”Tekniken ersätter inte djuröga”

Jordbruksaktuellt var på plats i Skara när den tredje och avslutande delen av seminarieserien Det digitala djuret gick av stapeln. Temat för dagen var hur digitalisering påverkar djurvälfärd. 

 

Över nittio personer hade begett sig till Skara för att delta på den avslutande delen av seminarieserien Det digitala djuret, som hade tema digitalisering och djurvälfärd. Under dagen fick deltagarna även besöka SLU:s forskningsgård Götala. Foto: Isabella Odmark


Seminarieserien anordnas av Agroväst, SLU och SLU Holding, i samarbete med mötesplatsen Gröna Möten. Under det tredje seminarietillfället låg fokus på djurvälfärd och hälsa, och hur det påverkas av digitalisering och ny teknik. Det är över 90 personer som samlats i Viking Genetics lokaler.

– De kommer bland annat från myndigheter, rådgivar­organisationer och en klass från Naturbruksskolan Uddetorp, samt lantbruk- och agtechföretagare. Så det har fått bra spridning, och inte bara här i Skaraborg, berättar Ulrika Åkesson, projektledare och kommunikatör på Agroväst.

Att det är många deltagare tror Ulrika beror på att det blivit en bra mix av föreläsare. 

– Gröna Mötens uppdrag är att sprida forskning och ny teknik inom aktuella teman riktat till framför allt det västsvenska lantbruket. Det är viktigt att forskare möter företagare för att diskutera de här frågorna. Föredragningsmixen i dag blev uppenbarligen väldigt lyckad! 
 

Ulrika Åkesson jobbar som projektledare på Agroväst och har varit med och utformat seminarieserien. – Man hör på föreläsarna att det inte är självklart att man kan ersätta allting med teknik, utan att vi fortfarande måste ha med biologin och kunskapen om djuren, säger Ulrika.

Ersätter inte djuröga

En av dagens föreläsare är Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa vid SLU. Enligt Lotta är tekniken ett hjälpmedel, och kan inte användas istället för exempelvis en duktig djurskötare. 

– Den digitala tekniken ersätter inte djuröga, och den ersätter inte heller åtgärder. Tekniken handlar om att upptäcka, identifiera och lokalisera. Och sen när vi väl hittat avvikelser, vad gör vi då? Det kan tekniken inte alltid lösa, utan vi måste ha en kompetent person på gården som vidtar rätt åtgärder i rätt tid. 
 

Lotta Berg, professor i husdjurens miljö och hälsa vid SLU, är en av dagens föreläsare. Hon ingår i det vetenskapliga rådet för djurskydd och berättar att de precis utfört ett uppdrag åt Jordbruksverket om digital teknik där de utvärderat bland annat tillsyn med drönare och osynliga stängsel.

Total overload

Lotta poängterar att det även är viktigt att veta vad tekniken egentligen mäter, att den mäter tillräckligt noga, hur stor säkerheten är och om överföring och bearbetning av data sker på rätt sätt. 

– Att mäta är ganska lätt, men mäter tekniken alltid det vi tror att den mäter? Det är en inlärningsfråga för oss som teknikhanterare. 

Enligt Lotta finns det alltid en risk för ”total overload” av information.

– Det gäller att kunna sålla för att göra nytta för djurvälfärden. Registreringen i sig är ju inte ett självändamål, bara för att man har massa information kan man inte automatiskt dra nytta av den.  
 

Deltagarna på eftermiddagens innovationspass. Från vänster dagens moderator Oleksiy Guzhva, SLU, Linus Jernbom från Videquus, Silje Eftang från NoFence och Henric Österlund från Hencol.

Djurens syn på oss

Lotta avslutar med att lyfta funderingen hur tekniken påverkar kontakten med djuren. 

– Leder tekniken till att vi får mer eller mindre direktkontakt med djuren? Påverkar det oss och vår syn på djuren? Hur påverkar det djurens syn på oss? Jag har inte svaret, men den här frågan måste vi ta med oss på sikt. 
 

På Götala sker forskning på bland annat köttkvalitet.

Bra djurskötare viktigt

Dagens två andra föreläsare är Joakim Mattson, vd på Lely, och Christina Lundström, forskare på SLU. Precis som Lotta nämner, säger både Joakim och Christina att det trots all ny teknik är viktigt med bra djurskötare. 

– Kraven på duktig personal ökar. Vi har parametrarna och datan, så man kan göra rätt åtgärder i rätt tid, säger Joakim. 

– Många är överens om att det inte räcker att se djuren genom tekniken. Desto mer trimmat systemet är desto viktigare med djuröga, det roboten berättar ska vara en bekräftelse på det djurskötaren redan sett, säger Christina. 

Osynliga stängsel

Under ett av passen presenteras ny teknik och innovationer, där vi bland annat får lära oss om NoFence, ett virtuellt stängsel från Norge. Systemet består av en app och ett solenergidrivet transponderhalsband som kommunicerar via mobilnätet. Lantbrukaren lägger in betesområdet som djuren ska gå på i appen på sin mobil, transpondern spelar upp flera ljud när djuren passerar den digitala betesgränsen och djuren får sedan en stöt om de inte vänder om när ljudet spelas upp. 

– Vi har inte sett ett enda djur som inte lärt sig, och djuren uppfattar väldigt snabbt att staketets gräns har flyttats. De flesta djuren är på det nya betet inom 15–20 minuter efter att de upptäckt att staketet har flyttats, berättar Silje Eftang från NoFence. 

Flera innovationer 

Vi får även träffa Erik Öhlund och Viktor Andersson från företaget Svarta Räven som håller på att ta fram ett nytt intelligent övervakningssystem för betande djur, och Linus Jernbom, från start-up företaget Videquus. Linus berättar om deras kamerateknik med bildigenkänning som avläser hästars beteendemönster. 

– Avvikande rörelsemönster kan vara tecken på skada eller sjukdom. Bildigenkänningen reagerar på avvikelser och skickar ett larm till hästägarens mobil. Bildigenkänning har aldrig använts inom hästvärlden tidigare. 

Under innovationspasset presenterade även Henric Österlund, från Hencol, företagets system med automatisk kontroll av tillväxt och hälsa på individnivå och Fredrik Gustafsson, från Linköpings Universitet, berättade om en app som utvecklas för att parkskötare i Kenya ska kunna följa djuren, och som ska testas i svenskt lantbruk. 

 

Det digitala djuret i tre delar: 

Del 1 – Den första träffen hade fokus på uppfödningsmodeller, bland annat hur man med kamerateknik kan utvärdera djurens utveckling och tillväxt för att i tid kunna styra om foder eller göra nya grupper.  

Del 2 – På den andra träffen kopplades tekniken ihop med ätkvalitet. Bland annat pratade man om vilken påverkan slaktmetoden har och vad konsumenter upplever som god ätkvalitet.   

Del 3 – Dagens träff fokuserade på kopplingen till djurvälfärd och hälsa. 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 27 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

”Hold on little girl...”

Krönika: Hon har väl knappast undgått någon, denna lilla flicka som reser med båt och tåg världen över för att göra klimatets röst hörd, Greta. Fint och fantastiskt på många sätt. Hon vill att beslutsfattare i världen ska göra något drastiskt för att stoppa klimatförändringarna som blivit allt påtagligare. Man behöver inte vara agronom, forskare eller hjärnkirurg för att koppla dessa till fossila utsläpp, industrialism och globalisering. Däremot är inte alla överens om vad dessa beslutsfattare bör göra. 

Kommentera