Vattentillgängligheten är viktig för lantbruket

Robust vattenförsörjning för alla, teknik och innovation måste bli vanligare i framtidens lantbruk menar svenska och internationella forskare.

 

Från vänster Erik Ernerudh, Peter Malm, Per Frankelius, Charlotte Norrman, Fredrik Gustavsson, Rudolf Tornerhjelm och Jeffrey Strock.  Jeffrey är forskare från Minnesota University och talade även på pre-eventet. Han menade att lantbruket i Sverige och USA har väldigt likartade utmaningar när det kommer till vatten och att ta till sig ny teknologi. Kerstin Gauffin


Under Borgeby Fältdagar höll Lunds universitet och representanter från Agtec 2030, en paneldiskussion om vattnets framtid i lantbruket. Moderator för panelen var universitetslektor Per Frankelius och deltagarna bestod av Erik Ernerudh från SMHI, Peter Malm från HIR Skåne, Charlotte Norrman universitetslektor, Fredrik Gustavsson professor, Lantbrukare Rudolf Tornerhjelm och Jeffrey Strock forskare från University of Minnesota. 

Inledningsvis visades en rapport från FN som visar att vi behöver mer mat i världen samtidigt som klimatförändringarna blir allt påtagligare. 

– För att undvika krig och katastrofer krävs innovation och teknik, sa Per Frankelius. 

Erik Ernerudh refererade till SMHI:s rapport om olika klimatscenarior och menade att det är nödvändigt med förändring och långsiktiga planer, både när det gäller avkastning men även när det kommer till klimatförändringar. Eftersom bevattningsanläggningar är stora investeringar, är det viktigt att dimensionera för framtida förhållanden. För att optimera vattenanvändningen behövs bättre prognosverktyg för bevattning. Det kommer göra att vatten används effektivare, såväl för växtnäringsutnyttjandet, grödans utvecklingsfas som utifrån jordmån och väder. 

–Tillgängligheten är viktig. När har lantbruket vatten och när behövs det. Det som är optimalt för grödan kanske inte är optimalt för lantbrukaren, menade Erik Ernerudh.

Lunds universitet har därför inlett ett samarbete med Rosenqvist Irrigation för att undersöka om det går att ta fram ett bra bevattningsverktyg. 

– Detta är strategiskt för Sverige eftersom ett prognosverktyg ger bättre skördar för lantbruket men gynnar också hela Sverige eftersom skördepotentialen minskar i världen och världsbefolkningen ökar, fortsatte Erik. 

Det behövs nya idéer 

Per ställde en fråga varför det är en vanligt med dammar och bevattning med flygplan i andra länder.  

– Förmodligen är det senare en dålig idé men det är en idé, och vi behöver nya idéer för att lösa de här knutarna, sa Per.

I Australien på Sun drops farms har Alfa Laval varit med och byggt en soldriven avsaltningsanläggning. 

– Skälet är som ni kanske redan vet att 70 procent av världens grundvatten används i lantbruket. Det är inte hållbart, och ändå behöver lantbruket ännu mer vatten. Därför kommer världen förmodligen behöva avsalta vatten i framtiden, fortsatte Per.

Fredrik Gustavsson, visade upp en teknikväska som kunde mäta pH och markfukt. Väskan som gick att koppla till telefon eller andra monitorer kunde visa hur man bevattnat tidigare år, både position och tidpunkt. Informationen sparas och kan delas med andra.

Inte samma vatten

Peter Malm, vattenspecialist på HIR Skåne lyfte ett exempel på varför vatten är den begränsande faktorn inom lantbruket, vilket många besökare ställde följdfrågor på.

– För ett kilo spannmål går det åt 700 liter vatten. Det är cirka 500-600 millimeter nederbörd per år för en skörd på cirka åtta till tio ton, sa Peter Malm. 

Han lyfte också att det inte går att bevattna med vilket vatten som helst. Ytvatten kan innehålla Ehec från idisslare och går därför inte att vattna med i grönsaksodling. Det finns därför lantbrukare som har ett system för grundvatten och ett för ytvatten beroende på vad som ska vattnas. 

Samverkan och ny teknik

Charlotte Norrman hade varit på konferens i Alberta, Canada och besökt Irrigation tecnology center. En försöksgård med olika väderstationer med syfte att angripa vattenfrågan med hjälp av flera aktörer. På försöksgården användes olika sprinklersystem med lågtryck där varje sprinkler gick att styra. I ett av försöken bevattnades 32 hektar och där sparades 50 miljoner kubik vatten per år. 

En lärdom som Charlotte bär med sig är att vatten kan bli fråga om affärsmodeller och samarbeten.  Det är något som man arbetar med vid Lunds universitet för att öka innovation och lönsamhet i lantbruket. 

– Ensam är inte stark, vi behöver jobba ihop med det här, avslutade Charlotte Norrman. 

Tänka multifunktionalitet och Lära av varandra

Rudolf Tornerhjelm som är lantbrukare på Wrams Gunnarstorp och har samarbetat med Eon när det gäller biogasanläggningar, menade att biogödseln på åkrar är bra men att det finns problem med tunga maskiner och markpackning. 

I Kalifornien har världens största bevattningsföretag gjort ett experiment på detta.  Man har grävt ner underjordiskt slangsystem som både kunnat bevattna och tillföra näring till jorden samtidigt, vilket Rudolf menade är avgörande för framtiden. 

 

Inspel från andra som skulle deltagit i panelen

”Sockerbetor är en gröda värd att bevattna. Sverige har en konkurrensfördel med sitt vatten, men vi måste buffra med dammar som man gör i andra länder. Men då är det problem med juridiken och ofta att strandskyddet hindrar detta. Landsbygdsprogrammet och andra incitament måste riktas mot bevattning.” 

Jacob Bennet, Slättäng, Skåne 

 

”Bevattning i all ära men vi måste ta ett helhetsgrepp. Jorden och grödorna är ett komplett system av många olika komponenter för att få goda skördar men för att lösa vattenfrågan måste vi se till helheten. Det som krävs är att öka fältkapaciteten genom bördighetshöjande insatser, dränera optimalt och med rätt dräneringsdjup samt investera i bevattning och reglerbar dränering”. 

Karola Reuterström, Stora Lövhulta Eskilstuna 

 

”Det behövs bättre analyser för att kunna matcha var det finns vatten och var det behövs vatten, djurhållningen är extra känslig. På samma sätt som utbud och efterfrågan kan man räkna på analyser av behov och tillgång. Men för att möjliggöra detta är juridiken viktig.” 

Uno Wennergren professor på Linköpings universitet

 

”Det går faktiskt att bevattna med flygplan om vi tänker oss att kombinera detta med annat, till exempel med sensorbärare för fältstudier och till bekämpning av skogsbränder. Dessutom i torkans spår, kanske vi kommer få insektsangrepp och då kunna använda flygplan biologiskt eller kemiskt.” 

Olle Ytterberg, Director Public Affairs på Saab AB

 

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: kerstin@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 10 augusti 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste