Vatten – rätt insats på rätt plats

Efter förra årets torka var intresset för vattenhantering på Borgeby extra stort. Men vad händer egentligen med grödor som torkstressas och hur tar man tillvara på vatten på bästa sätt?

 

Vattenlabbet på Borgeby visar infiltration och ytavrinning från olika jordar. I burkarna längst fram visas mängden ytavrinning och de bakre burkarna samlar upp vattnet som infiltreras. Foto: Towe Johnson


Under ett tak över ett av försöksfälten hindras regnet att nå marken och de växande sådderna av vårvete, höstvete, åkerböna och potatis. De är torkstressade.

– Skördepotentialen för dem är cirka 70 – 80 procent av de grödor som fått årets nederbörd, berättar Ida Lindell, växtrådigvare på HIR Skåne. Och för de grödor som blivit droppbevattnade ligger siffran på 120–150 procent.

Torkstressdemon med taket som ska skydda från regn tar bort 65 procent av allt regn som gör att man kan se stora skillnader i knölsättning på potatis eller axverkning på vetet.

– Det vanligaste felet man ofta gör med bevattning, är att man är för sen, säger Ida, som delar med sig av tumregeln att om man har en bevattningsanläggning så ska man börja bevattna ett skifte straxt innan man är färdig med sista draget på det skiftet, då brukar man hamna mer rätt.
 

– Det handlar om att utnyttja det vatten man har oavsett om det är bevattningsvatten eller det man har i marken. Och att det finns på rätt plats där det behövs som mest i grödans utveckling, säger Ida Lindell, HIR Skåne.

Sensorstyrd bevattning

Vid en av demo-odlingarna visar Jesper Gedenryd på Aquadrip, hur den sensorstyrda droppbevattningen av bär och grönsaker fungerar.

– Istället för att styra bevattningen med förinställda tider, så skickar markfuktsensorerna iväg ett värde till väderstationen som öppnar droppslangarna om värdet är för lågt.

Den sensorstyrda bevattningen med kortare och fler vattningstillfällen har visat sig vara mer vatteneffektiv än vanlig droppbevattning och gett en ökad skörd av jordgubbar. Dock så har en sprinklerbevattning fördelarna bland annat när det kommer till höga temperaturer för att svalka plantorna samt ge fuktigare markyta.

Men allt handlar inte om bevattning, utan också om vad som händer med vattnet i marken och hur det på bästa sätt tas tillvara på. Det var en av lärdomarna som vattenlabbet gav.  Med hjälp av ett simulerat regn kunde labbet visa på hur gröna jordar hjälper mot erosion, med vall som det bästa skyddet.

– Aggrigatstabiliteten i jorden blir bättre med en högre mullhalt och mer biologisk aktivitet, säger Hanna Williams, rådgivare på HIR Skåne.

Towe Johnson
Towe Johnson
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 14 juli 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste