Mindre fält och fler grödor skapar utsikter för biologisk mångfald och produktivitet

I en internationell studie där forskare från Lunds universitet medverkat, visar att en större variation av grödor och mindre åkrar har positiva effekter på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

Studien visar att resultaten är jämförbara med bevarade av ängsmark och blommande remsor längs med åkrar. Foto: Kerstin Gauffin

– Små fält ses ofta som ett hinder för ett rationellt jordbruk, eftersom de kan ge högre kostnader per hektar åkermark, men vi ser att de verkligen kan vara en nyckel för att bevara den biologiska mångfalden. Jag hoppas att våra resultat kan bidra till att tillvarata de värden som finns i småskaliga jordbrukslandskap, säger Yann Clough, professor i miljövetenskap på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

De senaste decennierna har många studier indikerat en framträdande minskning av biologisk mångfald. En av de orsakerna är en intensifiering av jordbruket genom sammanslagning av stora arealer med ensidiga växtföljder. Att återskapa biologisk mångfald är ofta förenat med höga kostnader. Därför har forskarna undersökt om en större variation av grödor samt mindre åkerstorlek, kan vara ett alternativ för att främja den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet samtidigt som jordbruksproduktionen upprätthålls och ingen mark tas ur bruk.

Uppseendeväckande resultat

Studien som är genomförd i åtta regioner i Europa och Kanada pekar på en tydlig koppling enligt forskarna.

– Att heterogenitet inom odlade arealer leder till högre biologisk mångfald är något som landskapsekologiska teorier förutsäger, men det är väldigt spännande att se så tydliga bevis för det. Det jag mest har varit överraskad över är att effektstorleken blev så stor, att det blev så tydliga resultat i alla de regioner där studien har pågått, och att de gäller för varenda artgrupp som vi inventerade: vilda växter, vilda bin och humlor, blomflugor, fjärilar, spindlar, jordlöpare och fåglar, säger Yann Clough.

Enligt forskarna kan det vara lika fördelaktigt för den biologiska mångfalden att öka heterogeniteten som att öka andelen icke uppodlade mindre habitat. Genom att minska medelstorleken på en åker från 5 till 2,8 hektar i ett jordbrukslandskap som omfattar en kvadratkilometer, genererar en ökning av den biologiska mångfalden som är jämförbar med den som finns i andelen naturliga habitat liksom betesmarker eller permanent bevuxna fältkanter eller ökar från 0,5 till 11 procent.

Underskattad potential

Forskaren Yann Clough menar att studien belyser en underskattad och betydande möjlighet för att bevara och återställa den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Han säger även att resultaten kommer att bidra till den rådande debatten om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

– En politik som gör det möjligt att bevara landskap med mindre fält, och som till och med gynnar en minskning av den genomsnittliga storleken på odlade fält, samt en högre mångfald av grödor, skulle göra det möjligt att kombinera en bevarad hög biologisk mångfald med en upprätthållen jordbruksproduktion.

Olika grödor erbjuder livsmiljöer för olika arter och kompletterar varandra på olika sätt vilket är varför diversitet har en positiv verkan på den biologisk mångfalden. Samtidigt som stora åkrar och ensidiga växtföljder ofta en förutsättning för att få en god lönsamhet i Sverige idag, menar Yann Clough.

Dock poängterar han att produktiviteten kan öka med en större biologisk mångfald, exempelvis genom ökad pollinering. Skillnaderna i skördenivåer skiljer sig inte märkvärt när man jämför avkastningen på stora och små fält, ibland kan den till och med vara högre på små åkrar, enligt tidigare forskning.

– Därför är det intressant att synliggöra värdet av att ha mindre fältstorlek: det går att på ett bättre sätt kombinera biologisk mångfald med produktion av mat, utan att nödvändigtvis behöva odla ekologiskt. Detta är något som är väldigt positivt, säger Yann Clough.

Fakta:

Studien bygger på ett internationellt samarbete mellan 30 forskargrupper. Huvudförfattarna Clélia Sirami och Nicolas Gross forskar vid INRA och CNRS i Frankrike. Yann Clough, professor i miljövetenskap, och Romain Carrié, forskare, både på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds universitet, är medförfattare och har deltagit i projektet genom forskning i jordbrukslandskap i Tyskland respektive Frankrike. Resultaten har publicerats i en artikel i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 31 juli 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Funderat på vad som är standard – nu och i framtiden?

Krönika: ”Det här är standard” säger säljaren och du känner en trygghet i att du åtminstone får samma erbjudande som alla andra som köper produkten, varken mer eller mindre. Du vet vad du får men vad betyder en viss standard? Ställer du frågan till SIS, Svenska Institutet för Standarder, så upplyser de dig om att en standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Visste du ens att du hade ett problem när du skulle köpa produkten? Eller betyder det något annat.

 

Kommentera