Immunförsvaret är avgörande

Semex Sweden lanserade under Elmia en kampanj där de tryckte på immunförsvaregenskaperna hos semintjurarna. När Jordbruksaktuellt träffar företagets vd Magnus Hoff ett halvår senare, berättar han att resultaten av det arbetet börjar visa sig, och slår även ett slag för överskådlig produktionsuppföljning och vikten av att ta hänsyn till kornas naturliga beteende.   

 

Magnus Hoff är vd på Semex Sweden. Han berättar att företagets fertilitetsprogram mottagits väl bland kunderna:
– En bonde sa såhär: ”dessa 300 kronor, alltså 3 600 kronor per år, det har vi tjänat in redan på första besöket, genom att ekonomin påverkas väldigt mycket av både insemination och dräktighetsprocent”.  Foto: Kerstin Gauffin

Crush-disease-kampanjen har lett till att sjukdomar minskar och även antibiotikaanvändningen, menar Semex vd Magnus Hoff. 

– Det ligger i tiden i dag, det handlar inte bara om konsumenten och sjukvården, det är något som alla jobbar med. Veterinärer i dag har blivit väldigt restriktiva med förskrivningar av olika preparat och de är faktiskt rätt hårt hållna av sina instanser. Därför blir det här med immunförsvar ännu viktigare. 

En del av kampanjen är Immunity+, ett genetiskt patent där tjurar med potential att nedärva extra bra immunförsvarsegenskaper identifieras. Först nu ett halvår senare har företaget kunnat se intressanta samband genom tillräckligt med provtagning. 

– Vi ser i härstamningen vilka blodlinjer som har högt, lågt eller mellanhögt immunförsvar och vi ser en stark trend där. Genom detta kan vi jobba med besättningarna för att få ner deras förekomst av insjuknanden. Och som vi ser det är det också en risk att inte arbeta med immunförsvaret, dels för att man inte vill få antibiotika i mjölktanken, dels för att det kostar pengar. 

Lantbrukaren avgör

Förutom att företaget använder semin från en världsledande leverantör i Kanada, har de också ett produktionsuppföljningsprogram kallat DairyTrack som Magnus menar är unikt i sitt slag. 

– Genom att använda DairyTrack, blir det inget dubbeljobb för lantbrukaren. Sköter man sin gårdsdata, det vill säga lägger in kalvningar, semineringar och behandlingar i sitt ordinarie program kan vårt program komprimera detta och göra diagram av det som gör det läsbart. Lantbrukare har inte den tiden i dag att sitta och leta upp sina medeltal och räkna ut procenten och göra diagram. 

Förutom att tillhandahålla verktyget följer företaget även upp arbetet ute på gårdarna ett par gånger per år tillsammans med veterinärer och husdjursrådgivare. Då diskuteras både långsiktiga och kortsiktiga mål, för att lantbrukare ska kunna räkna på lönsamheten och göra investeringar, berättar Magnus.

300 kronor 

För 300 kronor i månaden erbjuder företaget dessutom ett fertilitetsprogram som Magnus menar har flera fördelar.

– Andra program kan absolut ge dig kalvningsintervaller och andra nyckeltal och fertilitetssiffror men vi menar att de inte är hela sanningen i fertilitet, säger han och fortsätter:

– En ko som ligger på 1,8 i inkalvningsålder kan faktiskt ha lägre fertilitet än en ko som har 1,3 och det är något vi kallar Conception-rate, det vill säga semineringar per dräktighet. Har du insemineringsbara kor som går öppna har du redan där en väldigt låg inseminationsprocent även om du kan ha en hög dräktighetsprocent.

Värmetåliga raser

Det finns forskare som menar på att det med ett förändrat klimat kommer krävas mer värmetåliga raser. Magnus som varit lantbrukare själv menar att det främst handlar om management och förståelsen för kons naturliga beteenden för att möta ett förändrat klimat.  

– Det är viktigt att använda rejäla ventilationsfläktar och låta korna beta nattetid, det handlar om att lära sig kornas naturliga beteende. Förr när kor var vilda, då betade de på natten och kom det rovdjur gömde de sig i skogen tillsammans med andra, så funkar djuren även om vi bygger moderna ladugårdar. 

Magnus avslutar med att berätta om andra naturliga beteenden som är viktigt att tänka på och vanliga misstag:

– Det är vanligt när man plockar bort kalven att kon inte vill äta, det drabbar mjölkproduktionen. Men om du gnider in kalven i fodret innan den flyttas, går kon på lukten och börjar äta. Eller att när en ko ska kalva, isolerar vi dem i kalvningsboxar, då går de ofta över en vecka, och tid är också pengar. En ko är ett flockdjur och vill kalva i grupp, inte bli isolerad. Vi måste jobba med kornas egna signaler och förstå deras naturliga beteenden.

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 03 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste