Tuffare utgångsläge än inför sommaren 2018

LRF hoppas på det bästa men gör sig beredda på det värsta. – Vi har lärt oss mycket av förra sommaren, men jag hoppas att våra erfarenheter inte behöver komma till nytta i år, säger Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring på LRF.

 

Markus Hoffman, expert på vatten och växtnäring på LRF, rekommenderar lantbrukare att se över sin SAM-ansökan för att eventuellt kunna skörda större areal i sommar (se faktaruta). Foto: LRF


Vad som hade blivit följden av ännu en rekordvarm och torr sommar, vågar Markus Hoffman inte ens tänka på.

– Jag ställde precis den frågan till en lantbrukare som jag var hemma hos för några månader sedan. Vi satt i köket och drack en kopp kaffe och jag frågade vad som händer om 2018 upprepar sig. Han svarade inte utan tittade ut genom fönstret och bara ruskade på huvudet. Det behövdes inga ord i det svaret, det var mycket dramatik ändå. Ett sådant år till går bara inte. Många har pressat sig till det yttersta och har lånat pengar till foder och till att betala personal. Det kan man kanske göra ett enskilt år, men inte två år i rad. 

Markus Hoffman berättar att ett normalt år vattnas omkring tre procent av den svenska åkermarken. Om all tillgänglig bevattningsutrustning dammas av och används, skulle upp till nio procent av arealen kunna bevattnas. 

– Hur vi än vrider och vänder på det så har vi 90 till 95 procent som vi inte kan bevattna, hur torrt det än blir. Vi är helt utelämnade åt nederbörd, säger han.

Kan man som lantbrukare göra mer än att hoppas på regn?

– Råd från så kallade experter blir lätt beskäftiga och förnumstiga när man ska svara på den frågan. Det blir lite larvigt att säga att du skulle ha anlagt en damm för tio år sedan eller att du skulle ha borrat en djupare brunn så att vattnet till djuren inte tog slut. Sådant blir larvigt att prata om när man står i ett akut läge. 

– Men ett ordentligt svar på din fråga är att det finns mycket vatten i Sverige generellt. Problemet är att det ofta inte finns någon infrastruktur för bevattning, trots att det kanske går ett vattendrag rakt igenom fastigheten. 

Behovet har inte funnits tidigare?

– Precis så enkelt är det. Till i år är det fler som har köpt bevattningsutrustning. De företag som säljer sådant har orderböckerna fulla. Många lantbrukare har åtminstone funderat på det. Jag tror att varenda bonde i Sverige just den här dagen ägnar någon liten sekund åt att tänka: ”Kommer detta hända igen och hur ofta kommer det hända?” Investeringskalkylen snurrar nog mer eller mindre medvetet i skallen hos de flesta lantbrukarna. En bevattningsutrustning kostar ju pengar alla år – även de år som blir jätteblöta – så bonden ställs inför det omöjliga som ingen klarar, att bedöma om torra år kommer att bli vanligare och i så fall hur ofta.

”Vi är på tå”

Markus Hoffman berättar att lantbruksföretag fortfarande tvingas lägga ner och gå i konkurs som en direkt följd av den senaste sommaren.

– De ekonomiska konsekvenserna av 2018 har inte klingat av än, även om krigsrubrikerna i lantbrukspressen inte syns lika ofta. 

Alla lantbrukare som Markus Hoffman känner till som har lagt ner på grund av förra sommaren har varit djurhållande bönder. Foderfrågan har blivit avgörande. 

På LRF förbereder man sig för sommaren genom att samla hela organisationen och gå igenom läget.

– Vår krisberedskapsansvarige har kallat till två möten där vi har gått igenom län för län, alla regionala kontor har pratat om hur mycket det har regnat hos var och en och så vidare. Vi har diskuterat bemanningen inför sommaren och gjort oss beredda på att svara på frågor från lantbrukare. Vi är absolut på tå, säger Markus Hoffman.

 

Använd grödkod 49 i stället för grödkod 60 om du kan!

Markus Hoffman, LRF: 

”Fram till den 17 juni kan man göra ändringar i sin SAM-ansökan. Om det under veckorna fram till dess regnar för lite och man ser varthän det barkar och man anar att man kanske drabbas av foderbrist i år igen, bör man fundera på att använda grödkod 49 (ej godkänd slåttervall) i stället för grödkod 60 (träda). På det sättet kan man skörda en större areal som annars är klassad som träda, vilket inte är tillåtet att skörda utan dispens.

Var dock uppmärksam på att andra stöd kan påverkas, till exempel kompensationsstödet (grödkod 49 räknas som foderareal och ligger till skillnad från trädan till grund för djurtäthetsberäkningen).”


Pär Andersson
redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades lördag den 01 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste