Trenden behöver bli en vana

KRÖNIKA. När jag växte upp hade vi grisar inne i stallar. De hade helt säkert det bättre än väldigt många likar runt om i världen och eftersom jag knappt visste om att grisar kunde gå utomhus, var detta det naturliga för mig som barn.

Sara Engström är en av Jordbruksaktuellts krönikörer. Foto: Privat

Men när jag nu själv har linderödsgrisar som går ute i hagar året om, som får böka, sola och bada i lerpölar, så känns tanken på att stänga in dessa djur i en box väldigt främmande för mig.

På samma sätt har jag svårt att förstå att det fortfarande finns bönder som väljer att ha sina kor uppbundna dygnet runt, mer än halva året och att det finns lamm som aldrig får komma ut i en hage en enda gång i livet.

Jämförelsen blir också väldigt tydlig när jag står och tittar på våra höns som går fritt och sprätter i skogen och tänker på hur samma djur i den storskaliga produktionen trängs om utrymmet i stallar och aldrig någonsin får uppleva lyckan i att hitta en skalbagge.

När jag tittar på storleken av våra fem veckor gamla lantraskycklingar och tänker på att kycklingar av raser i den konventionella uppfödningen vid samma ålder är slaktfärdiga, får jag faktiskt en klump i magen över vad avel och prispress kan leda till. Hur blev det normalt?

När man som jag är en småskalig bonde som vill att fler människor ska välja ett annat alternativ än den konventionella produktionen, är det svårt att se om glaset är halvfullt eller halvtomt.

Å ena sidan finns helt klart en trend där allt fler vill köpa närodlat, helst direkt av bonden och vill veta hur djuren har haft det och hur grönsakerna har producerats. Och möjligheterna att handla just så ökar också.

Men å andra sidan finns det fortfarande många som tycker en sak, men gör en annan. Man är medlem i en lokal reko-ring på Facebook, men handlar sällan något från de lokala producenterna. Man uttrycker att alla djur borde få ha det som våra, men köper sen ändå inte kött av oss. Pris och bekvämlighet går före.

I mitt jobb som ungdomsledare i Svenska kyrkan träffar jag många unga personer och det har slagit mig att de få som faktiskt är medvetna om vilken mat de stoppar i sig, de är vegetarianer. En insikt som får mig att fundera på hur vi ska nå ut med budskapet till den yngre generationen om att de inte behöver sluta äta kött bara för att de inte gillar den industriliknande köttproduktionen. Det finns schysstare alternativ.

Majoriteten av oss på denna jord är vanemänniskor. Vi sitter på samma plats runt fikabordet på jobbet, vi äter likadan frukost varje dag och vi handlar mat på samma sätt som vi ”alltid” har gjort. Enklast så. Därför tänker jag att det är viktigt att skapa goda vanor direkt.

Om några år är ska mina konfirmander flytta hemifrån och börja handla sin egen mat. Vinner extrapriserna eller det etiska då? Det beror säkerligen på vilka värderingar de har fått med sig hemifrån.

Jag inser att den storskaliga produktion alltid kommer att behövas om vi ska kunna täcka den köttkonsumtion vi har vant oss vid i västvärlden och självklart är det då bättre att gynna den svenska grenen än den importerade, men jag hoppas så att den alternativa trenden lägger i en högre växel snart. Det krävs för att fler bönder ska kunna och våga välja en produktion som inte är den mest effektiva, men som är schysstast för djuren.

Sara Engström
Ekholms kött

ekholmskott@gmail.com

Artikeln publicerades måndag den 10 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste