Lång fördröjning på kväveåtgärder

Tidsfördröjningen innan genomförda kväveåtgärder i växtodlingen märks i närliggande vattendrag har länge varit svårberäknad. Men nu har forskare i Danmark lyckats räkna ut tiden.

 

Forskare i Danmark har kommit fram till att det är en femton års fördröjning innan kväveåtgärd märks i naturen. Foto: motsphotos

Hur lång tidsfördröjning råder det mellan bondens åtgärder i växtodlingen och effekt i form av mindre kväve i vattendrag? Med hjälp av att hålla isär dräneringsflöde från grundvattenflöde har en grupp danska forskare kommit fram till att tidsåtgången är minst 15 år, skriver Greppa Näringen i ett pressmeddelande. 

En tankenöt

Kvävets rörelse i grundvattnet och landskapet är något som vållat forskningen mycket huvudbry. Man beräknar att kväveutlakningen från åkermarken i de två danska avrinningsområdena Villestrup och Kastbjerg på nordöstra Jylland har halverats mellan 1990 och 2010. Detta på grund av alla åtgärder som gjorts. Samtidigt har inte kväveflödet från de båda vattendragen till Mariagerfjorden minskat. 

I studien lyckades forskarna beräkna ”baseflow” respektive ”drainflow”, från de två avrinningsområdena. Det vill säga hur stor del av vattnet i vattendraget som var vatten från dräneringsledningar och ytligt grundvatten respektive hur mycket som var äldre grundvatten, något som för studien blev avgörande. 

Trögt svar på åtgärder 

Från 1950 till 1980, när ökningen avstannade, beräknar man att kväveutlakningen på åkermarken trefaldigats. 15 år efter att ökningen av kväveutlakning upphörde så skedde en ökning av kvävekoncentrationen i basflödet från 1950 till 1995. 

Cirka 80 – 90 procent av vattenflödet i vattendragen bestod av ”baseflow”, det vill säga äldre grundvatten. Detta, menar forskarna, förklarar den tröga responsen på kväveåtgärder och ger studiens resultat; det tar 15 år innan det märks i vattendraget att kväveutlakningen på fälten börjar minska. 

Nya vattendirektiv?

Är det faktum att det finns vattendrag som svarar trögt något att beakta i vattendirektivets cykel som idag endast omfattar sex år? Ja, forskarna menar det, men lyfter samtidigt fram att resultaten från en studie inte går att generalisera till ett helt land. Responsen i kvävehalt i vattendraget skulle i ett annat avrinningsområde med lägre andel basflöde kunna vara mycket snabbare. 

Läs hela studien här
 

Kväveutlakning Danmark

I en stor del av Danmark sker ett speciellt fenomen där kväve som utlakats från åkermark renas bort i grundvattnet. Fenomenet som är naturligt liknar det som sker i en våtmark, men istället för att kväveavgången är biologisk sker en kemisk kväveavgång om det finns järn och råder syrefria förhållanden. På så sätt, kan både nitrathalten i dricksvattenbrunnar och tillförsel av kväve till vattendrag, minska. 

Ungefär halva Danmark består av en typ av lerjordar där skiktet mellan syrefria och syresatta förhållanden finns på litet djup, alltså i det ytliga grundvattnet. I sådana trakter kan kväveåtgärder i växtodlingen synas i vattendrag redan efter några år, medan det i andra områden kan ta decennier. Därav, har djupet vilket processen sker på, stor betydelse. 

I studiens två avrinningsområden Villestrup och Kastbjerg, finns det nitratkvävereducerande skiktet på 15–30 meters djup respektive 1–15 meters djup.
Källa: Greppa.nu

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 28 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

”Hold on little girl...”

Krönika: Hon har väl knappast undgått någon, denna lilla flicka som reser med båt och tåg världen över för att göra klimatets röst hörd, Greta. Fint och fantastiskt på många sätt. Hon vill att beslutsfattare i världen ska göra något drastiskt för att stoppa klimatförändringarna som blivit allt påtagligare. Man behöver inte vara agronom, forskare eller hjärnkirurg för att koppla dessa till fossila utsläpp, industrialism och globalisering. Däremot är inte alla överens om vad dessa beslutsfattare bör göra. 

Kommentera