Vi odlar 17 000 hektar potatis i Sverige och vi har 22 000 hektar golfbanor

Krönika. Samtidigt finns krafter inom EU som överväger ett förbud mot att använda åkermark för produktion av biobränslen. Till exempel etanol, biodiesel och biogas. Ett förbud mot att använda grödor som drivmedel om 18 månader skulle innebära att den svenska och europeiska åkermarkens största kunder skulle försvinna över en natt.

Erik Jacobsson på Energifabriken. Foto: Carolina Wahlberg

Anledningen skulle vara att det är oetiskt att använda livsmedelsproducerande åkermark för energiproduktion.

Innan traktorernas tid kunde en gård med två hästar bruka ungefär sju hektar. Det var den tidskrävande plöjningen som satte begränsningen. Dessa hästar behövde ungefär ett hektar mark för sitt foder. Det betyder egentligen att vi då använde cirka 15 procent av vår åkerareal för energiproduktion.

I dag kan vi på samma gård odla raps som används till proteinfoder och biodiesel till traktorn. Då kan vi med biodiesel från ett hektar raps bruka ungefär 15 hektar. Och samtidigt leverera två ton proteinmjöl till kor.

Jag oljade in ett gammalt magasinsgolv med linolja häromdagen. Det kändes bra. Dels för att jobbet äntligen blev gjort, men också för att jag istället för en fossil oljeprodukt använde linolja som vi kan producera på åkermarken i Sverige. Jag hade inga känslor av att bidra till världssvälten.

I somras sålde jag en del ensilage. Torkan gjorde bristen akut på många håll. En del av ensilaget gick till hästägare som blev glada över att få tag på foder till sina djur. Vi har mer hästar än mjölkkor i Sverige. Men inte heller det känner jag är oetiskt.

Vi producerar cirka 7,5 miljoner ton tobak i världen. Vi har till och med haft speciella stöd för odling av tobak i EU. Tobak är inte särskilt nyttigt. En tobaksodlare kan kanske ha dåligt samvete för att hans kunder blir sjuka och dör. Men tobaksodlaren orsakar inte svält.

Vi köper ungefär 10 000 ton t-shirts av bomull i Sverige varje år. Bomull odlas på 2,5 procent av jordens åkermark. Bomullsodling kräver både stora mängder vatten och intensiv användning av insektsmedel. Alternativen till bomull kommer från fossil olja eller från jordbruket. Om jag slutade använda bomullskläder skulle jag kunna göra en insats för miljön i stort. Men skulle det göra människor mättare än i dag? Nej, tyvärr inte.

Delar vi upp all åkermark i världen får vi 2000 m2 var. Det är inte så mycket. 2000 m2 kan producera 1-2 ton vete eller havre, 10 ton potatis, 20 ton morötter eller 100 ton tomater. Tillgången på mat handlar inte om kvadratmetrar utan om vad vi odlar och äter. I dag äter världen vete, för att det är billigt. Blir det ont om mark kommer världen att äta andra grödor som producerar mer på varje kvadratmeter.

Åkermarken är en superfabrik. Varje hektar åker binder 3-5 gånger mer CO2 från atmosfären än växande skog. Och producerar samtidigt varor som vi kan lagra, använda som drivmedel eller äta om vi är hungriga.

Det EU-parlamentet har svårt att förstå är att åkermarken i världen behöver en kund för att överleva. Utan efterfrågan på åkermarkens produkter försvinner åkermarken och blir till skog och asfalt. Utan biodrivmedel finns det mindre åkermark i framtiden.

Erik Jacobsson

Energifabriken

Artikeln publicerades onsdag den 03 juli 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste