur det skulle fungera över årstiderna, så de åkte ner i omgångar under hela året och försökte hitta problem innan de bestämde sig. Systemet var inte heller godkänt i Sverige ur byggnadssynpunkt.

 – Vi har en djurskyddslag som är gjord till en sagoboksförfattare och inte till ett praktiskt jordbruk. Hade vi inte haft Per Wallgren, Per-Arne Mattsson som byggnadsarkitekt och kontakt med länsveterinären hade det inte gått, säger Sven-Erik.

Men 2009 blev det nybygge.

– I dag är vi oerhört glada att vi gick vår egen väg och vågade ta steget, säger Magnus.
 

Ebba Gustafson är förman och har jobbat på gården i snart fyra år och trivs jättebra. 
– Det roligaste är att jobba med suggorna och komma dem nära.

Stor skillnad

Om det var stressigt vid foderbordet innan är det bra mycket lugnare i dag.

– Nu är det ofta fyra åt gången som äter, resten kanske sover eller leker. De vet att det alltid finns foder, så de behöver inte bråka om det. Därför är det väldigt lugnt i stallarna, säger Lena och fortsätter:

– Det är stor skillnad mot hur det var innan. Skulle vi vara tvungna att gå tillbaka till det gamla systemet, då slutar vi, säger hon och Magnus håller med.

Intresset för gårdens alternativa system från svenska grisbönder är dock lågt. Däremot har gården haft studiebesök från ett flertal andra länder som Norge, USA och Australien.
 

Till smågrisarna har de smarta värmelampor som sitter i taket i smågrishörnan. Lamporna startar på 32 grader och sänks en halv grad varje dag automatiskt.

Värme och kyla

I slaktgrisarnas stall har man också installerat golvvärme som blir till golvkyla på sommaren. Att få fram vilken temperatur som är den mest optimala är dock utmanande. Men Magnus tycker att de kommer allt närmare en sanning.

En annan finess som är bra på sommaren är duscharna ute på verandan, som automatiskt slås på var 20:e minut under en minut när det är 20 grader varmt ute. Det är något som används i stor utsträckning av gårdens grisar.

Lite gödselskrapning

Sven-Erik hoppas att gården ska få till finansiering för att framöver även filma suggorna och smågrisarna på liknande sätt som slaktgrisarna för att kunna utveckla dessa stall ännu mer.

– Om vi nu ska öka antalet avvanda smågrisar per kull då gäller det att vi har ett utrymme för smågrisarna som är tillräckligt stort. För det andra måste det vara tillräckligt smart så att inte suggan ligger ihjäl dem och för det tredje ska det vara så lite arbete som möjligt för tjejerna ska kunna ägna tiden åt att sköta om grisen och inte skrapa skit, säger Sven-Erik.

Suggan bajsar ute på spalten och trampar ner det själv, så det blir väldigt lite gödsel att ta hand om överlag.

– Det beror på utformningen på boxen, värmen i golvet och att djuren ligger rätt och trivs i boxen och vet var de ska ta vägen, säger Lena.

– I sommar kommer vi även att ha en kyldel åt suggan, säger Sven-Erik.

Under jord

I år utsågs Nibble gård till Årets klimatbonde av Svenskt Sigill och White Guide Green. Klimat- och miljötänket finns med i allt de gör på gården. Och att klimatarbetet är en del av en bra arbetsmiljö är självklart.

– Klimatet är hur stallarna fungerar och hur mycket de släpper ifrån sig ända till skörden, och hur vi behandlar och tar tillvara på gödseln från grisarna på bästa sätt. Plantan ska ta åt sig så bra som möjligt, gödseln ska inte bara läggas ut och försvinna upp i luften. Därför har vi forskningsförsök med Mälardalens högskola där vi tittar på hur vi ska kunna använda gödseln på så bra vis som möjligt, säger Magnus.

En sak som de brinner extra mycket för är att bygga upp en bra mark och mullhalt. En biologisk mångfald i jorden, helt enkelt en bra arbetsmiljö även för de organismer som jobbar nere i marken.

Enligt Sven-Erik är minskad markpackning, en bra växtföljd, minskad bearbetning och gödsel i växande gröda med gödselutläggare, alla faktorer som skapar en bättre mark som klarar av att öka mullhalten.

– Vi måste förstå att marken är något som vi lånar av kommande generationer och då gäller det att vi vårdar den, säger han.
 

Viktiga datum i gårdens utveckling

1969

familjen flyttade till gården

1999

Det egna varumärket Nibble gårdsgris sjösattes

2009 

Byggdes nya slaktgrisstallar

2009

Lanserades företaget första egna lufttorkade skinka

2019

Blev företaget årets klimatbonde

 

Nibble Gård

Vem:  Magnus Johansson, Lena Lindahl och Sven-Erik Johansson med personal

Var: Norr om Västerås i Västmanland

Vad: Grisuppfödning och växtodling. 65 till 70 procent av allt kött som kommer från gården säljs i dag i egen regi under varumärket Nibble Gårdsgris. Målet är att allt ska säljas så. Slakteriet som de samarbetar med är Skövde slakteri. 

Antal grisar: 230 suggor, cirka 6 000 grisar

Resultat: På gården har man på 30, nästan 31 avvanda smågrisar per sugga samt en dödlighetsprocent på 17 till 18 procent. Målet är att inom ett år ligga under 15 procent.

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 18 maj 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste