Veterinärer på SLU vill nyansera Halloumi-debatten

Enligt veterinärer vid SLU går majoriteten av antibiotikan inte till djur som producerar mjölk till Halloumiost.

 

Rapporten om antibiotikaförskrivning har fått stor medial uppmärksamhet och veterinärer vid Sveriges Lantbruksuniversitet vill klargöra debatten. Foto: Thinkstock

En rapport från Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA,  visar att Cypern har högst förskrivning av antibiotika med hänsyn till antalet djur och uppskattad vikt. Halloumi har fått stor medial uppmärksamhet och veterinärer vid Sveriges Lantbruksuniversitet vill klargöra debatten.

Djurenheter

Rapporten EMA visar hur mycket, vilken form och vilken sorts antibiotika som förskrivits inom de europeiska länderna till livsmedelsproducerande djur. Jämförelsevis med andra europeiska länder har Cypern få djurenheter. Getter som traditionellt förser halloumi-tillverkningen med getmjölk, finns inte angivna som djurenheter för Cypern i rapporten.

– Vi anser att debatten har blivit snedvriden. Tittar man på rapporten ligger Cypern jättehögt i antibiotikaförskrivning om man tittar på antibiotika per djurenhet. Då ligger Cypern absolut högst. Men Cypern har förhållandevis få djur jämfört med Italien och Spanien, som har en långt mycket högre antibiotikaanvändning eftersom de har större populationer. Hade Cypern haft getter med i statistiken hade de även haft en lägre antibiotikaförskrivning, säger Elina Åsbjer.

Olika former av antibiotika

–Det vi vill föra fram är att om man tittar på vilken antibiotika som förskrivs på Cypern, är majoriteten antibiotika som ges via munnen och dessa ger man främst till gris och fjäderfä och inte till mjölkproducerande djur, möjligen till kalvar, lamm o killingar. Problemet med rapporten är att man inte vet till vilka djurslag som antibiotika förskrivs till.

Det finns olika former av antibiotika, till exempel injektionsform eller antibiotika som ges via munnen. Över 95 procent av all antibiotika som förskrivs på Cypen ges via munnen vilket tyder på att det främst är fjäderfä och gris som behandlas. Det är även svårare att kontinuerligt behandla mjölkande djur med antibiotika på grund av karenstider och problem med att ysta mjölken. Undantaget skulle kunna vara Ceftiofur, ett antibiotika som kan ges till mjölkande idisslare och som inte har någon karenstid, men det är oklart hur mycket Cypern använder av just den.

Boven i dramat

Det veterinärerna vill nyansera och påtala är att det sannolikt inte är halloumin och idisslare på Cypern som har högst antibiotikaförskrivning. 

–Det är inte halloumin som är boven i det hela. Det är klart att Cypern är utmärkande när det kommer till hög antibiotikaförskrivning. Men det är inte idisslarna det gäller i första hand, utan fjäderfä och gris där även andra länder har hög förskrivning och användning av antibiotika, säger Elina.

Förhoppningsvis kommer antibiotikaförskrivning för respektive djurslag börja rapporteras inom några år vilket vore bra, menar Elina.

– All onödig antibiotikaförskrivning är dåligt och det driver på resistensutvecklingen. Ur djurvälfärd- och antibiotikaresistensperspektiv är svenskt lantbruk ett föredöme och det är bra att välja svenska produkter. Svenska lantbrukare är vana att jobba förebyggande både med djur- och smittskydd och därför har vi en låg användning av antibiotika.

Bakom uttalandet står Elina Åsbjer, legitimerad veterinär tillsammans med Lotta Berg, legitimerad veterinär och professor i husdjurens miljö och hälsa, Johan Lindsjö, legitimerad veterinär, och Margareta Steen, legtimerad veterinär och docent, samtliga verksamma vid Nationellt centrum för djurvälfärd på Sveriges lantbruksuniversitet 

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: kerstin@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 09 juli 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste