”Vi måste ha ett högt spannmålspris”

Ett högre spannmålspris och sparsammare användning av DFF. Det är två viktiga frågor för SpmO framöver.

 

 Johan Karlzén är ordförande för SpmO och han tycker att årets stämma och riksmöte blev väldigt lyckat. Framöver kommer han och SpmO att jobba hårt för ett högre spannmålspris. Foto: Stefan Ljungdahl


I slutet av maj anordnade traditionsenligt Sveriges spannmålsodlarförening,

SpmO sin stämma och riksmöte, denna gång 

i Östergötland. 420 personer hade samlats på Vildmarkshotellet på Kolmården.

Hur var årets stämma?

– Den var perfekt! Vi hade ett lite nytt koncept, för vi hade inga maskiner med i år som vi brukar. I år stod alla våra utställare vid bord och det kändes som att alla kom mycket närmare medlemmarna och kunde prata och diskutera mycket mer. Det var en väldigt avslappnad och behaglig stämning under stämman, säger Johan Karlzén, ordförande SpmO.

– Generellt sett tyckte jag att många var på hyggligt gott humör ändå efter det här förfärliga året som varit med torkan. Alla var väl överens om att man får ta nya tag och försöka fortsätta att vara lantbrukare ett tag till.

Under stämman avtackades Torbjörn Djupmarker, som själv valt att lämna styrelsen. Torbjörn har varit aktiv i Västra och har i princip varit med i styrelsen sedan föreningen började.

– Torbjörn ersätts i nuläget inte av någon ny ledamot. Västra Götaland representeras i fortsättningen av en ledamot precis så som vi har det i de övriga regionerna.

Vilka ämnen diskuterades under stämman?

– Vi har en vision att göra allt vi kan för att höja priset på spannmålen och därmed lönsamheten på gårdarna. Det är det som är den springande punkten. Ett ekonomiskt lönsamt lantbruk betyder att man får ett högt pris på den varan man producerar. Vi måste med andra ord eftersträva ett högre pris på våra grödor för att i framtiden kunna bedriva ett hållbart och lönsamt jordbruk.
 

420 personer anslöt till årets event som ägde rum i Östergötland på Vildmarkshotellet i Kolmården. Foto: Stefan Ljungdahl


Hur åstadkommer man det?

– Man får ha en effektiv uppköpsorganisation. De som handlar spannmål av lantbrukarna får se till att vara riktigt effektiva så man kan få ut maximal betalning. Drömmen är att spannmålen levereras från gård direkt till slutförbrukare. Så lite transport och administration som möjligt mellan gård och slutförbrukare, det ökar priset garanterat.

– Om man uppmuntrar lantbrukarna till gårdslagring och får en vettig betalning för det, så är det de billigaste sättet att hantera spannmålen. Den ska inte åka lastbil runt landet, utan den ska enligt vår mening gå direkt till förbrukaren.

Andra saker som diskuterades var torkans effekter och vikten av tydliga kontrakt.

– Som lantbrukare måste man ha koll på vad man skriver på, så att man vet vad man ingått för uppgörelse. Likadant gäller för dem som ställer ut kontrakten i handeln att de också tar sig en funderare vad man egentligen menar i sitt kontrakt. I fjol blev det många missförstånd och folk har fått betala böter för att man inte har kunnat uppfylla sina kontrakt. Både handel och lantbruk får piggna till lite mer och titta över så att det inte finns svarta hål i kontrakten.

Hur är stämningen i branschen annars?

– Den är god, men alla går och biter på naglarna och undrar hur vädret ska bli. Även om förutsättningarna ser hyggliga ut runt om i landet så är man nervös. Man är så fruktansvärt tillknycklad av förra årets situation. Alla är ekonomiskt påverkade av det dåliga resultatet. Så det är klart att man är jättenervös. Så fort man ser en tendens till att det skulle bli torrt så har man väldigt lätt att måla fan på väggen. Hela branschen är känslig nu.

Enligt Johan är de viktigaste frågorna just nu i första hand ett högre spannmålspris. Men även att odlarna tar tillvara på möjligheten som Kemikalieinspektionen har gett dem att på frivillig väg försöka minska användandet av DFF-preparat, som i huvudsak används i höstbehandlingar av spannmål.

– Kan vi visa att vi inte missköter oss så att det kommer ut i vattnet, genom att minska våra doser och spruta vid rätt tillfälle, så finns det stor möjlighet för oss att få behålla preparatet. Men misslyckas vi så är det stor risk att vi blir av med det. Och då kan även fler preparat försvinna för oss, säger Johan.

Hur ska det kontrolleras?

– Man kommer att ta prover i bäckar löpande för att se om nivåerna sjunker. Just nu kan man se att det här är ett preparat som syns i provtagningarna. Då har man sagt att om vi ska få behålla det så måste vi visa att vi på några års sikt kan sänka nivåerna, säger Johan och fortsätter:

– En viktig åtgärd är att inte spruta nära vattendrag och brunnar. Det ska man inte göra ändå, men det här är ett rätt lättflyktigt preparat. Därför behöver man kanske lämna ytterligare några meter i marginal runt brunnarna. Att odla fånggrödor runt dräneringsbrunnarna är en åtgärd som på sikt borde kunna ge bra resultat. Det handlar om att tänka till en extra gång vid bekämpningen, försöka sänka dosen och inte köra vid ”fel” tillfälle.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 14 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste