Lupin och rajgräs för fåren på Jylland

Peter Helén, bedriver lammproduktion i ranchdrift på Jylland i Danmark. Företaget Storålam, är en av de största lammproducenterna i Norden och har positiva erfarenheter av lupin som foder. 

Tomas Olsson på Norrby gård och Peter Helén efter Peters föreläsning på Brunnby lantbrukardagar. – Lupiner kan jag starkt rekommendera som proteinkälla, säger Peter. Dessutom går den ju fantastiskt bra att odla. Även Tomas berättar att han nu sått fyra hektar blå lupin för foder till sina får. Foto: Towe Johnson


På 1 200 hektar sommartid och 2 000 hektar höst och vinter, flyttar Peter Helén runt cirka 3500 djur med hundar och lastbil. 

– Är det inte längre än 5–6 kilometer så flyttar vi dem med hund, säger Peter.

Ett fördelaktigt system arbetsmässigt, enligt honom då man sköter mycket fler djur per dag.  

– Den här sortens produktion utan fårhus ger en möjlighet till lägre omkostnader när lammpriset är som det är, säger Peter som berättar att kostnaden ligger på 40 öre per djur och dag.

I Danmark har en regelförenkling för lammproducenter varit att man inte behöver ha tillgång till vindskydd vid utedrift. Idag finns det ett ligghallskrav för får i Sverige men en undersökning pågår av en förändrad lagstiftning gällande utedrift, enligt svenska fåravelsförbundet. 

Ett härdigt får

Fram tills för två år sedan bestod besättningen av korsningar mellan texel och gotlandsfår men nu har dorper kommit in som ras. Hälften dorper och hälften gotlandsfår ger färre födselproblem och livskraftigare lamm konstaterar Peter. 

– Vi har försökt att korsa fram ett härdigt får. Korsningarna som vi har nu fungerar fantastiskt bra. Det är lätta lamningar och lammen är kvickt på benen. Det är det viktigaste när man har djuren ute som vi, att tackorna passar på sina lamm. 

Naturvård och ogräsbekämpning

Fårens beten består tills mesta del av naturbetesmarker under sommarhalvåret och till 95 procent rajgräs på vintern. Odlingen av rajgräs på Jylland är stor då fröpriset på rajgräs ligger högt. 

– Nu är vi nog 8–10 stycken i Danmark som har den här typen av drift. Det är fler och fler som anammar det och tillgången på rajgräs är god, berättar Peter. 

Normalt är fåren på rajgräsmarkerna till slutet av mars men fler ekologiska lantbrukare börjar se fördelen med att ha fåren hos sig så sent som möjligt på våren.

– Många ogrässorter börjar växa tidigt, mycket tidigare än nyttogrödan och då agerar fåren ogräsbekämpning. 

Storålam har även cirka 70 hektar egen mark där det tas en eller två skördar samt utgör mat för bagglammen. Det fungerar som buffert.

– Blir det mycket snö, så ödslar tackorna mer energi på att hitta gräset än vad de får i sig av det gräset dem hittar. Då tar vi hem fåren så får de stå hemma 14 dagar och då har vi något att ta av. 

Win-win för får och växtodling

Men även slåttervall, oljerättika och raps blir till bete för fåren.

– Återväxten som blir på mjölkböndernas sista skörd får vi ta gratis. Fårproducenter får bete och lantbrukaren slipper putsa, det blir vinst åt båda håll, säger han.  

En annan skillnad mellan grannländerna är kravet på en viss mängd fånggrödor för växtodlaren. Oljerättika är en vanlig fånggröda som även den kan utgöra bete. 

– Då får vi en tillväxt på 140 gram per dag, vilket blir det dubbla från normalen. Men med låga omkostnader, tillägger han, så gör det inget att fåren får växa sakta. 

Lupiner i vändtegen

En växtodlare och vän till Peter föreslog lupin istället för åkerböna. 

– Vi testar, sa jag. Så han sådde lupiner i vändtegen där han odlar potatis. Potatis växer ju på den sämsta jorden du har. Och lupin hittar sitt vatten och kväve själv, så den passar ju där det är som sämst. 

Nu utfodras främst bagglammen med en blandning bestående av ensilage, lupin och lite melass för klisetereffekten. Peter har tidigare testat både rapskaka och soja, men anser att lupin fyller hela behovet bättre.

 – Tittar man på proteininnehållet så är det ungefär samma som soja, och vi köpte det för 2/3 av det priset och smakligheten är mycket högre. 

Innan Peter testade lupinen så gjordes ett försök med åkerbönor.

– Det tog tre dagar innan åkerbönan var borta, medan lupinen var borta nästa morgon. 

 

Lupin

Lupin som fodergröda är känd för att hålla hög proteinhalt med ett högt innehåll av aminosyran tyrosin. Den har även en högre fetthalt än andra baljväxter och knappt någon stärkelse. Det är främst blå lupin som går att odla till mogen skörd i Sverige och Danmark, och med en större utbredning i Danmark. Globalt sätt är även vit och gul lupin vanligt förekommande som fodergröda, med Australien som största producentland. 

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 13 augusti 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste