”Vi respekterar inte längre maten som produceras”

Fredrick Federley (C) är Sveriges enda representant i EU:s jordbruksutskott och vill fortsätta att driva landsbygdsfrågor som EU-parlamentariker. Han menar att stöden behöver bli mer direkta, tror att det finns hopp om en gemensam djurskyddslag och tycker att mat måste få kosta mer. 

 

Fredrick Federley jobbar för att en gemensam djurskyddslag inom hela EU ska bli verklighet. Men det är lättare sagt än gjort. Foto: Centerpartiet


– Det finns två övergripande mål med EU:s gemensamma jordbrukspolitik; att se till att ingen svälter och att matpriserna ska minska. Båda de här sakerna har man lyckats med. Nu menar jag att vi måste sätta nya mål som handlar om att stärka djurvälfärd, miljö, klimat, biologisk mångfald men också att minska matsvinnet, säger Fredrik Federlay och fortsätter: 

– Mellan 30 och 35 procent av allt som produceras hamnar i soporna. Det är helt orimligt. Det har gått så långt att vi inte längre respekterar maten som produceras, eftersom vi kastar bort en tredjedel. Den stora bulken i EU:s budget går ut på att pressa matpriserna i butiker. Det bör vi minska.

Foto: Carolina Wahlberg

Ny jordbrukspolitik

Fredrick Federley blev inkryssad i EU-parlamentet från en tredjeplats på Centerpartiets lista i valet 2014. Han ingår i gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), är ordinarie ledamot i industriutskottet och ersättare i både miljö- och jordbruksutskottet.

– Det går att få mycket uträttat i EU och det jobbet är långt ifrån färdigt vad gäller den viktiga värderingskamp som pågår, klimatfrågan och att vi står inför att få till både en långtidsbudget och en ny jordbruksbudget under nästa period, säger han.

Nuvarande period för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, GJP, går mot sitt slut. Nästa sjuåriga budgetperiod för GJP börjar gälla 2021.

EU-kommissionen föreslår en minskning av jordbruksbudgeten med omkring fem procent. Man föreslår också att de enskilda medlemsländerna ska få större frihet att utforma åtgärder och detaljregler för att uppnå EU:s gemensamma mål. 

Ökat inflytande för medlemsländerna tycker Fredrick Federley är positivt.

– Generellt sett tycker jag det är väldigt bra. Jordbruk i Portugal och jordbruk i Hälsingland är två vitt skilda saker. Men det finns också farhågor, exempelvis finns det risk att vi får en slapphet i efterlevnad av kontroller, säger han och fortsätter:

– En minskad budget kommer få konsekvenser. Fem procent innebär ungefär en halv miljard kronor. Jag inser att alla behöver vara med och hugga i när vi behöver göra omprioriteringar, men det kan inte bli så att alla får igenom sina önskeprioriteringar med EU:s pengar efter den här neddragningen. Det ger vi inte vårt stöd till. 

Mer direkta stöd

Även i stödsystemet föreslås en del ändringar och där vill Fredrick Federley se mer riktade stöd. 

– Pengarna bör gå till lantbrukaren, inte till den som äger marken. Det kan vara två vitt skilda personer. Det blir en avart när det brittiska kungahuset kammar hem miljonbelopp varje år – de sitter aldrig i en traktor om man säger så. 

– Vi måste också se till att bonden får bättre betalt för det han eller hon producerar. Vill du jobba mer med biologisk mångfald ska du få betalt för det. Vill du bygga en ny gödselhantering för att minska utsläppen av lustgaser ska EU skicka pengar till det, säger han.

Du vill se mer direkta stöd?

– Ja, om målen handlar om biologisk mångfald, djurvälfärd och bättre miljö bör pengarna vara kopplade till det. Om samhället säger att den biologiska mångfalden ska öka eller om djurvälfärden ska förstärkas får man skicka mer pengar, det är ingen gratisverksamhet. 

Tycker du att det finns brister med det här i dag?

– Det tycker jag. Det läggs väldigt många nya arbetsuppgifter på lantbrukare och bonden är ofta i centrum av debatten, men väldigt få tänker på hur det ska betalas.

Önskar ökat djurskydd

Fredrick Federley har profilerat sig som en förkämpe för ökad djurvälfärd i hela EU. Under hans fem år som EU-parlamentariker har det dock inte gått att få till en gemensam djurskyddslag. Federley konstaterade själv i en debatt i EU-parlamentet i februari i år: ”När det gäller djurskyddet har vi på fem år inte kommit ett enda steg framåt. Vi har inte sett någon ny strategi för djurvälfärd. Vi har inte fått någon gemensam grundläggande lag för djurskyddet, och de här skandalerna fortgår.”

Varför är det så svårt att skapa en gemensam djurskyddslag?

– Vissa medlemsstater vill inte det och protesterar in i det längsta. Men vi har ett massivt stöd för det i parlamentet. Omkring 80 till 90 procent backar kravet på en gemensam djurskyddslag. Nu när vi har beslut på att parlamentet tycker så, har vi möjlighet att ställa frågorna till de nya kommissionärer som ska väljas. 

– Kommissionen har inte velat göra något tidigare, men de har inte heller känt något tryck från medlemsstaterna. Det gäller att vi skruvar upp det under den kommande perioden.

Gårdsägare

Intresset för landsbygdsfrågor kommer från hans första år på släktens gård i Munktorp utanför Köping. Där bodde familjen till Fredrick var sju år, sedan följde villaliv. I dag bor han, maken Johnny och dottern Ida-Li, 7,5 år, på en gård i Björbo i Gagnefs kommun i Dalarna. 

– Jag är borta så mycket så det går inte att bedriva någon större produktion, men vi har lite biodling, sju tackor med sju lamm, en bagge och två getter. Just nu försöker vi ta tillbaka en del gammal betesmark. Slyn är tre gånger så hög som jag, men vi röjer lite i taget. Det är på gammal myrmark där dikningen håller på att gå åt pipan, men vi ska nog fixa till det också vad det lider. 

Kommer du bli lantbrukare på heltid när politikerkarriären är över?

– Jag vill ha basen i Björbo, definitivt. Det blir svårt att få till en heltidsverksamhet där, det inser jag också, men åtminstone en halvtidsverksamhet hoppas jag på, säger Fredrick Federley.
 

Fredrick Federley

Född
: 6 maj 1978 i Köping
Bor: Gård i Björbo i Dalarna. Boende i Stockholm och i Bryssel
Riksdagsledamot: 2006-2014
EU-parlamentariker: Sedan 2014
Aktuell: Centerpartiets förstanamn inför valet till EU-parlamentet 26 maj

 

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades tisdag den 21 maj 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste