”Kommunikation är en nyckelfaktor”

Bättre samverkan i forskningsprojekt leder till mer tillämpbar forskning och bättre utnyttjande av forskningsmedel, detta enligt en ny rapport. 

 

Vad är framgångsfaktorer för att lyckas i ett samverkansprojekt och för att forskningen ska landa i konkreta verktyg för lantbrukarna? Det har Victoria Tönnberg, rådgivare på Hushållningssällskapet, utrett i en ny rapport om samverkan inom lantbruksforskning. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg


Rapporten är framtagen på uppdrag av RådNu, och skribenten Victoria Tönnberg, rådgivare på HIR Skåne, har utgått från tre lyckade samverkansprojekt och hur de upplevdes av involverade forskare, rådgivare och lantbrukare. 

Olika perspektiv

Victoria berättar att deltagarna i en samverkansgrupp ofta kommer in med olika perspektiv i projektet, och att det är där problem kan uppstå. 

– Forskaren vill göra sin karriär, rådgivaren vill utveckla kunskap och leverera nytta till kunden. Lantbrukaren vill ofta kunna omsätta saker ganska direkt. Ofta krockar de här, man förstår inte varandra. 

A och O

Victoria kom fram till att bra kommunikation och jämlikhet i gruppen är viktigt för ett lyckat samarbete. 

– Kommunikationen är en riktig nyckelfaktor. Man måste ta in varandras perspektiv och se till att alla verkligen blir inkluderade, annars tappar folk intresset och det utvecklas lätt misstro mellan varandra. Forskarvärlden, anser jag, har en stor utmaning i att jobba med inkludering inom sin verksamhet.

Enligt Victoria får rådgivaren ofta inta en tolkningsroll. 

– Rådgivaren är insatt i både forskningsvärlden och i lantbrukarens verklighet, och kan förklara åt båda håll vad man egentligen menar när man säger en viss sak. 

Alla ska med

Att allas perspektiv vägs in är också viktigt för att forskningen ska bli tillämpbar. 

– När man missar perspektiv, framförallt lantbrukarens, så utformas forskningen på ett sätt som gör att den inte blir tillämpbar i slutändan, säger hon och fortsätter:

– Det är det som är lantbrukets stora problem, att vi har ett enormt utvecklingsbehov, men kunskapen måste också tas fram på ett sådant sätt så vi vet hur vi ska kunna implementera den. Det blir också ett mer effektivt utnyttjande av forskningsmedlen, än om man stannar vid några få personers perspektiv. 

Förändrad kultur

Projekten som Victoria kollade på är uppbyggda på ett sätt som är vanligt inom lantbruket.  Det innebär små arbetsgrupper som leds av en forskare med några kollegor, samt en referensgrupp där bland annat rådgivare och lantbrukare ingår. 

– Alla vet att det ska finnas en referensgrupp, det är ett vanligt krav från finansiärer. Men hur man använder hela potentialen i en referensgrupp på ett vettigt sätt, den kunskapen är desto mer ovanlig. Det innebär att man inte utnyttjar potentialen i den forskningen som utförs, säger hon och fortsätter: 

– Jag som rådgivare blir till exempel ofta uppringd några dagar innan ansökan ska vara inne, och då har jag ingen möjlighet att påverka projekten. Där behöver vi en förändring gällande kultur och tradition. 

Lära känna varandra

På frågan om vilket det bästa tipset är för att få bra samverkan svarar Victoria att det inte finns en lösning som passar alla. 

– Det handlar om att hela tiden anpassa till vilka som är med och vilken fråga som ska belysas. Men ett väldigt konkret tips är att man ska lära känna varandra, för det är då du vet lite mer om vad som funkar och inte med olika människor, säger hon och fortsätter: 

– Man måste utveckla en gruppkänsla där man vågar vara kreativ och testa nya idéer. Man måste kunna prata med varandra och mötas i olika situationer, det är då man kommer någonstans.

Inte alltid ett mål

Victoria säger att alla forskningsfrågor inte behöver utformas som samverkansprojekt, utan det beror på komplexiteten i frågan. 

– Samverkan är inte ett mål i sig, utan det handlar om att när vi har ett problem som är så komplext att vi inte kan klara den av egen kraft så måste vi jobba med andra. Men det finns många anledningar att arbeta med samverkanskompetens, eftersom vår externa samverkanskompetens också gynnar vårt interna arbete. En av kärnorna i detta är hur människor arbetar i grupp.

Till deltagare

Victoria har även försökt anpassa rapporten på ett sätt så den blir lätt att läsa för personer som ska delta i samverkansprojekt.

– Min tanke har varit att rapporten ska vara väldigt konkret, den ska innehålla det jag hade velat läsa och som också gynnar en implementering. Det är relevant i många sammanhang, även utanför rena forskningsprojekt, avslutar hon.

Läs hela rapporten här.  https://q.ja.se/L9ONT 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 18 oktober 2019

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Framtiden bestäms här och nu – i alla fall till viss del

Krönika: Barn, kommer ni ihåg när vi flög utomlands på semestern? Detta kan mycket väl bli en fråga som ställs när familjen sitter framför datorn och kollar på semesterbilder i framtiden. Pandemins effekter på våra vanor kommer att få långtgående konsekvenser. Semesterresorna är bara en del av allt som ställs i ny dager. I den nya världen efter Covid 19 kanske det inte är möjligt att förflytta sig lika enkelt och billigt som förr i världen. Vill konsumenterna ens tillbaka till hur det var tidigare? Vad blir det nya normala och vad har detta med Sveriges gröna näringar att göra?

 

Kommentera