Utredning önskar större samsyn i vattenfrågor

Många lantbrukare vill investera i bevattning men klarar det inte. Orsaken kan vara ekonomi, men också byråkrati. En utredning där LRF deltar vill se en mer enhetlig tolkning av reglerna kring vattenfrågor.

 

Glenn Oredsson är LRF:s representant i utredningen Klimatsäkert vatten. Han menar att vattenfrågan är uppdelad på för många myndigheter i dag. 
­ – Varje länsstyrelse har sina egna idéer och tolkningar, men vattnet följer inte kommun- eller regiongränser. Vi vill att någon ska hålla i alla frågor kring fördelningen av vattnet, säger han. Foto: Pär Andersson


– Vi behöver en helhetssyn på vattenhanteringen i Sverige. Egentligen från att vattnet faller som regn till att vi släpper ut det i havet. Vad använder vi vatten till? Hur använder vi vatten? Har vi rätt kvaliteter på rätt ställe eller för höga kvaliteter där vi inte behöver det och brist någon annanstans? Hur mycket av ytvattnet som vi inte använder i dag kan vi använda? Det handlar om hela vattenhanteringen, säger Glenn Oredsson som är LRF:s representant i utredningen. 

Han sitter i LRF Skånes regionstyrelse och driver tillsammans med familjen ett ekologiskt lantbruk med bland annat växtodling, värphöns och skog på Skea Gård i Stoby utanför Hässleholm. 

Sydvatten bra exempel

Utredningen Klimatsäkert vatten initierades av Sydvatten, ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till 17 skånska kommuner och är en av landets största dricksvattenproducenter. Glenn Oredsson menar att om Sydvattens sätt att tänka kring vatten hade använts av fler, hade det kunnat gynna svenskt lantbruk och enskilda lantbrukare. 

Sydvatten hämtar sitt vatten från bland annat sjön Bolmen i Småland och leder vattnet i den åtta mil långa Bolmentunneln till Skåne. Vattnet distribueras sedan till bolagets delägarkommuner i sydvästra och västra Skåne. 

– Alternativet hade varit att varje enskild kommun själv hade hittat vattenfyndigheter i sina områden och skapat vattenskyddsområden. Vattenskyddsområden drabbar till stor del lantbruket. Sydvatten menar att om vi nu har en bra jordbruksmark i ett område, ska vi då lägga en grundvattentäkt där och påverka odlingsmöjligheterna eller ska vi odla mat där bra förutsättningar finns, säger Glenn.

Framtidens utmaningar

Han tror att Sydvattens arbetssätt hade fungerat även i många andra regioner. 

– Men många kommuner tänker att man vill klara sig själv och inte vara beroende av andra. Vi behöver en helhetssyn som baseras mer på vattenfyndigheten i sig. Vem kan använda den, vad räcker den till och så vidare, säger Glenn.

Han tar fram statistik som visar hur konsumtionen av yt- och grundvatten i Sverige är fördelad. Hushållen står för 23 procent och industrin för 64 procent. Jordbruket står för tre procent av den totala konsumtionen.

– Vissa tycker ibland, när det är ont om vatten, att det inte ser bra ut när lantbrukare vattnar sina grödor dygnet runt. Jag tror att många inte tänker på att vi gör det för att kunna producera mat. Vi har väldigt mycket vatten i Sverige, men om vi fortsätter som vi gör i dag finns kanske risken att vi får begränsningar i vissa sektorer. Utredningen grundar sig egentligen inte i problem som vi har eller har haft, utan i problem som kan uppstå framöver, säger han.

Mer enhetligt

Inkonsekvensen inom myndigheter som länsstyrelsen är också något som behöver ses över, menar Glenn. Han tror att byråkratin avskräcker många lantbrukare från att våga satsa på bevattning.

– Jag menar inte att lantbrukare ska slippa undan all administration, men jag önskar att man från myndighetshåll har en annan syn på hur vi löser problem. Ofta finns det på länsstyrelserna smala särintressen som har stor makt. Vissa länsstyrelser är väldigt hårda med vattenfrågor samtidigt som andra ser det på ett annat sätt, har en helhetssyn och förstår att det påverkar flera områden. Vi behöver en enhetlig byråkrati så att vi lantbrukare vet vad som gäller och att det inte finns olika tolkningar på olika ställen. Om vi når det målet tror jag att allt fler kommer att titta på lösningar som tryggar vattenförsörjningen av grödorna, säger Glenn Oredsson.

Utredningen är klar i sommar och presenteras i Almedalen den 3 juli. 

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

Artikeln publicerades torsdag den 06 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste