Bevattning alltid lönsamt – med rätt förutsättningar

De senaste årens torka har gjort att allt fler lantbrukare investerar i bevattningssystem. Ofta medför det stora investeringskostnader och vi ställer oss frågan: Är det alltid lönsamt att bevattna? 

 

Den bästa starten på väg mot lönsamhet i en bevattningsanläggning är att ha tillgång till ytvatten.
Foto: Pär ANdersson


− Inte alltid, men har du rätt förutsättningar och om du inte behöver investera allt för mycket i det så är det en av de mest lönsamma investeringar du kan göra. Det är väldigt beroende på var i landet du bor och vilka förutsättningar du har. Det är inte så enkelt som att säga att bevattning alltid lönar sig, men så fort det är underskott på vatten har du ju givetvis ett utbyte av det, säger Frans Johnson, ogräsrådgivare på växtskyddscentralen på Jordbruksverket i Kalmar. 

Han arbetar också med rådgivning om bevattning.

− Med 20 års erfarenhet av rådgivning i området har jag insett vikten av bevattning. Frågor om vad som är lönsamt, när du ska vattna och så vidare är frågor jag har tagit tag i, säger han.

Att investera i bevattning är bland det mest lönsamma du kan göra som lantbrukare – om rätt förutsättningar finns, menar Frans Johnson, rådgivare på Jordbruksverket. Foto: Pär Andersson

Vall ökar mest

Vissa förutsättningar bör finnas för att en investering i en bevattningsanläggning ska bli lönsam. Tillgången till vatten, antingen ytvatten eller naturliga förutsättningar för en damm, är en självklar första fråga. Arrondering, grödval, investeringsstöd och om man kan göra en del av arbetet med byggnationen själv är andra frågor som bestämmer lönsamheten.

− Jag brukar säga att det är två sidor man behöver titta på. Dels kostnadsbiten som är ganska enkel egentligen. Det behövs investeringar och de kan man sätta konkreta siffror på. De flesta har en uppfattning om vad man behöver göra, om man behöver bygga en damm, köpa bevattningsmaskiner, gräva stamledningar och så vidare. Den andra biten är intäkterna och där upplever jag att det oftare brister. Den delen är svårare att sätta siffror på. När jag tittar på både nya och gamla försöksresultat kring bevattning är vall ofta den gröda som ger störst procentuell skördeutveckling, åtminstone här i sydöstra Sverige, säger Frans Johnson.

Ändrad grödfördelning

Vall som bevattnas kan ge en skördeökning på 50 procent jämfört med vall som inte vattnas enligt broschyren Maskinkostnader 2019 (utgiven av bland annat Hushållningssällskapet och LRF Konsult) som presenterar räkneexempel framtagna av SLU.

− En så stor ökning kan man inte räkna med överallt, men tittar man på Öland med de jordarna och den nederbörd som har kommit de senaste åren, betyder bevattning hos vissa lantbrukare skillnaden mellan skörd och ingen skörd alls. En förstaskörd får man ofta mer eller mindre, men återväxten har många år inte existerat. Många äldre försök visar en ökning på runt 30 procent. Det beror bland annat på hur vallblandningen ser ut. Hundäxing och lusern har svarat lite mindre bra på bevattning medan torkkänsliga arter som timotej och vitklöver ger allra bäst utbyte, säger Frans Johnson.

Procentuell ökning på vall gör kanske att många drar ner den arealen och ökar spannmålsarealen?

− Exakt. Man tittar på hur mycket grovfoder i form av vall och majs som går åt, hur stor areal som används till det idag, räknar med 30 procents ökning, ser hur stor areal som ”blir över” och funderar på vilken alternativgröda som kan odlas där i stället. Då får man fram ett netto på utbytet. 

Ökning av dammar

En begränsning för att öka gårdens lönsamhet kan vara arealen. Man behöver helt enkelt mer odlingsmark.

− I det läget är det kanske billigare att investera två, tre miljoner i en bevattningsanläggning i stället för att köpa mer mark. Idag får du inte så många hektar för några miljoner. När alternativen är att köpa mer jord eller att minska sin produktion är bevattningen ofta lönsam, säger Frans Johnson.

Den bästa starten på väg mot lönsamhet i en bevattningsanläggning är att ha tillgång till ytvatten. I Frans Johnsons område, sydöstra Sverige, är det ytterst få som har den möjligheten, berättar han. Alternativet blir då att anlägga en bevattningsdamm och ta hand om överskottsvatten under höst och vinter.

− Det har ökat väldigt mycket de senaste fem, sex åren. Bara på Öland har vi sett ett femtontal nybyggen eller utbyggnader av dammar under den tiden.

Damm som kvävefälla

Investeringskostnaden för en bevattningsdamm ligger på 15-30 kr per kubikmeter, enligt Maskinkostnader 2019. 

− Det är relativt rimligt. Bygger du en damm idag ligger själva investeringen ofta på mellan en och två miljoner. Det brukar handla om 100 000 till 150 000 kubikmeter. Enkelt räknat behövs det 100 000 kubikmeter om du ska bevattna 100 hektar med 100 millimeter om året, säger Frans Johnson.

Han tror att den höga anläggningstakten för bevattningsanläggningar i områden med goda förutsättningar kommer att hålla i sig under några år till. 

− Från Jordbruksverkets sida försöker vi lyfta fram kopplingen mellan bevattningsdamm, våtmark och kvävefälla. De stödsystem och investeringsstöd som finns idag hindrar i princip att man kan få stöd för att göra en ren bevattningsdamm. Det är enkelt att förstå att bra växtnäringsutnyttjande och bevattning hör ihop. Jag tror och hoppas att multifunktionella dammar och våtmarker kommer att utvecklas för att få ut fler positiva effekter, säger Frans Johnson.

 

Räkneexempel från ett lantbruk i sydöstra Sverige

Bevattnings­anläggning:

100 000 kubikmeter vatten

3 hektar yta

Pumpar in vatten från en kanal

110 hektar kan bevattnas

Tre maskiner på 29 bevattningsdrag

Två kanoner och en ramp

5-6 km stamledning

100 mm/hektar och år i kapacitet

Odlar vall, spannmål, raps, bruna bönor och lök

Kostnader:

Damm: 1 miljon

Ledningar: 0,7 miljoner

El: 0,8 miljoner

Bevattningsmaskiner: 0,9 miljoner

Total investeringskostad: 3,5 miljoner kr

Avskrivning på 25 år med en ränta på 2,5 % ger en årskostnad på 225 000 kr 

Årlig driftskostnad: 140 000 kr

Dessutom mer växtnäring, el och 120 arbetstimmar/år (drygt en timme/hektar)

Intäkter (under följande förutsättningar):

Odlad mark: 100 hektar

Skördeökning spannmål: 30 %

Skördeökning vall: 50 %

Grovfoderbehov: 500 ton ts

Fodersäd: 100 ton

Brutto efter skördeökning och omfördelning av grödor: 320 000 kr

 


Pär Andersson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 20 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste