Stort intresse för hållbara livsmedelssystem

Terminen är igång och så även programmen för vidarestudier. 
Masterprogrammet Sustainable food system startade 2018 på SLU och intresset har varit stort. 

På programmet om hållbara livsmedelssystem som nu går in på sitt andra år läser studenterna om hållbar utveckling i hela livsmedels­systemet från produktion till konsumtion. 

– Intresset har varit stort och det är fler som söker än vad som finns platser, berättar Kristine Koch, tidigare programstudierektor för mastersprogrammet på SLU. 

Programmet är universitetsöverskridande och har sammanfört kompetenser från de olika fakulteterna. Både internationella och nationella studenter söker sig till programmet och enligt Kristine så är en uppskattning från föregående år att en tredjedel av de sökande var från Sverige, en tredjedel övriga européer och en tredjedel kom från länder utanför Europa. 

Samarbete med branschen

I programmet arbetar man med projektbaserade fallstudier för att hålla ett nära samarbete med livsmedelsbranschen och det finns även möjlighet att göra praktik inom näringen. 

– Vi tar in studenter med en bred bakgrund och det är också poängen med programmet, att vi tror att det är viktigt att blanda. Att naturvetare och samhällsvetare löser problem tillsammans, berättar Kristine. 

Kristine tror att programmet har en positiv framtid, dels då söktrycket är högt men även då behovet i samhället för den här kompetensen är tydligt. 2018 sökte över hundra personer till programmet.

 – Vi vet också att den svenska livsmedelsindustrin arbetar starkt med hållbarhet i kedjan men det är på agendan även inom politiken och unga i dag förstår vikten av att vi måste producera maten hållbart. Man anställer specifikt inom hållbarhet så vi tror det finns en marknad för studenterna på flera nivåer – från primärproduktionen ända fram till produkten, industrin och  konsumtionen.
 

Axel Gustafsson läser andra året på masterprogrammet Sustainable food system och beskriver sig själv som en person som är väldigt intresserad av livsmedel och dess roll i samhället. 

Du är ju inne på ditt andra år på det här programmet. Hur är det?

– Jag tycker att det är intressant och det är ett bra komplement till mina tidigare studier. Det tar ett systemperspektiv på livsmedels­kedjan som helhet kan man säga. Vi försöker hitta gemensamma nämnare mellan olika aktörer inom livsmedelskedjan och identifiera onödig resurs- eller energianvändning och vad som kan göras åt saken. Så det är mycket mer av ett fågelperspektiv, än att man kanske går in på djupet på olika delar av kedjan. 

Vad har du gjort innan? 

– Jag gick hotell och restaurang på gymnasiet och jobbade som kock i ungefär fyra år, sen tröttnade jag på det och började jobba i en större livsmedelsaffär där jag var färskvaruansvarig. Jag kände att jag fortfarande ville jobba med livsmedel på något sätt, men kanske i en annan form. Och det var då jag sökte till måltidsekologprogrammet. Sedan reste jag ett år i Latinamerika innan jag började på den här mastern. 

Varför valde du att läsa just om hållbara livsmedelssystem?

– Under min kandidatutbildning lärde jag mig om en hel del utmaningar som livsmedelskedjan står inför, men jag kände att jag ville fördjupa mig och lära mig mer om möjliga lösningar - utöka min kompetens helt enkelt. 

Vad gör ni nu på andra året?

– Programmets första år har tre rekommenderade kurser, sedan får man skräddarsy utifrån vad man själv är intresserad av. Det har handlat om vilken plats innovation kan ha inom hållbara livsmedelssystem och att man identifierar olika aspekter som kan komma till användning för en förbättring av livsmedelskedjan ur ett hållbarhetsperspektiv. Men även marknadsföring och kommunikation är en stor del. Jag har personligen valt att läsa kursen Sustainable development project managemant and communications, för att jag vill lära mig mer om hur man kommunicerar hållbarhet på ett sätt som är förståeligt för personer som inte är involverade eller arbetar med ämnet i sig. 

Berätta om kontakten med branschen under programmet!

–Förmedlingen av kontakter är tacksam– och inte bara av akademisk karaktär, utan man får faktiskt kontakt med arbetslivet på ett sätt som jag uppskattar. En del klasskompisar nu gör även praktik den här terminen.

Har du någon tanke på vad du skulle vilja göra sen?

– Det är fortfarande bara i tankestadiet, men jag skulle helst vilja jobba på en organisatorisk nivå till exempel kommunen, på Livsmedelsverket eller liknande. Det finns ett nätverk här i Uppsala som heter Uppsala klimatprotokoll som är ett samarbete mellan kommunen, staden och alla stora entreprenörer i regionen. Deras uppgift är att se till så att alla olika branscher lever upp till Uppsalas uppsatta klimatmål till 2030–2050. Det finns en gren av det nätverket som jobbar med just ”mat och klimat” och det är en organisation som jag skulle kunna tänka mig att skriva min uppsats i samarbete med och även se som framtida arbetsgivare.