Bonddrängen som blev chef

För drygt ett år sedan fick Robin Svedlund ta över driften och börja arrendera gården i Hagby på Öland som han var anställd på. Tidigare i år fick han priset Årets ung växtkraft i Kalmar län. 

 

– Urban är 66 år och ville trappa ner och inte ha huvudansvaret. Han tyckte väl att det var dags att lämna över till någon som kunde driva på. Det blir väl lätt så när man gått länge i samma fotspår att man bromsar utvecklingen. Då är det dags att någon ny kliver in och driver på igen. Det är jäkligt sunt att tänka så. Det är inte många som gör det. Utan de jobbar tills de dör och sedan är det ingen som kan ta över, då det inte är underhållet, säger Robin Svedlund som för drygt ett år sedan tog över driften av Urban och Anna-Kajsa Arnessons gård i Hagby på Öland. Foto: Carolina Wahlberg


Att 32-åriga Robin Svedlund skulle få priset trodde han aldrig.

– Men sedan ringde de från Länsförsäkringar och sa att det var så imponerade över min resa. Jag kommer ju egentligen helt utifrån. Jag började jobba på gården 2006 och sedan ville Urban och Anna-Kajsa Arnesson som äger gården börja trappa ner. Då frågade de om jag ville arrendera gården av dem. Så då nappade vi på det, berättar Robin.

Vad betyder det att få priset?

– Det är kul att visa att det går att bli lantbrukare även om man inte kommer från en gård. Det tycker jag är viktigt. 

När Robin var liten hade hans morfar dock en gård och det var där intresset började. Men gården gick vidare åt andra hållet i släkten.

– Jag har sagt sedan jag var liten att jag ska bli bonde, men jag har inte riktigt listat ut hur jag skulle komma dit, men när detta dök upp var det bara att haka på. 
 

Att få tag i foder har varit en dyr utmaning. Just nu består tjurarnas foder av råg, halm, spannmål och färdigfoder; Garant grov från Lantmännen. Enligt Robin växer tjurarna bra.  

Ständig utveckling

Robin började sommarjobba på gården 2005. När han slutade på naturbruksgymnasiet 2006 hade han först ett annat jobb, men började snart på gården igen. 

– Sedan har jag varit kvar. Det är lite tack vare att Urban har varit så drivande. Han har byggt och vi har köpt nya maskiner och kört maskinstation. Så det har hela tiden hänt något och då är det kul att jobba kvar. 

Robin tog över driften den 19 mars 2018. Hans fru Malin har ett jobb utanför gården, men är engagerad genom bokföring och en del helgmjölkning. De gamla ägarna är också fortfarande delaktiga i det som händer på gården. 

– Urban F-skattar hos mig och Anna-Kajsa mjölkar var tredje helg. 

På gården jobbar även Simon Dahlström och Matilda Karlberg. 
 

2006 när Robin började fanns det mjölkkor och 180 köttdjur på gården. I dag finns det 400 tjurar och helst skulle Robin ha ännu fler.

Många kalkyler

Robin berättar att de länge pratat om ett eventuellt skifte i driften, men att det inte hade blivit av. 

– Men en dag sa Urban ”Nu har jag bestämt mig”. 

Fram till själva övertagandet tog det drygt ett år, då det var mycket som skulle fixas med lån och annat. De har skrivit arrendeavtal på tio år på marken och hyresavtal om fem år på byggnader. 

Att kunna få med sig banken i gårdsprojektet var inte helt enkelt. Men det gick till slut och då hade de till och med ett par olika banker att välja bland. 

– Jag bestämde mig tidigt att jag ska vara viktig för banken. Vi har inget att gå in med, men vi ska låna pengar. Och det gick! Men jag fick göra många kalkyler, berättar Robin och fortsätter: 

– Det är också tack vare Urban och Anna-Kajsa, som ställde upp och lånade ut lite pengar. Man kan inte låna allt på banken om man inte har någon säkerhet. 

Har det varit en krånglig process?

– Nej det tycker jag inte. Men det har klart varit mycket jobb. Det var en väl fungerande verksamhet som vi tog över. Så banken visste vad det handlade om. Jag hade Urban och Anna-Kajsas bokslut att tillgå och gjorde kalkyler på 2015, 2016 års bokslut. Då var mjölkpriset dåligt på 2,75. Men den senaste tiden har det ju legat en krona över. Det var bra att vi hade faktiska siffror att gå efter. 

På gården finns 60 mjölkkor, 400 tjurar och 30 dikor. Plus rekrytering med 90 kvigor.  

– Det är tjurarna som är det stora. Jag köper in dem när de är två månader och sedan föder jag upp dem till slakt. Jag köper in knappt 300 om året och så har jag runt 100 kalvningar själv. 

Det senaste året har det varit lite problematiskt att bli av med köttdjuren, på grund av slaktköer.  

– Så då har det varit väldigt fint att ha lite mjölkkor, även om det inte är så många. Mjölkpriset är ändå bra och de mjölkar bra. Det kommer pengar varannan vecka hela tiden, säger Robin.
 

Robin har fortsatt med maskinstationen och kör spruta och såmaskin åt andra. I höstas köpte han en ny såmaskin som är sex meter bred. 
–  Jag har sått 1 500 hektar på ett år med den nya maskinen. Och med den gamla låg vi på mellan 450-500 hektar. Vi är väldigt nöjda och det omsätter pengar. 

Lönsamt med maskinkörningar

Robin tycker att det första året har gått bra och att de fått bra resultat. Men torkan och foderbristen har helt klart satt sina spår.

– Vi har köpt kraftfoder för kanske 100 000 kronor extra i månaden hela vintern. Då köpte vi ändå på oss halm, spannmål och helsädesensilage i höstas. Så det var väl inte riktigt vad man hade önskat sig. 

Men det har funnits marginaler, så de har inte behövt gå till banken och låna pengar till foder. Robin tror att den utökade entreprenadkörningen med såmaskinen har hjälpt till så att de kunnat lägga mer pengar på foder.

– Det är ett jäkla jobb att köra åt andra. Men det omsätter pengar.  

Vad ser du som den största utmaningen? 

– Att få fram foder. Pengarna snurrar, det kommer in och det går ut. Men det är svårt att vara likvid och att hålla likviditeten uppe, det är en jätteutmaning när det är så här.  

2018 blev skörden omkring halv beräknar Robin. Men inför i år är han väldigt positiv. 

– Det ser fantastiskt bra ut. En del vallar har lite mycket ogräs i sig, men det mesta ser bra ut. 

När Jordbruksaktuellt pratar med Robin igen i slutet av maj har de inte börjat med vallskörden, men det är på gång. 

– Det har inte varit färdigt, så vi valde att vänta lite till. Men det ser väldigt bra ut och av de som kört har vi hört att det blir ganska bra också. Jag tror att vi kommer att få ihop mycket foder.

Vad driver dig?

– Intresset och variationen. Jag tycker också att det är drivande att sysselsätta folk. Ibland skulle jag kanske vara lite hårdare som chef. Det finns risk för att jag är för snäll, skrattar Robin. 

Han har som mål att vara en attraktiv arbetsgivare.

– Att få tag i bra personal kommer bli den största utmaningen i hela lantbruket framöver tror jag. Så man får vara väldigt rädd om dem man har och se till att de är nöjda och glada. 

När Robin vann priset gick hela personalstyrkan ut och firade.

– Det är viktigt och kul att vi gör något ihop. Jag hade aldrig klarat den här resan själv. Man är beroende av personalen. 

Hur skulle du vilja utveckla gården?

– Vi hade gärna haft fler köttdjur så att man kan skicka varannan vecka. Frågar du min fru så vill hon ha fler mjölkkor. 

Men de är begränsade av mängden mark och de kan inte heller göra några större investeringar i stallen, mer än underhåll av byggnader.

– Vi får smälta det här och köra på några år och finjustera produktionen och toppa det vi har. 

Var är du om fem år?

– Då hoppas jag att jag har kunnat köpa lite mark i området. För att kunna ta steget att bygga måste jag äga något. Ska man vara med på banan, så måste man nog kunna köpa mark inom fem år. 
 

Bästa affär:
– När jag fick möjlighet att ta över driften här gården.

Sämsta affär? 
–  I vintras köpte jag blött foder, det måste vara min sämsta affär.

 

Arrendator: Robin Svedlund

Var: Hagby på Öland

Företagsinriktning: Mjölkproduktion, tjuruppfödning och en del maskinkörningar åt andra företag

Areal: Brukar 200 hektar åker och 100 hektar bete

Personal: 1,5 anställd + Urban och Anna-Kajsa som F-skattar. Vid skörd och andra behov hjälper även William Alvarmo som tidigare jobbade ihop med Robin på gården till.

 

– Jag har alltid varit intresserad av lantbruk och inte provat något annat. När man skulle söka till gymnasiet ska man välja två, helst tre olika alternativ. Men jag skrev Ingelstorp, Ingelstorp och Ingelstorp (Naturbruksgymnasiet Kalmar reds. anm). Det var bara det som gällde, säger Robin.

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 16 juni 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste