Unga startar jordbruksföretag tidigare

Startstöd gör att unga jordbrukare väljer att bli företagare tidigare – det visar en ny studie från AgriFood Economics Centre.

Studien ”Ger startstödet yngre jordbrukare?” har gjorts på AgriFood Economics Centre som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: Björn Schubert

För att motverka den nedåtgående trenden av unga jordbrukare erbjuder Jordbruksverket startstöd till unga jordbrukare. I studien som nu undersökt startstödets effekter har nationalekonomerna Martin Nordin och Ida Lovén kommit fram till att fler väljer att starta jordbruksföretag tidigare.

Enligt studien ökade också sannolikheten att man fortsätter som jordbrukare och att inkomsterna blir högre, både på kort och lång sikt.

– Vi ser att startstödet gör att man väljer att bli jordbruksföretagare tidigare, säger Martin Nordin, docent i arbetsmarknadsekonomi och en av författarna bakom studien. Foto: Johan Bävman

Föryngring av sektorn

Enligt Martin kan kanske inte den viktigaste frågan - om startstödet gör att fler unga blir jordbrukare - besvaras av deras analys men effekten kan ändå nås.

­– Vår slutsats är emellertid att det blir mera attraktivt att vara jordbruksföretagare, vilket bör leda till föryngring av sektorn, säger han i ett pressmeddelande.

Viktig process

Startstödet är tänkt att underlätta för unga som vill starta eller ta över ett jordbruksföretag, vilket ofta innebär stora kostnader. I en övergångsfas i samband med ägarskifte och nyinvesteringar kan ett monetärt bidrag vara viktigt, menar Martin.

Landsbygdsprogrammets startstöd

Startstödet kan sökas av personer under 40 år som vill starta eller ta över ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag. Syftet är att underlätta för unga att starta en verksamhet eller att genomföra ett ägarskifte. Stödet är på 250 000 kronor och betalas ut i två omgångar av Jordbruksverket.

– Men det kan även vara så att hela processen med att söka stödet kan ha en viss betydelse. Man tvingas ta fram en affärsplan vilket kan förmå jordbrukare att fundera över sitt företags framtid och hur man kan utveckla företaget.

​Resultaten av studien går emot tidigare slutsatser om startstödets effekter där Europeiska revisionsrätten konstaterat att stödet baserar sig på en dåligt formulerad interventionslogik och förväntas sakna effekt.

Men det är första gången som startstödet utvärderas empiriskt.
– Givetvis kan man inte dra för stora slutsatser utifrån en enda studie. Men det är i alla fall så att våra resultat tydligt ifrågasätter Europeiska revisionsrättens slutsatser, avslutar Martin med att säga.

Studien baseras på samtliga personer som arbetar som anställd jordbrukare i Sverige och som därmed i framtiden kan välja att starta eller ta över ett jordbruksföretag.

Urvalet består av cirka 32 000 anställda jordbrukare under perioden 2000–2015.
Utvärderingen av stödet skedde med hjälp av en brytpunktsanalys med åldersrestriktionen att man måste vara 40 år eller yngre för att få stödet.

Läs mer om studien här.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 05 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste