Tosterup satsar hållbart och på riskminimering

Plöjningsfri växtodling ger Tosterups Gård lika stora skördar som vid plöjning men håller nere utgifterna. Dessutom gynnas miljön. För ägaren Jan Ehrensvärd är det viktigt att tänka hållbart och långsiktigt, men inte till vilket pris som helst. 
– För att kunna investera och satsa på det långsiktigt hållbara måste vi kunna ta bättre betalt för det vi producerar, säger han.

 

Jan Ehrensvärd driver Tosterups Gård tillsammans med hustrun Catherine. 2012 flyttade paret tillbaka till Tosterup som är Jans födelsehem och tog över driften helt. Labradoren Cider bor också på Tosterup. Foto: Pär Andersson


I stort sett hela växtodlingen drivs plöjningsfritt sedan tio år tillbaka. Skördarna är ungefär lika stora som tidigare men tack vare minskad bränsleförbrukning och färre arbetstimmar har utgifterna minskat. Det finns dessutom fler maskar i jorden nu än förr.

– Jordbruket har förändrats mycket de senaste tio åren. Priset på vete låg oförändrat år efter år och då gällde det att hålla nere kostnaderna. Det var kanske det största skälet till att Tosterup började med plöjningsfritt. Sedan har det blivit en bra metod för att hålla jorden frisk och få den att arbeta på ett bra och naturligt sätt. Det har blivit både en miljöaspekt och minskat kostnaden. Det där går hand i hand, säger Jan Ehrensvärd.

Tosterup är både en gård och ett varumärke. Cider och must görs på äpplen från den egna odlingen och säljs på ett hundratal premiumrestauranger i hela Sverige. Förra året såldes omkring 50 000 flaskor.

Modern teknik

I stället för plogen gör en kultivator och en carrier jordbearbetningsjobbet. Sedan ett år tillbaka används en direktsåmaskin från Pöttinger.

– Undantaget är efter gräsfrö när vi måste plöja. Vi har testat att så direkt i gräsfrö också, men det är för tungt bestånd och behöver vändas ner.

Tosterup satsar på moderna maskiner och använder sig gärna av den senaste tekniken. GPS-styrning och kvävesensorer är några exempel, som visserligen har funnits på gården i många år.

– Vi markkarterar och kör med styrfiler. Vi har också börjat testa det digitala verktyget CropSAT för att kunna köra flytande kväve. Skörden kan variera oerhört mellan olika delar på fälten och ju mer vi kan anpassa gödningen, desto mer kan vi få upp skördarna. Vi minskar också urlakningen på de delar där växterna inte kan ta upp den näring som vi tillför, säger Jan.
 

Äppelblomningen ska precis sätta igång på allvar vid vårt besök på Tosterup. Jan Ehrensvärd är lite orolig för att vårens sena frostknäppar ska ha knäckt blommorna. 
– Karten har inte kommit fram än så det är svårt att säga vilka blommor som har klarat sig, säger han.

Klimatåtgärder

Jan och Catherine Ehrensvärd tog över driften av Jans födelsehem Tosterup för tio år sedan. Nu driver de, med hjälp av fem heltidsanställda och en mängd säsongsanställda, en växtodling på 600 hektar, en äppelodling och arbetar med Tosterups eget varumärke. Dessutom har de båda flera styrelseuppdrag. Jan sitter bland annat i LRF:s riksförbundsstyrelse.

Paret driver Tosterup med hållbarhet i fokus. För att kunna vara hållbar krävs dock att du har ekonomi till att vara det. Att bara arbeta hållbart fungerar inte om du inte kan ta ut mervärdena du skapar i priset, menar Jan.

– Vi har en ambition att bli så koldioxidneutrala som vi kan. Vi har satt in solceller där vi tar nästan hälften av vår egen konsumtion. Vi har byggt en hall till där vi kan producera lika mycket om vi bara får den investeringen att gå ihop. Vi ser fram emot att traktorleverantörerna erbjuder andra bränslen inom kort och i den andan testar vi just nu en mindre fyrhjuling som är batteridriven. Vi får se om den håller måttet, säger Jan.
 

Äppelodlingen på 14 hektar gränsar till själva gården. 48 000 träd av sorterna Ingrid Marie, Santana, Saga, Frida och Elise ger normalt en skörd på omkring 12-15 kilo äpplen per träd, totalt 600 ton. Skörden har sedan starten generellt överskridit den prognosen. Träden står i exakt 100 rader som sträcker sig från norr till söder. 

Minimerar risker

Den 1 januari i år var sista dagen som Jan tänkte på den torra sommaren 2018. Det hade han bestämt sig för. Men han har tagit med sig flera lärdomar.

– Jag har alltid sett växt­odlingen som extremt stabil. Vi satsade på äppelodlingen som är väldigt mycket upp och ner och mycket känsligare. Det skulle bli den galna satsningen i företaget. Att växtodlingen kunde drabbas så hårt tog mig på sängen och var ett viktigt uppvaknande. Jag tror att det var likadant även för många andra som varit i branschen betydligt längre än jag har varit.

Med breda erfarenheter från näringslivet, bland annat som vd och vice vd i internationella bolag, är Jan Ehrensvärd van att tänka på riskminimering. Det är viktigt även som lantbrukare, menar han.

Tosterup har ett spannmålslager där man kan lagra 3 500 ton i mer än ett år. Han funderar också över val av grödor och försöker läsa av vad marknaden efterfrågar.

– Ett stort proteinskifte är på gång. Det bör man titta på, om rätt förutsättningar finns. Vi säkerställer hela tiden att vi markkarterat och förberett jorden på bästa sätt, det är ett evighetsarbete egentligen. Vi är lite mindre sårbara när vi har diversifierat verksamheten med äppelodlingen. Förra året är ett typiskt exempel: växtodlingen gick dåligt, äppelodlingen gick bra.
 

Att jobba med moderna maskiner, satsa på den senaste tekniken och hålla nere bränsleförbrukningen är riktlinjer på Tosterups Gård. 

Svårt att bemanna

Äppelodlingen täcker 14 av 600 hektar, men står för 35 procent av omsättningen. De äpplen som inte blir cider eller must i det egna varumärket säljs till Äppelriket Österlen, som säljer vidare till grossister i Sverige och även exporterar.

Den stora utmaningen med äppelodlingen är bemanningen, tycker Jan.

– Två och en halv person jobbar med odlingen året runt. Resten är säsongsarbetare. Fyra personer beskär från januari till april. Förra året fick vi jättestor skörd, då var det 22-23 man här och plockade under sex veckor. Detaljhandeln vill ha äpplen som är 65 till 85 millimeter stora, så det får inte bli för många äpplen på trädet. I så fall får vi gallra kart.

Tack vare långtidslagring i lågsyrelager kan äpplena säljas under hela året.

– Nyckeln till att kunna lagra så länge är att plocka vid rätt tid. Kommer de in i kylan för sent har mognadsprocessen kommit för långt och då går det inte att stoppa den. Momentet att plocka blir allt tuffare att hitta arbetskraft till.

Vänd riskerna

Äppelodlingen är ett exempel på hur Tosterup riskminimerar. Det finns även annat man som lantbrukare kan tänka på ett år som detta, när ekonomin för många är extra ansträngd, menar Jan Ehrensvärd.

– Generellt finns det alldeles för mycket kapital bundet på gårdar i Sverige. Med kniven mot strupen kommer vi utnyttja maskinerna bättre. 70 procent av tiden står mina maskiner still. Vi behöver samarbeta mer, fördela anställda och maskiner, diversifiera verksamheten, värdeförädla om man kan... Allt det där måste man tänka på om man inte har en väldigt fet plånbok.

– Förändring sker bäst när man är riktigt nere på botten. Inte förrän det faktiskt går åt skogen blir många beredda att förändra. Även om man inte vill hoppa tillbaka till känslan som fanns förra året, kan man fundera på det. Alla har olika förutsättningar så det finns inte en lösning som passar alla, men titta på alla saker som handlar om risk. Vänd det till en möjlighet!
 

Tosterups Gård


Plats: Mellan Ystad och Tomelilla
Ägare: Jan Ehrensvärd
Växtodling: Driver 600 hektar, odlar maltkorn, vete, gräsfrö, sockerbetor och raps
Äppelodling: 14 hektar, 48 000 träd, fem sorter, första träden planterades i maj 2014 
Skog: 125 hektar
Anställda: Fem heltidstjänster plus säsongsarbetare
Omsättning: Drygt 17 miljoner kronor
Kuriosa: Sedan 2017 inspelningsplats för TV4:s Kockarnas Kamp

 

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 08 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste