Biogas och agroforestry på Trägsta mjölkgård

I kulisserna av Oviksfjällen och Storsjön ligger Trägsta mjölkgård. Familjeföretaget med kretsloppstänk och med årsplaner som viktigaste redskap – såväl för ekonomi som för miljö.

 

På Trägsta ryms både högt uppsatta framtidsmål och en stor dos av arbetsglädje. Här är rätt beslut i rätt tid och att jobba förebyggande framgångsfaktorerna bakom ett lönsamt lantbruk. Foto: Towe Johnson


När vi besöker Trägsta mjölkgård utanför Hallen i mitten av september visar sig Jämtland från sin bästa sida med klar himmel och ett par få plusgrader. Eva och Torgny Widholm är entusiasterna som köpte ett gammalt andelsjordbruk från 50-talet och blev lantbrukare. Familjeföretaget har producerat mjölk och hållit markerna öppna vid Storsjön sedan 1996.

Transparens

Utan lantbruksbakgrund och med en sjuk besättning som behövde bytas ut efterlyste Eva och Torgny som nya företagare tips och råd.

– Det var det viktigaste vi gjort, när vi på vårt första bondemöte ställde frågan; hur gör man? säger Torgny som berättar att han då begrep att lantbrukare emellan aldrig sa att man hade problem. Men vi fick hjälp på traven av några fantastiskt duktiga äldre lantbrukare här i området.

Torgny och Eva byggde upp besättningen på nytt, från 32 till 160 kor, och är i dag uppe i 10 000 kilo mjölk i snitt om året jämfört med hälften när de startade. Av alla kurser de gick, så var den viktigaste kursen om lantbruksföretagande där lärdomen om en tydlig målsättning gavs – något som de fortfarande jobbar troget med.

– Vi vill att vem som helst ska kunna komma när som helst och se att både djur och de som jobbar här har det bra. Det krävs en del ordning och reda. Och vi vill vara öppna med allt – allt från ekonomi till oförutsedda händelser som nu idag, säger Torgny som berättar att de på morgonen möttes av en ko som ramlat och brutit benet.

Sedan dess har gården utvecklats i rask takt och idag är de fem heltidsarbetare. 2008 ställde Trägsta om till ekologisk produktion, då var skälen främst ekonomiska men idag är skälen flera.

– Vi ser att djuren mår bra och vi ser miljönyttan som görs, säger Torgny.
 

 Jag älskar mitt jobb, säger Emma som med sin syster Elina kommer ta över gården inom kort. 
–Att få göra det med min syster Elina är en trygghet, vi är väldigt likasinnad och vi har väldigt roligt tillsammans, och att vi även blickar framåt med positivitet.

Räkna och planera

Framgångskonceptet för Eva och Torgny har handlat om att alltid jobba förebyggande och med tydliga planer.

– Vi räknar på allt och jobbar med årsplaner, alltifrån kvalitetsmål på mjölken till skogsbruket, säger Torgny.

Idag har familjen investerat drygt 65 miljoner i gården och nyinvesteringar, där underhållssidan är av samma storlek, som amorteringarna på de lån som finns idag, menar Torgny och berättar att de i princip haft investeringar varje år på gården.

– Vi brukar säga att vi har byggt vid fel tidpunkt när det varit som sämst, därför att planen sagt att vi skulle bygga och då har vi byggt, säger Torgny som menar att det i efterhand visat sig vara rätt.

– Så när vi byggde etapp två 2008 och byggde ut för fler djur, ett ungdjurstall och satte in två mjölkrobotar, var det omöjligt att få tag i entreprenör och det gick trögt inom mjölknäringen, men när vi var klara blev det en uppgång, berättar Eva.

Idag har gården tre mjölkrobotar och en utfodringsrobot. Men de stora investeringarna, säger Torgny, är de små tingen som gör att det flyter på.

– Som att köpa en till spade eller grep. Vi har alltid jobbat med ”leanarbete” och har allt som behövs i det dagliga arbetet uppsatt på strategiska ställen. För att slippa springa och leta, sådant som lätt skapar irritation.
 

– Biogasanläggningen är som en ko som ska skötas om varje dag, säger Torgny som visar hur gasflödet styrs, regleras och kontrolleras vid elcentralen. När anläggningen även producerar el går överskottet ut på elnätet och koskiten från Trägsta når fler hushåll i trakten, via bostadsbolaget Östersundshem.

Rötrester och kilowattimmar

2012 sa planen för Trägsta gård att det var dags för en biogasanläggning.

– Vi visste ju vilken resurs det var som man inte tog rätt på, även fast vi var mätta på byggen då.

Med hjälp av inspiration från lantbrukaren Mats Gustafsson, många kalkylräkningar och ett höjt investeringsstöd så satte bygget igång.

– Både Åre kommun och länsstyrelsen i Jämtland har varit stor hjälp, säger Torgny.

Idag är anläggningen färdigställd och ger cirka 400 kubikmeter gas per dygn av den gödseln vilket ger 800 000 kilowattimmar per år, varav 50 procent idag går åt att värma upp reaktorn.

– Bygget var ju en stor investering och tog lång tid, men känslan att duscha första gången med värmen från våra egna kor var ju otrolig, berätta Eva.

Förutom att sörja för gårdens uppvärmning ger mikroorganismerna i rötkammaren på Trägsta en biprodukt till åkrarna och kretsloppet sluts igen.

Prover som togs på rötresterna i våras visade att innehållet av ammoniumkväve var 37 procent högre efter rötningen än innan. Energivärden som både Eva och Torgny märker av i en ökad växtlighet på vallen.

– Dessutom så blir gödseln mer lättflytande och minskar risken för stopp i slangarna, säger Eva.

Kräver tillsyn

Allt varmvatten i tanken som rymmer fem kubikmeter skickas vidare genom rören genom kulvert till byggnaderna på gården. Generatorn som driver hela processen är en lastbilsmotor som drivs på biogasen.

Men anläggningen kräver omsorg, cirka en timme om dagen räknar Eva och Torgny på att

dem lägger för att starta pumpar, kolla att det flyter rätt och läsa av mätare.

– Man ska inte bygga den och tro att nu står den där och sköter sig själv. Det är ju mycket tillsyn, säger Eva och berättar att de har valt att sköta den manuellt för att ha koll.

Cirka 20 kubik pumpas varje dag till reaktorn som rymmer 600 kubikmeter, förklarar Torgny.  Där stannar den en månad innan den rinner ut i bassängerna. De precis ombyggda gödselbassängerna som vid vårat besök är i sluttampen av reparationer och nu kommer rymma 6 000 kubikmeter gödsel.

På frågan hur man får fler att satsa på biogas blir svaret att prata om det.

– Med investeringsstödet så går det ekonomiska ihop sig och pluseffekterna är många, trots det faktum att man binder upp sig. Men det satsas ju nu från regeringens sida, så vi hoppas att fler hakar på, säger Eva.

– Man är välkommen hit, säger Torgny med rådet till kollegor att besöka en biogasanläggning.

När besättningen utökas till 200 kor som stallet idag rymmer finns även målet att producera mer el.

–Och visst vore det häftigt om gårdens traktorer kunde gå på koskiten från korna, säger Eva.

Potatis från en grönsaksodlare i trakten till kalvarna är ”lördagsgodis” och uppskattas ordentlig när Eva utfodrar.

Ömsesidig nytta

På Trägsta genomsyrar kretsloppstänket även betesdriften och skogsbruket. När Torgny och Eva var med i det EU-finansierade projektet SOLMACC, om klimatsmarta produktionsmetoder väcktes intresset för agroforestry, det vill säga skogsjordbruk där mat- och skogsproduktion samverkar på samma ytor.

Tidigare fäbodvall i skogen restaurerades för att kunna integrera skogsbruket med djurhållningen. Med syftet att både produktionen av skog och mjölk skulle gynnas, samtidigt som det ger miljöfördelar långt utanför gården.

Projektet gav mersmak och idag betas ännu fler skogsområden i ett växelbruk ihop med grannens får vilket även innebär att man undkommer parasiter, berättar Torgny.

De utmaningar som skogsbetet haft med sig har främst varit vattenförsörjningen och risken för rovdjur. Men i våras fick de beviljat stöd för uppsatt rovdjurstängsel på en areal på 10–15 hektar och en gammal vattentunna kom till användning som minskade vattentransporterna.

Fördelarna, både de miljömässiga och ekonomiska, är svåra att mäta på kort sikt. Men de två goda tingen går hand i hand menar Torgny som vittnar om hur betet både gynnar trädtillväxten och djurproduktionen, och i slutändan ger ett ekonomiskt utbyte.

Cirka fyra månader om året betar ungdjuren i skogen i ett så kallat agroforestry system. Ett win-win med bra bete för djuren som samtidigt ger bra tillväxt på skogen, menar Torgny och Eva.

En säkerhet

De nya skogsbetena fick en ny betydelse under fjolårets torka.

– Skogen blev en ovärderlig resurs när betet inte räckte till, säger Eva som berättar att de klarade torkan ifjol förhållandevis bra.

Idag betar ungdjuren cirka fyra månader på skogen utan att behöva byta bete under sommaren. Korna togs hem i mitten av september då mycket regn ökade risken för att trampskador, medan ungdjuren går kvar ett par veckor till – tills snön kommer, menar Torgny.

Och just gräs är den viktigaste delen i för korna på Trägsta.

– Kor är idisslare och ska äta gräs. Så ur foderstatsprogrammet är inte vår kraftfodergiva den optimala.

– Vallen, är bland det viktigaste för vår produktion säger Torgny och berättar att på hundra kilo mjölk så ger de mellan 16–18 kilo kraftfoder.

I framtidsplanerna för Eva och Torgny ligger att ta ett steg tillbaka. Men även fast det dröjer ett tag till så startade de igång generationsväxling med en kurs på LRF 2015 och bildade nyligen ett aktiebolag, för att förbereda inför att två av barnen ska ta över driften.

– Vi vill att förutsättningarna för att driva gården är så bra som möjligt och att lusten ska få vara det som fortsätter vara drivande.
 

Trägsta Mjölkgård

Drivs av: Eva och Torgny Widholm

Verksamheten: Ekologisk mjölkproduktion och växtodling, skogsbruk och delägare av Norrmejerier. Lösdriftsladugård med tre mjölkrobotar samt en utfodringsrobot

Besättning: 160 mjölkkor + ungdjur, av raserna SLB och SRB.

Anställda: Fem, varav två är döttrarna Elina och Emma som kommer att ta över driften 

Areal: 2000 hektar vara 1100 hektar skog. 

Odling: Spannmål, till helsädesensilage - Kornärter, åkerböna, vete, havre.

Energiförsörjning: biogasanläggning

På gång: Generationsskifte

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 13 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

”Hold on little girl...”

Krönika: Hon har väl knappast undgått någon, denna lilla flicka som reser med båt och tåg världen över för att göra klimatets röst hörd, Greta. Fint och fantastiskt på många sätt. Hon vill att beslutsfattare i världen ska göra något drastiskt för att stoppa klimatförändringarna som blivit allt påtagligare. Man behöver inte vara agronom, forskare eller hjärnkirurg för att koppla dessa till fossila utsläpp, industrialism och globalisering. Däremot är inte alla överens om vad dessa beslutsfattare bör göra. 

Kommentera