Livsmedelsstrategin ett underordnat mål

EU har nu förhandlat klart ett frihandelsavtal med tullunionen Mercosurs fyra grundarländer Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Avtalet måste godkännas av Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.

Även om det kallas frihandelsavtal så blir inte handeln helt fri på alla områden. Inom EU har jordbruksprodukter varit en tvistefråga i förhandlingarna. Resultatet är att importen av exempelvis kött inte blir helt fri. Importen blir bara helt fri upp till viss mängd och beläggs däröver med en låg tullsats.

Jordbrukets organisationer inom EU är oroliga. Industrins organisationer är lyckliga. Phil Hogan, EU:s kommissionär med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling, pekar på vår ökade möjlighet att exportera förädlade livsmedelsprodukter till Mercosur-länderna.

Självklart leder detta frihandelsavtal till en ytterligare ökad press på EU:s och speciellt Sveriges hårt reglerade jordbruk. Merkostnader för djuromsorg, miljöhänsyn, arbetstagares rättigheter och socialt ansvar blir självklart svårare att ta betalt för, när EU nu ger jordbruksprodukter producerade på helt andra villkor mer fritt tillträde till vår hemmamarknad.

Även om inte importvolymerna skulle bli så stora så innebär var sammankoppling av marknader en viss synkronisering av prisnivåerna på marknaderna.

EU:s handelskommissionär är svenskan Cecilia Malmström. Hennes politiska hemvist är inom Liberalerna. För henne är detta en stor framgång. Förhandlingarna har pågått i 20 år.

Avreglerad handel har många fördelar. Rättvis och rimlig avreglering förutsätter dock att de nationella och EU:s politiker tar konsekvenserna av utökningen av frihandel med länder med extremt mycket lägre produktionskostnader för jordbruksprodukter, än vi tillåts ha.

Om detta frihandelsavtal godkänns av Europaparlamentet och medlemsstaterna, vågar jag påstå att det har mycket större inverkan på utvecklingen för svenskt jordbruk än Livsmedelsstrategin.

Jag har länge varit skeptisk till vår bransch entusiasm över Livsmedelsstrategin, som mest säger självklarheter utan löften om betydande åtgärder för stärkt konkurrenskraft. Godkänner Sverige detta frihandelsavtal, vilket jag bedömer som extremt sannolikt, så är det ett bevis för att Livsmedelsstrategin blott är ett underordnat mål för regeringen och dess stödpartier, utan värde när andra samhällsintressen pockar på uppmärksamheten.

Läs mer om frihandelsavtalet här. 

Stefan Ljungdahl

 

Artikeln publicerades onsdag den 10 juli 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Relaterat

Senaste