Tänkbara effekter av ett glyfosatförbud kartlagda

Glyfosat är världens mest använda växtskyddsmedel och i Sverige står glyfosat för en tredjedel av mängden aktiv substans som säljs. Jordbruksverket har undersökt vad ett glyfosatförbud kan innebära för den svenska lantbruksbranschen.

 

Glyfosat har en unik förmåga att ta sig både över och underjordiskt i rotsystemen till grödornas tillväxtfaserna och dödar hela växten. Jordbruksverkets utredning visar de förväntade konsekvenserna av ett eventuellt glyfosatförbud. Rapporten i sin helhet finns att beställa i Jordbruksverkets webbutik. Foto: Mostphotos


Glyfosat är det aktiva ämnet som finns i det kanske mer välkända växtskyddsmedlet Roundup. Ämnet används främst för att bekämpa perenna ogräsarter liksom kvickrot och tistel, före och efter skörd. I dag finns ingen motsvarighet till glyfosat på marknaden men riskerna med det aktiva ämnet diskuteras flitigt.

– Vi hade en accelererande diskussion i slutet av 2017, då man skulle besluta huruvida glyfosat ska vara en fortsatt godkänd substans inom EU. Det ledde till en förlängning på fem år jämfört med en vanlig förlängning för en aktiv substans på 10-15 år. Det var en mycket het diskussion mellan medlemsländerna, berättade Per Widén på Jordbruksverkets växtskyddscentraler, under ett föredrag på Brunnby Lantbrukardagar.  

I ett av tälten på Brunnby Lantbrukardagar höll Per Widén, från Jordbruksverkets växtskyddscentraler ett föredrag om vilka effekter ett glyfosatförbud kan medföra.
Foto: Kerstin Gauffin

Jordbearbetningen ökar

Jordbruksverkets analys om konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot glyfosat bygger bland annat på statistik från SCB. Enligt dem används preparatet till 17 procent av den konventionella arealen i Sverige som odlas i dag och då främst på trädor, stubb och vallbrott. 

Ett förbud mot glyfosat kan enligt rapporten leda till ökad jordbearbetning i form av tidigare och intensivare jordbearbetning för att bekämpa ogräs. Även mekaniska vallbrott kan öka liksom frekvensen av plöjning. Mindre förekomst av direktsådd och reducerade jordbearbetningssystem kan bli en annan effekt. Efterfrågan på arbetskraft och maskinkapacitet kan bli allt större, liksom att ett förbud kan påverka teknikutvecklingen inom jordbearbetning och kemiska alternativ.  

– Självklart är det så att när det uppstår ett marknadsbehov finns det aktörer på marknaden som vill utveckla tekniken, inte bara forskare då, utan även framgångsrika företag som vi har i Sverige. Det finns ju också förhoppningar om att hitta en ersättare med en liknande funktion som glyfosatmolekylen, som förmår att åtminstone döda rotsystemen på problemogräs som är fleråriga. Men det finns inte i dag. Även om det ibland kommer nyhetsnotiser om forskare som kommit på något, tar det ju väldigt lång tid att få fram nya produkter, sa Per Widén.

Skulle glyfosat förbjudas efter 2022 i enlighet med det som diskuteras i EU skulle lantbruket enligt undersökningen få en extra kostnad på 312-1590 kronor per hektar och år.

Annat som påverkas 

Växtskyddcentralernas undersökning baseras på fem fiktiva exempelgårdar för att kunna påvisa effekter för lantbruk med olika förutsättningar. Utifrån dessa har man kunnat utläsa att företagsekonomin kommer att påverkas negativt genom en ökad efterfrågan på arbetskraft, högre krav på maskinkapacitet, stigande produktionskostnader och mindre skördar som leder till lägre intäkter. Åkerareal med sämre arrondering riskeras att tas ur bruk och slutligen kan totala företagskostnader komma att öka med 375-700 miljoner kronor per år.  

Undersökningen visar också att odlingen kommer att förändras. Det kommer bli färre vallskördar, lägre skördenivåer, ändrade växtföljder och även en ökad användning av selektiva herbicider. Exempelgårdarna visar också på en ökad urlakning av kväve.

Summa summarum 

Sammanfattningsvis visar utredningen bland annat att små gårdar och de med sämre arrondering drabbas hårdast av ett förbud och att de riskerar att tas ur bruk och försvinna. 

– Utifrån våra analyser av vad ett förbud kan innebära kommer det behövas insatser och åtgärder för att motverka dessa negativa effekter. Det behövs mer riktad forskning, riktad rådgivning och även ytterligare analyser samt en översyn av stöd och ersättningssystem till lantbrukare, summerade Per Widén. 

Kerstin Gauffin
Kerstin Gauffin
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 10 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste