Companion cropping ger raps snabbare tillväxt

Att jobba med companion cropping, alltså att odla en partnergröda tillsammans med en huvudgröda, är ännu relativt ovanligt i Sverige. I de länder där metoden är mer använd beskrivs companion cropping ibland som ett mirakel för höstrapsens tillväxt.

 

Så här kan höstraps tillsammans med en partnergröda se ut. Höstrapsen direktsåddes tillsammans med en blandning av olika companions efter höstvete. Det som syns tydligast på bilden är fodervicker. Bilden är tagen i Danmark förra hösten. Foto: Marcus Willert


Tekniken går ut på att odla en stödjande gröda tillsammans med en huvudgröda. En variant av detta som kommer att undersökas närmare på Borgeby Fältdagar 26-27 juni är att odla en partnergröda tillsammans med höstraps. Marcus Willert är växt­odlingsrådgivare på HIR Skåne och berättar att det är en ännu ganska oprövad metod bland svenska lantbrukare.

– Totalt är det troligen färre än 20 gårdar i hela Sverige som har testat det. Jag har själv knappt några egna erfarenheter. Första gången det kom in på min radar var runt 2011 när jag läste artiklar från Tyskland om höstraps. Det fanns en utsädesfirma som tagit fram blandningar med companion crops och höstraps. Senare hittade jag källor från Storbritannien där det stod att det gav riktiga mirakeleffekter på raps som odlades på styva och kalla leror. Syftet är att få synergieffekter så att partnergrödan hjälper rapsens tillväxt, säger han.
 

Marcus Willert, växtodlingsrådgivare på HIR Skåne, hoppas att companion cropping kan hjälpa tillväxten av höstraps på styva leror, som det gjort i exempelvis Storbritannien. 
Foto: Katarina Cumselius

Bekämpar loppor

Partnergrödor i höstraps kan vara olika sorters vicker, klöver eller ärter. Det kan finnas flera fördelar med en partnergröda i höstraps, tror Marcus Willert.

– Det blir mycket mer rotmassa per kvadratmeter med rötter både från rapsen och partnergrödan. De hjälper varandra att vitalisera och växa i marken. Rapsen kan bli bättre än utan en companion. Det finns källor från utlandet som säger att om du odlar raps med companion minskar behovet av att bekämpa rapsjordloppor. Det kan handla om någon typ av biologisk antagonism, säger han.

Skuggande effekt

Avskuggningseffekten är en annan trolig fördel som Marcus Willert nämner och tar ett exempel från en av de gårdar som har testat companion crops i höstraps. Lantbrukaren sådde höstraps med ett Strip-Tillage-aggregat med 50 centimeters radavstånd. En fråga som kom upp var om kornet, den föregående huvudgrödan, skulle bekämpas eller inte. 

– Vi beslutade att kornet kunde bli en partnergröda och skugga av markytan i mellanrummet mellan rapsraderna. Under vintern frös kornet bort och det visade sig senare att det inte fanns några ogräsplantor tack vare avskuggningseffekten, berättar Marcus Willert. 

Kan övervintra

Companion cropping och mellangrödor är områden som delvis går in i varandra och även är en del av conservation agriculture, som bland annat går ut på att hålla marken bevuxen så stor del av året som möjligt. 

– En tanke med conservation agriculture är att så en mellangröda i exempelvis vårkorn. Mellangrödan kan växa vidare som companion, efter tröskning ha sin funktion som mellangröda, övervintra och få växa kvar. Sedan kan huvudgrödan sås in direkt med en såmaskin med skivbillar och mellangrödan blir en partnergröda. Om det blir för mycket konkurrens med huvudgrödan kan man dra i nödbromsen genom att nollställa och spruta bort den övervintrade partnergrödan, säger Marcus Willert.

Oprövat område

Det finns många frågor som behöver få svar när det gäller companion cropping, men Marcus tycker att det verkar vara en intressant odlingsmetod.

– Vilka arter fungerar tillsammans? Vilka insåningsmetoder är bäst? Det ska inte konkurrera för mycket med höstrapsen och inte krocka med preparatrester som eventuellt finns kvar.

– Det är ett helt nytt område, men är riktigt kul! Och går vi tillbaka till England och deras erfarenheter från styva leror, är det riktigt intressant att companion cropping hjälper rapsen att komma igång bättre, säger Marcus Willert.

Pär Andersson
redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 11 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste