”Ser vi ett jobb som skulle kunna gå att rationalisera, så ska det göras”

I Applerum strax söder om Kalmar driver bröderna Danielsson kycklinguppfödning och växtodling.  Med en stark strävan om ständig rationalisering och effektivisering tar de sig an sitt företag.

 

Den första kycklingen kom till gården i Applerum 1968. Under årens lopp har besättningen utökats. När det nya stallet blir klart kommer det finnas totalt 170 000 kycklingar på gården. Att gå från att även ha gris till endast kyckling tycker bröderna Per och Marcus Danielsson har varit ett bra beslut. Bättre ekonomi och en roligare uppfödningsform var några av anledningarna till bytet. Foto: Carolina Wahlberg


På gården söder om Kalmar fanns det länge både kyckling och gris. Men 2009 lades slaktgrisuppfödningen ned och sedan dess är det en renodlad kycklinggård. Vid den tiden byggde de om 1 500 – 1 700 gamla slaktgrisplatser till 30 000 kycklingplatser i två stall. Det är ett av detta stall som nu ska förlängas. 

– Det är kul att stallarna kan användas och inte behöver stå tomma, säger 28-åriga Marcus.  

Att kunna fokusera på ett djur­slag tycker bröderna är bra. Innan gällde det att vara uppdaterad och ha koll på två olika uppfödningar. Det fanns även en hygienisk risk. 

– Så vi valde att satsa bara på kyckling och bli effektiva och duktiga på det, säger 31-åriga Per. 
 

I det gamla grisstallet finns i dag 15 000 djur. När allt är klart kommer det att bli totalt 50 000 djur i hela stallet.  Insättningen ska tajmas med när de andra stallen också är tomma på djur.  Förmodligen blir det 
i slutet av oktober eller början av november.

Krånglig MKB

Redan för tre – fyra år sedan började bröderna spåna på idén att bygga ut det gamla grisstallet till ett större kycklingstall, eftersom Gulfågeln sökte fler uppfödare. Men MKB:n drog ut på tiden i två år och när den var klar, behövde inte Guldfågeln några mer ytor. 

– Men tur i oturen att det tog tid för under tiden kom investeringsstöd. Som vi nu har sökt och fått beviljat om vi följer deras krav. Det kommer att delfinansiera en del av bygget, säger Marcus. 

Inför det nya bygget är Guldfågeln med på noterna igen och behöver nu mer uppfödningsytor. 

– Det är bra att det är reglerat. För annars blir det överproduktion. Jag står hellre lite tomt mellan omgångarna än att producera till underpriser som det kanske annars lätt blir i andra produktioner, säger Marcus.

En fördel med att bygga ut det gamla stallet är att det befintliga stallet har en bra bredd för att plockmaskinen ska kunna lasta ut djuren på ett bra sätt. 

– Vi har räknat att det här blir lite billigare än att bygga nytt. Den dyra delen har vi redan i den andra änden av stallet; fodersilo, foderdator, el-centralen, vatten, värme. Den delen är rätt dyr, men att förlänga blir inte lika kostsamt, säger Per. 

– Det blir en kostnadseffektiv utbyggnad, fyller Marcus i.

–  Att det är så roligt att hålla på och hela tiden se en förbättring och utveckla till något bättre. Jag skulle inte kunna gå till en arbetsplats där jag gör samma sak år ut och år in inomhus, säger Per som svar på frågan vad som driver honom.

Eget förarbete

Vid Jordbruksaktuellts besök i mitten av maj är väggarna från A-betong resta och de håller på att återfylla runt väggarna och planera golvet och göra avlopp. Sedan ska byggfirman ta över. Golven ska vara gjutna innan semestern och sedan kommer takstolarna. 

– I och med att vi har en egen grävmaskin har vi åtagit oss att göra alla grundarbeten. Vi har gjort det mesta under vintern, säger Marcus och fortsätter:

– Så länge ingenting blir åsidosatt som service och underhåll på maskiner eller att vi känner att vi hinner med det som vi ska, då är det bra att göra det här jobbet själv.

Vad har varit jobbigast?

– Det har löpt på bra, men det var tråkigt att det tog tid att få igenom MKB:n. Vi hade en MKB från 2012, så allt behövde egentligen bara uppdateras. Men hela processen behövde dras en gång till, säger Marcus. 

– Vi behövde göra en när vi byggde om grisstallarna till kyckling. Så vi har gjort tre MKB:er på tolv år och då har handläggningstiden varit minst hälften av det. Det ligger på nästan två år per ansökan. På den sista MKB:n vi gjorde nu tog vi till rejält, så vi sökte på en fördubbling bara för att få in tillståndet i systemet, säger Per. 

– Så tillståndet gäller för ytterligare ett stort stall. Men det kan jag egentligen tycka är fel också. De har gjort det så tungrott att vi tar i när vi söker nu. Samtidigt kanske det aldrig blir något mer stall, innan tillståndet går ut om fem år, säger Marcus. 

– Är det höga vingproblem så måste vi verkligen gå till botten med det. Även om vi är bland de bästa i världen kan vi inte sluta jobba för en nollvison, säger Marcus, angående den senaste tidens diskussion om vingskador. 

Rationalisera allt

Effektivitet och rationalitet är två ledord för bröderna i allt som de gör på gården. 

– Om du kan minimera tiden på alla jobb som du gör dagligen och som är återkommande, så har du väldigt mycket att vinna. Även om det tar lång tid att göra rationaliseringen den första gången har du igen det under hela din karriär, säger Marcus och utvecklar:

– Ser vi ett jobb som skulle kunna gå att rationalisera, så ska det göras. Då lägger man in det i planeringen. Det är mycket sådant vi gör på vintertid. 

Det handlar mycket om ordning och reda i verkstad, rena traktorer och bra service på grejerna. 

– Det är många enkla grejer man har gjort. Vi har valt att ha överkapacitet på maskinerna för att kunna prioritera djuren, säger Per.

Gården använder sig av direktsådd sedan 5 år tillbaka i ett steg att förbättra markstrukturen.

– Det sparar både kostnader, tid och är effektivt. Varje moment kostar pengar och kan du minska momenten och ändå behålla skörden så är det en vinst. Och då kan vi lägga tiden på djuren som ändå är vår motor i företaget, säger Per. 
 

Noggrannhet och uppföljning är det viktigaste när man håller på med kyckling menar Marcus och Per.
– Det är en väldigt känslig bransch. Några gram upp eller ner, eller några ören upp eller ner blir stora pengar i slutänden, säger Per.

Bra överens

Bröderna har delvis olika arbetsområden och ansvar på gården, men är även av devisen att alla ska kunna göra allt. Per jobbar lite mer med maskinerna och verkstaden och Marcus gillar att hålla på med uppföljning och kycklingarna. 

– Men man får inte lämna ute den andra, för skulle man bli sjuk så blir det väldigt sårbart, säger Marcus. 

Bröderna har en väldigt tajt dialog kring allting som sker på gården. 

– Det är fördelen att jobba med sin bror. Vi kan stå på varsin sida av ladugårdsplanen och vi behöver i princip bara titta på varandra så förstår vi vad vi ska göra. Om han gör en grej så vet jag att jag ska göra det andra. Vi har nästa utvecklat ett teckenspråk från maskinerna så att vi förstår varandra, säger Marcus. 
 

– Vi går efter en långsiktig kalkyl. Man får jämföra de tre senaste åren och sedan får man någonstans ställa sig frågan om man tror på det här. Och gör man det, då måste man utveckla, säger Marcus. 

Del av kakan

Bröderna har varit delägare i aktiebolaget sedan 2010 och ägt majoriteten sedan 2017. Sedan äger de tio procent vardera av fastigheterna. Men det stora generationsskiftet är ännu inte genomfört och man undersöker olika alternativ för att det ska bli ekonomiskt hållbart för alla parter.  

– Pappa Ulf ska ha sin del av kakan. Det är han och farfar som har byggt upp allt, säger Marcus

Vad är målet med ert företag?

– Målet är inte att bli större. Men det vi har det ska vi bli duktiga och effektiva på. Det är nog det som driver oss mest, säger Marcus, och Per håller med. 

– Det som driver en är att det hela tiden går att förbättra och hitta nya lösningar. Det är kul när man är två som jobbar tillsammans med samma mål och intresse. Vi kompletterar varandra bra. Även om vi bara är två så har vi alltid roligt på jobbet, säger Per. 

Var är ni om fem år?

– Förhoppningsvis är alla investeringar som vi har planer på nu gjorda och man har det lite lugnt och har fått andrum. Men det lär väl inte bli så, skrattar Per.

– 100 procent av arealen kan bevattnas och vi kan stå i en byggnadsprocess med ett nytt stall. Om vi får effektivitet med detta nya, säger Marcus. 

Solceller på kycklingstallarna vore också en dröm för framtiden. 

 

Stenar som plockas från åkern med stensträngläggaren tas om hand och återanvänds i bygget som fyllningsmassa. Utbygganden av grisstallet med infrastruktur och eget arbete kommer landa på runt fem miljoner. 

 

Gården har 165 hektar växtodling som består av vete, raps och stärkelsepotatis.
– Vi skulle kunna ha tio grödor, men då är man inte bra på någon. Vi kör tre grödor för att det ska vara enkelt, effektivt och rationellt, säger Per. 
I dag kan de bevattna grödorna till 80 procent. Men målet är att bygga ut för att kunna vattna allt, genom att gräva ut stamledningssystemet för att effektivisera och minimera flytten av bevattningsmaskinerna. Vattnet ska de ta från en närliggande å som de har en vattendom på.

 

 

Applerums livsmedels­producenter AB

Vem: Bröderna Per och Marcus Danielsson. Deras pappa Ulf är också delaktig i gården. 
Var: Applerum söder om Kalmar
Vad: Kycklinguppfödning åt Guldfågeln samt växtodling
Areal: 165 hektar; vete, raps och stärkelsepotatis
Anställda: En djurskötare

 

Bästa affär?
– När vi gick från halm till flispanna. Den har vi kört i ett år och den verkar bra. Med den värmer vi upp två bostadshus och fyra stallar. 

Sämsta affär?
– En gödselbrunn som var tvungen att byggas i och med en tidigare MKB, men året efter la vi ner grisproduktionen så brunnen användes aldrig.

 

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 09 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste