LRF överklagar sena EU-utbetalningar

Är Sveriges lantbrukare berättigade till dröjsmålsränta för försenade utbetalningar av EU-ersättningar? LRF tar nu frågan till Förvaltningsrätten.

LRF driver frågan dröjsmålsränta för försenade EU-utbetalningar vidare till Förvaltningsrätten, berättar LRF:s näringspolitiske expert Lars-Erik Lundkvist. Foto:Foto: Lasse Modin

Det är efter att en lantbrukare fått sitt krav på räntekompensation, till följd av flera års försenade utbetalningar av EU-ersättningar, avvisat att Jordbruksverket som LRF går in och driver frågan vidare.

–  Jordbruksverket tycker att räntelagen inte är tillämplig på EU-ersättningar. Det var inte oväntat, men vi har en helt annan åsikt. Nu får frågan prövas i Förvaltningsrätten, säger LRF:s näringspolitiske expert Lars-Erik Lundkvist, i ett pressmeddelande.

Saknar en halv miljon

LRF driver frågan i ett pilotfall tillsammans med en enskild lantbrukare som fått vänta på försenade utbetalningar från 2015, 2016 och 2017, vilket motsvarar en summa på cirka 500 000 kronor.

– Krångel med sena utbetalningar av EU-ersättningar har varit en följetong under en rad av år. LRFs riksförbundsstämma har därför bestämt att vi ska driva ett pilotmål om dröjsmålsränta, säger Lars-Erik.

Krävs djupare prövning

Enligt LRF ger Jordbruksverket inget tydligt svar på om hanteringen av EU-utbetalningarna är förenlig med förvaltningslagens krav på skyndsam ärendehantering, och Lars-Erik menar att det krävs att frågan får en djupare prövning i Förvaltningsrätten.

– Vår syn är att ett moment med dröjsmålsränta i den offentliga förvaltningen skulle kvalitetssäkra olika processer, i linje med förvaltningslagens krav, säger han och fortsätter:

– I vår överklagan till Jordbruksverket yrkade vi att dröjsmålsränta ska utgå för de sent utbetalade beloppen från och med 31 januari året efter det aktuella produktionsåret. Alltså samma regler som gäller i sedvanliga affärsförbindelser där betalning för en utförd tjänst, i detta fall en miljöåtgärd, sker i anslutning till åtgärden.

Brist i EU-lagstiftning

Om en stödmottagare däremot inte utfört utlovade åtgärder och betalar tillbaka återkravet för sent så beläggs personen med dröjsmålsränta. Men när situationen är den omvända, som det ser ut för många svenska lantbrukare i dag, så finns det enligt Lars-Erik ingen EU-lagstiftning som reglerar.  

– I vår överklagan anser vi därför att denna brist i EU-lagstiftningen för den ersättningsberättigade ska innebära att den nationella lagstiftningen tillämpas. Det innebär att den svenska räntelagen måste gälla tillsammans med förvaltningslagens skyndsamhetskrav i fråga om myndighetshandläggning.

Viktigt att driva

Lars-Erik hoppas att överklagan kommer ha en positiv verkan på framtiden.

– Det är viktigt att vi driver en rättslig process efter så många år. Vi hoppas att det leder till en effektivare myndighetsutövning och snabbare utbetalningar. Nu får vi se vad Förvaltningsrätten kommer fram till, säger han.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 04 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste