Ökad växthusodling både i norr och syd

Den ekologiska växthusodlingen i Sverige har tredubblats sedan 2012. En ökad efterfrågan och intresse för svenskodlat har lett till att fler satsar på odling av frukt och grönt i växthus.

Den ökade växthusodlingen vi nu ser märks både i de södra och norra delarna av landet, säger Sara Furenhed som också ser potential för än mer växthusodling i norra Sverige. Foto: Carolina Wahlberg

– Vi har en generell ökning för ekologisk odling men nu kan man också se att växthusodlingen har ökat väldigt mycket, säger Sara Furenhed, rådgivare och kompetensutvecklare på Jordbruksverket.

Den största grödan i växthusodling idag är tomat, följt av gurka. Men på senare år har paprika och chili ökat mycket. Enligt Sara hänger det också ihop med att fler odlare börjat förädla till egna produkter som till exempel chilisås och tomatsås.

– Det finns en efterfrågan på mer frukt och grönt producerat i Sverige. Men det är också ett ökat intresse från produktionshåll. 

Utmaningar i växthus
 

En utmaning som finns idag i ekologisk produktion i växthus är vissa jordburna sjukdomar. Ett exempel är den svamporsakade sjukdomen korkrot som kan drabba plantans rötter när man odlar samma gröda i jorden år efter år.

– En lösning på det är att man ympar till exempel tomat och gurka på en grundstam som är resistent mot korkrot, säger Sara. 

– Samma problematik har man inte alltid i konventionell odling där man till exempel odlar i andra substrat såsom stenull som man kan byta ut efter odlingssäsongens slut, eller om man odlar i hydroponiska system. 

Kunskapsbehov
 

Jordbruksverket har nu uppdaterat sitt material om ekologisk odling i växthus för att möta det ökade behovet av kunskap som finns.

– Vi hoppas att den kunskapssatsningen ska bidra till en ökad produktion och att vi blir mer självförsörjande på de här grödorna, säger Sara.

Säkrare produktion
 

Björn Isacsson, VD på Hällnäs handelsträdgård, menar att utmaningarna i växthusodling är färre än på friland och med en helt annan förutsägbarhet.

– Det är en större kostnad med växthusodling i början men sen när det kommit igång är produktionen säkrare, också gentemot kunden. Fördelen är ju också att när det blir ont om vatten så har vi ett recirkulerande vattensystem i våra växthus, säger Björn. 

Hällnäs handelsträdgård, utanför Vännes i Västerbotten odlar ekologiska kryddor och sallat i växthus som drivs av biobränsle.

Platsens betydelse
 

– Vart vi befinner oss geografiskt är egentligen ingen nackdel när det kommer till växthusodling. Vi har fler soltimmar på sommarhalvåret och de färre soltimmarna under vintern vägs upp av vår LED-belysning, säger Björn och fortsätter: Det är en större utmaning i att kunderna tror att vi ligger jättelångt bort.

På grund av en ökad efterfrågan på sallat så investerar Hällnäs trädgård nu i ökad produktion.

­– Vi känner av att efterfrågan ökar på både på kryddor och sallat, men främst på ekologisk sallat och där finns det också marknadsandelar att ta.

Björn tror att det bland annat beror på att folk blir mer intresserad av vad man stoppar i sig och ser en koppling till klimatet.

– Det tror jag har fått betydelse för hur man väljer sin mat och att möjligheten finns att välja ekologisk lokalproducerad sallat istället för influgen.

 

Towe Johnson
Towe Johnson
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 09 juli 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste