Friskare kor för klimatets skull

Tydligare information till konsumenter samt fortsatt fokus på djurhälsa och produktion är viktiga faktorer för att driva mjölkbranschen framåt. Det framkom vid ett seminarium för de nordiska ländernas rådgivare inom mjölkproduktion.

 

Temat för årets NMSM seminarium var klimat och djurhälsa. Hans Henrik Bentin, Seges Danmark föreläste om skonsam mjölkning – en mjölkning utan fysiskt obehag eller stress för kon, men samtidigt en snabbare mjölkning som minimerar tiden av påverkan på kon.  Foto: Towe Johnson


Varje år ordnar rådgivarnätverket NMSN (Nordiska mejeriernas samarbete kring mjölkvalitet och djurhälsa) ett seminarium i en aktuell fråga, i något av de fem nordiska länderna. Förra året var temat välfärd, i år med temat klimat och djurhälsa.

– Vi ville ha ett tema där vi anknyter till samhällsdebatten. För vi vet ju att vi är bra, men vi måste lära oss själva att anknyta bättre till vanligt folk. Klimatfrågan är både aktuell och viktig, och anknyter också väldigt bra till djurhälsoprofilen som antogs av NMSM 2004, säger Håkan Landin som är veterinär på Växa Sverige.

Närvarande fanns representanter, deltagare och föreläsare från samtliga nordiska länder för en heldag med kunskapsutveckling och utbyten av erfarenheter.
 

– Vi rapporterar om vad som händer i respektive land, NMSM är som ett nätverksstöd och vi blir bättre på att jobba hemma i våra egna länder. Det är väldigt stimulerande och det framkallar visioner att se möjligheter mycket lättare. Vi har olika perspektiv och då får man ofta jättebra frågor och invändningar, säger Håkan Landin på Växa Sverige. 

Kokontrollen som verktyg

Dagen innehöll föreläsningar och diskussioner kring hur klimatet gynnas av att vi håller koll på produktion och hälsa, dels i statistiken med det gemensamma avelsmålet NTM (Nordic Total Merit) och kokontroll, men även i praktiken med hjälp av skonsammare mjölkning, minskad antibiotikaanvändning och dagens smittskydd.

Annica Hansson på Växa Sverige berättade om kokontrollen, den tjänst som i dag bland annat hjälper lantbrukare med produktionsstyrning på gårdsnivå. Produktionsstyrning påverkar hälsa och effektivitet, som i sin tur påverkar både resursutnyttjande och klimat.

– Vi kan påverka djurvälfärden med siffror, men vi kan också påverka klimatet, sa Annica, som menar att det i dag är oroväckande att många större företag som lämnar tjänsten, medan anslutningsandelen är högre bland robotgårdar och teknikvänliga gårdar.
 

Olav Österås, på TINE Norge och Erik Rattenborg, veterinär på Seges Danmark. Olav föreläste om djursjukdata i Norden. 
– Har vi ingen data så har vi heller ingen kunskap, och då sker inte heller någon förbättring, då vet man inte vad man håller på med, menar Olav som även berättade att de nordiska länderna är ensamma om att ha den här detaljerade typen av djursjukdata.

Färre mastiter

Norge och Island har flest andel besättningar som är med i kokontrollen, med 97 respektive 98 procent. Finland och Sverige ligger motsvarande kring 70 procent, visade Olav Österås på TINE Norge.

– Det har skett en parallell reaktion i alla nordiska länder med kraftig minskning av klinisk mastit, säger Olav som menar att både besättningsstorlek och inställning till behandling är avgörande.

– Här blir det också relevant att fråga sig vilken roll det spelar för växthusgasutsläpp, när mindre mjölk går förlorad.
 

– Många veterinärer fokuserar på vaccinationer och biosäkerhet i dag, men det stora arbetet bör ligga på djurhållningen. Här gör nordiska mjölkproducenter ett utomordentligt arbete. I norden är vi särskilt bra på mål 17 (”partnership for the goals” i de globala utvecklingsmålen) då vi samarbetar mycket kring de här frågorna, säger Ulf Magnusson på SLU. Foto: globalamålen

Smittskydd viktigt

Anne Mörner från Gård & Djurhälsan Sverige, lyfte riskerna med import av levande boskapsdjur och poängterade att vårt positiva utgångsläge inte tillåter en alltför tillbakalutad inställning till smittskydd.

– Vi behöver se över våra djurskydd när smittvägarna ökar. Risken med vårt läge i dag är att det ökar inställningen till att ingenting kommer att hända. Vi behöver ha en gemensam medvetandegrad att vi kan drabbas.

Att mjölkproduktionen i sin helhet kan klimatanpassas än mer var genomgående under dagen, genom hela kedjan mot kolneutral mjölk och hur vi lyfter kons klimatfördelar i samhällsdebatten.

Då globala klimatberäkningar på livsmedelsproduktionen inte ger en specifik bild i en nationell applicering, har Valio sammanställt mjölkens kolavtryck i Finland från åker till matjord och därifrån tagit fram åtgärder där bland annat kolodlarkurser ingår.

– Kurserna startade i april i år och målet är att alla Finlands mjölkproducenter ska gå den, säger Kaj Nyman på Valio Finland.

Info till konsument

Det finns många möjligheter, menar Håkan efter dagens seminarium, men vi måste vara uppmärksamma på att vi behöver tala om saken och vi behöver svara upp sakligt mot eventuella missförstånden och frågor som kan dyka upp.

Han menar att branschen behöver visa att de tar klimatet och hållbarhetsfrågorna på allvar, och tror att man måste förankra kunskapen om goda saker i samhället, för det är inget konsumenterna tar reda på själva.

– Precis som det sagts här i dag, har de flesta bara en liten aning om hur det är. Många tror att det ”industriella” jordbruket med en mjölkrobot är hemskt för djuren., men dom har ju oftast aldrig ens besökt någon gård. På en bra robotbesättning är det tvärtom påtagligt avstressat och skonsamt för djuren och det vet ju vi i branschen. Men vi måste bli bättre på att vittna om det, sa Håkan, som var nöjd med dagen:

– Diskussionerna på ett NMSM seminarium blir väldigt öppna och det finns ingen prestige att hålla uppe för varandra, vilket det ibland kan bli i vetenskapliga sammanhang. Så man lär ut, förmedlar och delar med sig så mycket som man bara hinner.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 17 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste