Mjölkkons klimatroll

”Räds inte en rapande ko”, menar Astrid Kander från Lunds universitet, som benade ut metanutsläpp i förhållande till klimatgaser, ett uppskattat inslag på NMSM:s seminarium. Bilden av animalieproduktionens klimatpåverkan behöver få en mer nyanserad bild, men främst behöver branschen klargöra den, anser hon.

 

Naturgödsel kommer bli ännu viktigare när vi ska minska fossila bränslen. Ängen blir nödvändig i kretsloppet och vi kommer tillbaka till det gamla uttrycket; ”ängen är åkerns moder”, sa Astrid Kander, Lunds universitet. Foto: Towe Johnson


Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. Men hur ska vi se på utsläppen i förhållande till djuren?

Globalt sett så har antalet nötkreatur ökat från 1,1 miljarder 1961 till 1,6 miljarder 2014 vilket innebär att korna har bidragit till den globala uppvärmningen under den tiden. Utsläppen från svenska kor i dag har troligtvis minskat eftersom de blivit färre, berättade Astrid.

De olika växthusgaserna har olika stor påverkan på klimatet.

– Vi måste komma ihåg att koldioxid är den viktigaste växthusgasen och står för 75 procent av dagens uppvärmning. Metan står för 20 procent och boskapen för fem procent av dessa. Men de fem procenten är viktiga. Metan är den näst viktigaste växthusgasen, den är långt kraftigare än koldioxid men mindre långlivad i atmosfären vilket påverkar hur vi bör tänka, enligt Astrid.

Vilken roll har korna?

Det är oundvikligt att kon bildar metan i omvandlingen av fodret.

– Det är inte de betande korna vi vill minska på. Den stora nackdelen blir ju när kons positiva sidoeffekter inte nyttjas.

Betande kor får kol att sänkas ner i humuslagringen men det kan inte väga upp deras utsläpp. Koldioxidinlagringen kan däremot motsvara den koldioxid som används inom jordbruket. Men faktum kvarstår att metan är en kraftigare växthusgas.

Man har kollat på temperaturpåverkan av konstant mängd koldioxid och metan varje år, berättade Astrid, som visar på hur koldioxidens uppvärmande effekt över lång tid fortsätter stiga medan metanets effekt planar ut.

– Djurens metanutsläpp påverkar nivån vi har i dag, men inte den snabba ökningen. Metanhalten ligger där som en underliggande påverkan på den temperatur vi har.

Målsättningarna bör därför inte vara desamma för de två typerna av utsläpp. Målet på noll för koldioxidutsläpp är nödvändigt medan ett noll-mål på metan inte är lika rimligt, enligt Astrid.

– Det är viktigt att vi gör skillnad på det.

Sammanfattningsvis konstaterar Astrid, så bidrar metan från korna till en ökad temperaturnivå jämfört med om vi inte skulle haft några kor - men korna i Sverige har ingen del i uppvärmningen under de senaste decennierna eftersom deras antal minskat.

– En konstant eller minskande besättning kor bidrar inte till temperaturhöjning, men till en högre temperaturnivå än utan kor. Vi kan hjälpa till att sänka temperaturen genom att ha färre kor på vår breddgrad - men vill vi det?
 

– Vi får inte glömma livsmedelsförsörjningen – vi behöver ha det långt fram i medvetandet. Kon finns i livsmedelssystemet för att de har förmågan att göra om gräs till högvärdigt livsmedel som stämmer bra med människans behov, sa Sigrid Agenäs, SLU, som också menar att vi måste blir bättre på att odla rätt sak på rätt plats. 

Målkonflikter

Däremot, så spelar det roll vad kon äter; en fiberrik foderstat producerar mer metan än en kraftfoderrik.

– Så frågan vi bör ha med oss är om och hur vi ska minska utsläppen per ko med val av foder, sa Astrid.

Sigrid Agenäs är professor på SLU och förläste om mjölkkon som livsmedelsförsörjare och menade att det finns målkonflikter i det, att den mest klimateffektiva kon är den som äter kraftfoder.

Nyttan med den biologiska mångfalden av betande djur ökar också utsläppen då den fiberrika foderstaten producerar mer metan. Liknande målkonflikter går att finna i nyttan av gödsel och risken för näringsläckage samt öppna landskap kontra erosion, förklarade Sigrid.

– Det är dessa målkonflikter branschen behöver diskutera. Det här är vår bransch som vi måste prata om. Kornas inverkan på klimatet är ett jätteviktigt ämne, och Norden och världen ser olika ut.

Så som vi har kor i dag, menar Sigrid, med kombinerad mjölk- och köttproduktion, så kan vi allokera koldioxid och metan på flera produkter, dessutom tillhandahåller korna ekosystemtjänster.

– Men på varje bit mark kan man inte tillämpa hela världens jordbruksproblem. Vi måste jobba lokalt utifrån olika förutsättningar, och där går vi ofta i försvar istället för att förtydliga.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 17 september 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste