Bättre rustade med ett tredje år

Det tredje året får alla bitar att falla på plats, menar Kristina Ascard, programstudierektor på lantmästare-kandidatprogrammet, angående den nyligen beslutade förlängningen av bland annat lantmästarexamen.

Enligt Kristina Ascard gynnar förlängningen av lantmästarexamen både studenter och branschen.  – Det är väldigt konstigt idag att ha en examen som är två år när alla andra universitetsutbildningar bygger på tre plus två år. Foto: Viktor Wrange, SLU


–Vi ser positivt på det här. SLU har hållit på i 12 år med att få förlänga examina. Vi startade med att förlänga programmet 2010 till ett treårigt kandidatprogram och i det treåriga programmet har man haft möjlighet att ta två examina, en yrkesexamen och en kandidatexamen.

Även om det tredje året nu blir obligatoriskt för yrkesexamen så menar Kristina att det ändå finns valmöjligheter inom det tredje året och att förlängningen kommer innebära att studenterna har mer kunskap att stå på inför arbetslivet.

Faller på plats

–Vi har varit ute och frågat tidigare år, de studenterna som går eller redan har gått tre år, för det är ganska många som har gjort det. Svaren vi får är att det bästa är det tredje året för då faller alla bitarna på plats och man får mer av en helhetsbild. Man kan helt enkelt mycket mer när man gått det tredje året och är mer rustad att gå ut i arbetslivet.

Idag är det 45 stycken som läser det tredje året berättar Kristina. Programmet har haft kring 90 förstahandssökande till 50 platser de senaste åren, vilket innebär att det har varit reserver varje år.

Verktyg

Enligt regeringens underlag till förlängningens beslut ska ändringarna nu avspegla studenternas kunskaper bättre, och Kristina håller med om att så blir fallet.

– Det blir ju så nu att det kommer avspeglas bättre, då det tidigare har varit så att många gått två eller tre år men får en examen för två år och en för tre år. Flera av de kurserna som ligger under tredje året är också kurser som gör att många får jobb som arbetsledare eller driver egna företag, och då behöver man mer kunskap och verktygen för att kunna ta beslut.

Inga stora förändringar

Att det finns någon risk för att programmet kommer bli för likt andra utbildningar på SLU, tror hon inte och menar att programmets identitet kommer att finnas kvar.

– Programmet kommer att vara mångvetenskapligt med växt- och djurproduktion, ekonomi och teknik, och det kommer fortfarande krävas relevant yrkeserfarenhet. Det kommer inte bli några stora förändringar gentemot vad det är idag. Det enda som försvinner är att det inte går att skriva ett exjobb under andra året. Det är inte mer ändringar än en normal kursutveckling.

Mer kunskap

Om ändringarna kommer innebära färre sökande eller att andelen praktiker bland sökande minskar är svårt att säga, men Kristina hoppas på att sökantalet kommer öka.

– Man vet aldrig hur det blir, men vi hoppas att fler ska söka. Många har redan idag sökt till ett treårigt program och det finns de som sagt att de ska gå två eller tre år när utbildningen startat, och det blir tvärtom. Så det är mer beroende på hur arbetsmarknaden ser ut just då, säger hon och fortsätter:  

– Det behövs mer kunskap ute i de areella näringarna. Om man jämför med andra branscher så kan man önska att det var fler som läste längre inom lantbruket.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 23 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

”Hold on little girl...”

Krönika: Hon har väl knappast undgått någon, denna lilla flicka som reser med båt och tåg världen över för att göra klimatets röst hörd, Greta. Fint och fantastiskt på många sätt. Hon vill att beslutsfattare i världen ska göra något drastiskt för att stoppa klimatförändringarna som blivit allt påtagligare. Man behöver inte vara agronom, forskare eller hjärnkirurg för att koppla dessa till fossila utsläpp, industrialism och globalisering. Däremot är inte alla överens om vad dessa beslutsfattare bör göra. 

Kommentera