Importerad kyckling måste stoppas genom skärpta upphandlingskrav

Krönika: Den största risken för hur kommande Mercosur-avtalet, det vill säga frihandelsavtalet mellan EU och Sydamerika, kommer påverka den svenska kycklingproduktionen beror på hur vi hanterar konsumtionen på hemmaplan, enligt civilministern Ardalan Shekarabi.

 

Bakgrunden är att ytterligare 180 000 ton kyckling enligt överenskommelsen ska importeras till EU. Volymen motsvarar mer än hela den svenska årsproduktionen, som år 2018 låg på cirka 146 000 ton. Ardalan Shekarabi har uttalat sig om att det är bra att vi har krav på våra bönder i Sverige men då är det också rimligt att krav ställs när vi köper in mat till våra barn och skolor. Vilket visar på en förståelse för problematiken med denna typ av frihandelsavtal, utan att för den skull vara negativ till frihandel som princip. Utan att sänka ambitioner eller krav bör Sverige och den svenska regeringen tydliggöra vilken produktionsmodell som ska främjas i landet. 

Tyvärr har inte vår landsbygdsminister visat på samma insikt, då Jennie Nilsson i media uttalade att då importen från Brasilien till Sverige endast står för en mindre procentandel fanns det inte skäl att överdriva konsekvenserna för Sverige. Naivt från ministerns sida eller så har man inte förstått handelsströmmarna inom och utanför EU. För det är inte direktimporten som påverkar den svenska marknaden utan snarare den indirekta importen samt en dominoeffekt som kommer att ske inom EU.

Storbritannien står för cirka 20 procent av den brasilianska importen till EU. Med det nya avtalet och när Brexit blir verklighet kommer de 180 000 ton kyckling per år fördelas på de återstående länderna inom EU, inklusive Sverige. Sannolikt kommer dessa syd­amerikanska importerade produkter att huvudsakligen komma in genom transitländer som Nederländerna, Tyskland och Danmark. Där kan de vidareförädlas för att sedan transporteras vidare till Sverige och hamna på svenska restauranger och storhushåll - om inte tuffa kriterier kring antibiotika, djurvälfärd och djurhälsa ställs från kommun, landsting och krögare.

Den andra effekten blir att kyckling från de europeiska stora aktörerna som Polen, Tyskland och Nederländerna blir undanknuffade från den allt billigare importen från Sydamerika, som innebär att man måste hitta nya marknader, där Sverige ingår.

Svensk Fågel presenterade en rapport för ett år sedan om ett flertal kommuner och landsting som köper in kyckling som inte uppfyller motsvarande krav mot vad som ställs på svenska bönder. Ardalan Shekarabi uttalade då behovet av att få till en förändring och tydliggöra lagstiftningen för de upphandlingskrav som finns och som gäller djurskydd och antibiotika.

Den sydamerikanska kycklingen uppfyller långt ifrån de krav som ställs på de svenska kycklingbönderna, såväl när det gäller antibiotikaanvändning, djurvälfärd eller livsmedelssäkerhet. Sverige har dessutom den lägsta totala användningen av antibiotika till de livsmedelsproducerande djur inom EU, för svensk kyckling är antalet behandlade flockar långt under en procent. 

I samband med förra årets valkampanj inledde den dåvarande regeringen ett lagstiftningsarbete om obligatoriskt krav för alla kommuner, landsting och myndigheter vid upphandlingar av animaliska livsmedel, kött och fågel att tillämpa skärpta krav i upphandlingen. Vi har ännu inte sett resultatet av denna utredning som initierades av civilministern och dåvarande konsumentminister Per Bolund. Shekarabi har lovat att återkomma under hösten med en slutrapport. Det blir nu angeläget att tydliggöra för konsumenten vad som serveras på krogen, i kommuner och hos övriga myndigheter där maten är mer anonym och där konsumenten själv inte kan göra ett aktivt val. Det är genom att ställa krav på schyssta villkor som man bäst möter hotet om import av ”fulkyckling”.

 

Maria Donis
vd svensk fågel

 

Artikeln publicerades söndag den 06 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste