Även solceller har fläckar

Under Borgeby Fältdagar var intresset för solceller stort bland besökarna. Ett fullsatt tält med åhörare och en panel med lång erfarenhet och kunskap om solceller och de utmaningar och möjligheter som följer, fanns att tillgå. 

 

Från vänster lantbrukaren Staffan Boson som investerade i solceller 2017, Max Jamieson energirådgivare inom biogas, solceller och sparsam körning på HIR Skåne, Ola Carlsson, skadeförebyggare sedan 16 år på Länsförsäkringar och Gertrud Hermansen, moderator för panelen och arbetar med press och media på Länsförsäkringar. Foto: Kerstin Gauffin


I panelen fanns bland annat lantbrukaren Staffan Brorson som driver 70 hektar växtodling. Under flera års tid tog han in offerter på solceller innan han till slut bestämde sig för sin lokala elektriker. Även om det kanske inte blev det billigaste alternativet kände han stor tillit för installatören, vilket avgjorde valet.  

När Staffan tyckte att tekniken hade kommit tillräckligt långt och priserna planat ut, bestämde han sig för att investera. Av den elen han producerar i dag, använder han cirka 25 procent själv och resten säljs. 
 

Panelen om solceller spelades in under Borgeby Fältdagar och blev till podden ”Mitt lantbruk”. Från och med fredagen 28/6 finns den tillgänglig där poddar finns eller på länförsäkringar/skåne/mittlantbruk.seFoto:Vilhelm Ektander

Eget bruk mest lönsamt 

Ola Karlsson på Länsförsäkringar lyfte vikten av att köpa en anläggning som passar sin verksamhet. Men även vikten av att titta på vad investeringen kostar, vad man kan sälja sin ström för och hur fördelaktigt det är att sälja strömmen. Dessa är viktiga parametrar vid en investering, menade han.

– Där du tjänar in mest pengar och har den snabbaste pay-offen, är om du kan använda strömmen själv. Alla har vi ju en kyl och en frys som behöver ström, redan där kan det vara ekonomiskt försvarbart med solceller. Men den snabbaste avbetalningstiden på solceller har de som har kycklingstallar, grisstallar och de som behöver ström för att kyla mjölk, säger Ola. 
 

I det fullsatta tältet sa man att kalkylen givetvis är viktig vid en solcellsinvestering. 
– Men alla lantbrukare vill ju köpa svensk mat, då tycker jag att man ska tänka så med annat också och inte bara titta på pris, sa energirådgivare Max Jamieson, under paneldebatten på Borgeby Fältdagar.  Foto: Kerstin Gauffin

Plats påverkar kalkylen

Solceller jämfört med andra förnybara alternativ liksom vindkraftsinvesteringar menar Ola kräver lite större anläggningar och högre strömförbrukning för att det ska vara lönsamt, även om det finns gårdsvindkraft. 

– Du får minst ett litet utbyte av solceller varje dag, oftast ett ganska stort utbyte, men du vet inte när det blåser, säger han.

Enligt Max Jamieson på HIR Skåne, kan det ändå vara lönt att komplettera med solceller, men hans erfarenhet är att det spelar stor roll för kalkylen var man bor, då kostnaden för att få ut elen på nätet varierar mellan olika bolag. 

Den som klassas som mikroproducent subventioneras av staten med 60 öre. Faller man utanför den kategorin ska man använda all el man producerar själv utan tvekan, menar Staffan.  

Beräkna prisnivån

Staffan som är tekniskt intresserad, har räknat på hela investeringen av solceller själv, något som inte är svårt, menar han. 

För den som är intresserad men inte lika insatt erbjuder Hushållningssällskapet en tjänst, Solkollen. 

– Ibland kan det kännas rörigt och det är många uttryck hit och dit men vi tittar på hur det ser ut hemma hos dig. Vad betalar du för din el, vad skulle du kunna få betalt för den el som går ut och hur ska vi bäst balansera det. Vilka förutsättningar du har helt enkelt, säger Max Jamieson, och poängterar att förutsättningarna för varje gård ser olika ut, och att det därför är viktigt att göra en gårdsspecifik kalkyl inför en investering. 

Under paneldebatten lyftes även vikten av att se till att installationerna görs på ett säkert vis. 

–Vi måste börja med den biten, att prata om att det är likström man får ner till växelriktaren från solceller, och det är betydligt farligare då det hoppar längre gnistor än med växelström. Skulle det då hända något på vägen ner, till exempel att en kabel blir klämd, en mus eller råtta gnagt på kabeln eller att den ligger emot en vass plåtkant, då får vi ett överslag och det kan börja brinna, alltså på grund av en felaktig installation, säger Ola Carlsson.

Särkrav missas

Åtta av tio installationer är felaktiga och det är den vanligaste orsaken till att det börjar brinna. Inom lantbruk finns det vissa särkrav på jordfelsbrytare och översvämningsskydd som vidare ofta missas. Det beror på att det är ett ganska nytt område för installatörerna, men också att myndigheterna har varit otydliga med det som krävs, menar Ola.

– Många installatörer och även vi som försäkringspersoner och myndigheter, har inte varit med på riskerna. Det var först i våras SEK, Sveriges elektriska konvention kom ut med en handbok, som är jätteläsvärd, och tar upp hur dessa installationer bör göras och alla riskerna. Det man kan säga är att teknikutvecklingen har gått fortare än vad myndigheterna och försäkringsbolagen hunnit med att hitta riskerna, säger Ola, och tipsar om Länsförsäkringars checklista, som anger vad som ska vara uppfyllt vid en korrekt solcellsinstallation.

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 23 augusti 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste