Oro att förlora praktikerna

Beslutet om ett tredje obligatoriskt år på Lantmästarutbildningen var inte oväntat, och trots att de flesta som läst det tredje året är nöjda känner man på Lantmästarkåren en oro för att utbildningen kommer locka färre praktiker och att utbildningen blir för lik andra utbildningar på SLU.

Regeringen har beslutat att göra det tredje året obligatoriskt för Lantmästarna på Alnarp. Foto: Sofie Logardt

Hedda Pålsson, ordförande för Lantmästarkåren, säger att man på kåren framförallt ser en risk att utbildningen kan förlora många praktiker som känner att två års studier är lagom.

Enligt Hedda Pålsson, ordförande för Lantmästarkåren, finns det både för- och nackdelar med beslutet att förlänga Lantmästarexamen från 120 till 180 högskolepoäng. Foto: Privat 
 

– Det är dem vi behöver få in i universitetsvärlden, för de har mycket praktisk kunskap och kan se saker på ett kritiskt och nyanserat sätt. Men risken blir ju nu att de känner att tre år är för mycket och då kanske söker sig till driftledar- eller agroteknikerutbildningen istället för att gå lantmästaren.

Antagningskraven på relevant yrkeserfarenhet kommer finnas kvar, vilket Lantmästarkåren tycker är väldigt viktigt.

– Det får vi se till, för de vill vi absolut inte bli av med!

Likt agronomen

Man ser även en risk att programmet blir för likt andra program på SLU, speciellt då det finns planer på att strukturera om agronomutbildningen.

– Jag vet inte hur upplägget blir, men jag har fattat det som att de tre första åren blir lite likt basår innan man kan välja vidare. Då får det inte inkräkta på lantmästarutbildningen som redan är en bred utbildning där vi läser både ekonomi, animalie- och växtproduktion.

Färre sökande

Hedda tror även att det finns en risk att söktrycket till programmet kommer påverkas negativt.

– Det är ett gäng varje år som planerar att gå två år, som sen känner att de kan läsa trean också när de ändå är här. Men de hade kanske inte kommit om det inte varit så från början att man kunde välja mellan två eller tre år.

Hur många av de 50 elever som antas till Lantmästarutbildningen varje år som i dag väljer att läsa det tredje året varierar stort.

– Det är väldigt olika, nu är de nästan 40 stycken men året innan var de 17 stycken som tog ut en kandidatexamen.

Trots att många är negativa till beslutet, säger Hedda att de flesta studenter som läser eller har läst det tredje året är nöjda med valet.

– Framförallt de som har gått ekonomiinriktningen, de säger att cirkeln sluts, säger hon.

Få gehör

I våras fick Lantmästarkåren möjlighet att svara på en remiss angående förändringen, och i sitt remissvar ställde de sig väldigt kritiska till förslaget.

– Mycket för att få något slags gehör och få beslutsfattarna att förstå att det inte bara är att förlänga, utan att man måste tänka på vilka konsekvenser det får. Exempelvis som vilka är det vi får in på programmet egentligen och att det inte får bli för likt andra utbildningar.

Hedda berättar att beslutet går i linje med SLU:s fördubblingsprojekt.

– Med beslutet har skolan automatiskt 150 helårsstudenter varje år på lantmästarutbildningen. Så för dem är beslutet jättebra, nu har de enkelt ökat antalet lantmästare. 

Hoppas på mer resurser

Enligt Hedda finns det ändå förhoppningar om att ett tredje obligatoriskt år kan leda till något positivt.

– Det finns för- och nackdelar med allting. Med bättre studentunderlag kanske man kan erbjuda fler kurser och få mer resurser till det tredje året, och på så vis utveckla det. Vi får jobba med att kvalitetssäkra det tredje året så att det blir värdigt och bra att gå. Det bästa hade  varit om det inte hade varit obligatoriskt men ändå hållit jättegod kvalitet. Men man måste ju tänka på resurser och sånt också, avslutar hon.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 21 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste