Havgård odlar ekologiska linser för framtiden

I år tröskas linser till matkonsumtion för fjärde året i rad på Havgård utanför Klippan i nordvästra Skåne. – De passar bra att odla hos oss och vi har många tankar om hur odlingen kan utvecklas, så linserna kommer vi inte att ge upp, säger Gustaf Aldén på Havgård.

 

Gustaf Aldén med sambon Anna-Karin och dottern Ofelia i fältet med röda linser som snart ska tröskas. Samodlingsgrödan svarthavre och i år även mållor gör att linserna inte lagt sig platt mot marken. Foto: Pär Andersson


2016 var första året som det odlades linser i större skala på KRAV-certifierade Havgård. Gården ägs av Margareta Aldén som driver företaget tillsammans med sonen Gustaf. 2016 odlade de tre hektar gröna delikatesslinser.

− Linsen är torktålig och passar våra sandjordar. Fransmännen säger att linser behöver vatten två gånger; vid sådd och när de kokas. Jag håller inte med om det för fem öre, men det är deras filosofi, säger Gustaf och skrattar.

Skörden 2016 blev 1,2 ton per hektar i rensad vara. Linserna samodlades med havre och havreskörden resulterade i knappt fyra ton per hektar.

− Skördemässigt var 2016 fantastiskt, de siffrorna har vi aldrig kommit upp i senare. Efter det har det bara varit en hobby ekonomiskt, säger Gustaf.

Allt började ett par år innan dess när grundarna till livsmedelsföretaget Nordisk Råvara kontaktade Havgård med en förfrågan om att odla olika sorters bönor för humankonsumtion.

− Nordisk Råvara har en bra filosofi. De tänker mycket på att det ska bli bra för lantbrukaren och att det ska finnas så få mellanled som möjligt mellan lantbrukare och konsument. De är fantastiska att samarbeta med, säger Gustaf.
 

I år är det premiär för röda linser på Havgård. Växtföljden för linser är likadan som med ärtor och det ska vara minst sex år mellan varje omgång på Havgårds sandjordar.

Linser, lupin och quinoa

Försöken med bönor mynnade ut i odling av bland annat linser, quinoa och matlupin. Orsaken till quinoaodlingen är enligt Gustaf själv hans envishet.

− Många säger att det måste radhackas men jag har en filosofi om att naturen ska sköta det jobbet. Jag menar att det ska gå att bredså. Det är andra året nu och jag har inte lyckats speciellt bra, men jag har sagt att jag ska odla det i tre år för att se för- och nackdelar, säger han.

Försöken med matlupin tog ett uppehåll i år efter förra sommarens torka. Det visade sig vara svårt att få fram utsäde, så i år blev det i stället konservärtor på den arealen.
 

I Sverige odlas gröna och röda linser hittills bara på KRAV-gårdar, tror Gustaf Aldén. 
– Konventionella odlare hade fått odla på samma sätt som KRAV-odlare och då finns det kanske ingen vits för dem att odla linser. Men ju fler vi är desto mer kan vi lära av varandra, så jag hoppas att det kommer fram linsodlare inom konventionellt också, säger han. 

Två tuffa odlingsår

Linsodlingen har utökats till sju hektar och för första gången odlas i år både gröna och röda linser. Efter två utmanande år hoppas Gustaf att årets skörd ska ge bättre resultat.

− 2017 grodde jättemånga av linserna och då lärde jag mig att man kan skörda linser tidigare än jag trott. Vi fick faktiskt en del skörd ändå och det var vi nog ganska ensamma om i Sverige. 2018 ställde torkan till det och vi fick mellan 300 och 400 kilo per hektar. Fördelarna var att det aldrig har gått så lätt att tröska som det året och att återväxten blev jättefin för djuren att beta, säger han.
 

Gustaf Aldén har byggt en egen planbottentork i en vagn där han torkar linserna och havren innan de skickas vidare för rensning och sortering. 

Havre som samodlingsgröda

För att de spröda linsplantorna inte ska lägga sig platt mot marken när det är dags att tröska, samodlas linser ofta med havre som håller plantorna stående. I år sådde Gustaf havren den femte maj och tröskade de gröna linserna den 12 augusti vilket är ovanligt tidigt.

Före sådd plöjer han grunt på max 15 centimeters djup och använder en tung tillpackare. Utsädet blandas inte utan Gustaf sår först havren, väntar 36 timmar och sår sedan linserna en centimeter ovanför för att få en blindharvning i samma överfart. Till det momentet använder han en Väderstad Concorde harvsåmaskin.

− Sedan väntar vi ytterligare 36 timmar innan vi vältar. Efter lika lång tid blindharvar vi och sedan, så fort vi ser några trådar komma upp, är det bara att blindharva igen. I år blev det två blindharvningar innan det kom en massa mållor och då ogräsharvade jag två gånger.

När vi besöker Havgård är de röda linserna ännu inte tröskade och på fältet syns fröogräset målla lika tydligt som havren. Gustaf berättar att fritflugan har gjort att havren har mognat sent och därför har havren snarast blivit en nackdel att ha som samodlingsgröda just det här året.

− Eftersom vi får vänta på havren är risken att linserna hade börjat gro om vi hade fått mycket regn och då hade de inte gått att sälja. Risken är också att de lägger sig trots samodlingen med havre. Så i år när havren inte tog sig har mållorna stöttat upp linserna och varit jättebra att ha. Man får se det positivt, säger Gustaf med ett leende.

På Havgård vill man använda marken till att i första hand odla grödor som kan användas som livsmedel. Därför testas i år svarthavre som samodlingsgröda till linserna.

Positiv framtid

Ett alternativ till havre som samodlingsgröda är att ha en bottengröda som också gör att linserna inte ligger platta mot marken med risken att få med småsten vid tröskningen. Klöver är ett alternativ som Gustaf tror hade fungerat.

− Klöver i botten samlar kväve. Vi kan släppa djuren på fältet efter skörd och då får vi en positiv ogräseffekt. Vi försöker alltid hålla en symbios på gården. En bottengröda håller också marken grön länge.

Föredrar du en bottengröda framför havre som samodling till linserna? 

− Ja, så länge jag inte hittar en försäljningskanal för havren till humankonsumtion. Men tyvärr är havre det som är lättast att rensa bort.


Linserna från Havgård säljs av Nordisk Råvara till grossister, i butiker och i företagets webshop.

Hur ser ekonomin i linsodlingen ut?

− Fördelen jämfört med till exempel bönor är att vi kan odla linser med maskiner som vi redan har. Insatserna är ganska låga, linserna gödslas till exempel inte. Skörden i år är bättre än förväntat, så med sådana här skördar är det bättre än spannmålen. Men utslaget på alla år har det varit en hobbyodling. Det finns mycket kvar att lära om linser, kanske framför allt hur vi får fram säkrare skördar.

Hur tänker du om framtiden för linsodling i Sverige?

− Jag tror och hoppas att det kommer att öka. I min värld ska vi bli mer självförsörjande. Ska vi minska köttkonsumtionen genom att ta bort importen behöver vi något mer protein och då finns svaret i grödor som vi kan odla själva. Vi kan odla allt i Sverige så länge konsumenterna är beredda att betala för det, säger Gustaf Aldén.

 

Havgård

Plats: Klippan, Skåne

Ägare: Margareta Aldén

Drivs av: Margareta och Gustaf Aldén (mor och son)

Areal: Drygt 200 hektar inklusive arrende

Grödor (2019): Vall, råg, maltkorn, grynhavre, morötter, palsternacka, gröna och röda linser, quinoa och konservärtor 

Djur: 60 kalvande kor (korsning mellan simmental och angus) och 24 000 avelshöns

Aktuellt: En av få svenska gårdar som satsar på att odla linser för humankonsumtion

 


Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 08 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Senaste

Herre eller tjänare

Krönika: Hur står det till med din beställarkompetens? I en värld som företagare där många saker tenderar att bli allt mer komplicerade räcker det egna sunda bondförnuftet inte alltid till, även om det räcker bra långt. Nya tekniker, nya trender, nya uppföljningsverktyg med mera, riskerar att bara bli spännande (och dyra) om du inte vet vad du kan få ut av dem. De som säljer in dem har alla argument och fördelar, men har du de rätta frågorna för att få maximal utdelning på din investering i både tid och pengar?

Kommentera