Vad ska vi odla i framtiden?

Ett varmare och blötare klimat kräver ett nytt tänk. Hur ser möjligheterna ut för att anpassa jordbruket till nya förutsättningar och vad krävs för att ställa om? Nya växter och odlingsmetoder diskuterades i ett panelsamtal på Borgeby Fältdagar.

 

Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, Anneli Hulthén, landshövding i Skåne, Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI och Georg Carlsson, forskare SLU, samtalade om vatten, grödor och förutsättningar att odla i ett förändrat klimat. Foto: Towe Johnson


I livsmedelsstrategin heter det att det ska bli ökad tillväxt och samtidigt mer hållbar livsmedelsproduktion framöver. När den ekvationen ska lösas är lönsamma företag och buffertar av betydande roll menar Cristina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

– Den viktigaste åtgärden för framtida klimatutmaningar är att vi har lönsamma företag. Ett lönsamt företag kan investera och förebygga kommande variationer i klimatet oavsett om det är regn eller torka. Ett företag som är konkurrenskraftigt kan investera i jordförbättrande åtgärder i lager och ha buffert, säger hon och menar att det är också en av de viktigaste lärdomarna från förra året.

I färskt minne

Minnet i landskapet från förra sommaren ligger kvar på många platser och vi har dåligt påfyllda vattenlager, berättade Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI. Enligt honom så kommer vi med den ökade uppvärmningen se en längre period då vi är beroende av kontinuerligt regn för att klara markfuktigheten.

– En längre växtsäsong som vi har framför oss nu innebär en ökad avdunstning. Cirka 70 procent av allt vatten i södra Sverige avdunstar på ett år. För varje ökad grad uppvärmning behövs fem till tio procent mer nederbörd för att behålla samma markfuktighet som i dag.

Georg Carlsson, forskare på SLU, konstaterade att den bristfälliga vinternederbörden ökade risken för vind­erosion av jord när vårbruket drog igång.

– Där behöver vi se till hur vi bevarar markens bördighet för att inte tappa mark- och växtnäring med erosion. Det är en strategi att hålla marken bevuxen så mycket som möjligt. Att odla mellangrödor och ha så korta perioder som det går med obevuxna marker. Det var en lärdom som tydliggjordes, än en gång.
 

Georg Carlsson, forskare i odlingssystemekologi och baljväxter på SLU, är övertygad om att framtidens livsmedelsproduktion kommer innebära ett behov av att odla mer trindsäd såsom bönor och ärtor i jordbruket.
– Men olika grödor klarar olika vädersituationer olika bra därför behöver vi sprida riskerna i en variation av olika grödor, sa han.

Buffertar

När skillnaderna mellan sommar och vinter blir större krävs buffertar för att fördela vattnet över året som gör att vi klarar växtsäsongen, förklarade Niclas Hjerdt.

Anneli Hulthén som är landshövding i Skåne, menar i sin tur att det i praktiken är en fråga om att jobba mer med våtmarker.

– Och nu försvann ju det stödet som fanns för våtmarker i december, som vi hoppas att få tillbaka i någon form nu.

Kunskapen kring dränering i jordbruket och hantering av översvämningar konstaterades vara hög, men när det kommer till motsatta förhållanden är insikterna inte lika goda.

– Just bevattning är något vi har ganska dåligt grepp om i dag, hur stora mängder tas till bevattning, vart tas dom uttagen och när, sa Niclas.

 Han menar att det finns ett behov av att fortsätta kolla på mer gammaldags lösningar för att minska trycket på vattendragen.

– Att man har bevattningsdamm som samlar upp överskottsvatten där det finns, det som dräneras ur diken. Att man spar det vattnet till en säsong när det behövs. Det skulle kunna minska trycket på vattendragen, eftersom man då har en egen reserv lokalt, sa han och fortsatte:

– Med hjälp av buffertar i landskapen så kan vi ta topparna på de här extremerna. Reglerbara sjöar är bara ett exempel där förmågan att lagra vatten fungerar som en åtgärd för att höja en lågvattenföring i åar. Den lagringen behöver nyttjas så att vi kan släppa vatten när det är som torrast.

Christina återkom till lönsamheten hos företagen som avgörande för att skapa buffertar.

– Här behöver vi ha ersättningar och stödformer som stödjer företagandet. Just nu håller vi på med ett regeringsuppdrag fram till september om hur morgondagens investeringsstöd ska se ut för att möta klimatutmaningar. Men även forskning och teknikutveckling är en del av buffertar.

Vattensmarta grödor

I bevattningsfrågan blir olika grödors effektivitet relevant för att undvika spill i form av avdunstning. Vilka grödor som är mest vattensmarta och utnyttjar bevattningen bäst diskuterades.

Enligt Georg kommer framtidens livsmedelsproduktion innebära ett större urval av grödor då växtsäsongen blir längre, men vattenhanteringen är kritisk.

– Rätt förutsättningar för grödor som i dagsläget inte hinner bli skördemogna i Sverige blir större. Till exempel sojabönor och kikärtor som kräver en lång säsong. Odlingsarealen av majs kommer förmodligen öka när gränsen flyttar sig längre uppåt i landet. Men även fast vi teoretiskt kan odla fler grödor, så är vattenhanteringen a och o. Så det är frågan om hur man väljer gröda för att vara smart i vattenhanteringen.

Grödvalet bör även spegla konsumtionsvalet, också när det kommer till vatten och värdet av vatten.

– Vi måste börja diskutera värdet på vatten mer och hur vi använder det i dag. Där blir hela kedjan viktig, när det kommer till försörjningen nationellt så handlar det inte bara om hur vi odlar utan också vad och hur vi äter, menar Anneli.

Georg avslutade med att ta upp vikten av att hitta målsättningar att ställa om både produktions- och konsumtionssystem för att möta svårare resursbegränsningar än i dag.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 04 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste