CEJA lyfter unga lantbrukares röst i EU

The European Council of Young Farmers, CEJA, är en paraplyorganisation som representerar unga lantbrukare i EU. I våras blev Simon Wancke, som är vice ordförande i LRF Ungdomen, invald i CEJA:s styrelse. För Jordbruksaktuellt berättar han mer om organisationen och vad de jobbar med just nu.

 

CEJA representerar unga lantbrukare från 25 EU-länder på möten i bland annat EU-parlamentet. Foto: Isabella Odmark


När Jordbruksaktuellt pratar med Simon har han precis kommit hem från Bryssel. Under besöket har han bland annat diskuterat CAP med EU-parlamentarikerna Jessica Polfjärd, M, och Pär Holmgren, MP. Han har även träffat Fredrik Langdal, som är ett av lantbruksråden på Sveriges ständiga representation och är deras huvudansvarige för förhandlingarna om CAP i Rådet. 

– Med de nya parlamentarikerna på plats, och snart även de nya EU-kommissionärerna, har ordförande i EU-parlamentets jordbruksutskott uttryckt att han inte är främmande för att öppna upp olika kapitel i de strategiska planerna inför nästa CAP, så de nya parlamentarikerna kan komma med inspel. Så vi ligger på ganska hårt nu, för vi i CEJA vill ju gärna se att kapitlet om generationsskifte öppnas. 

Simon Wancke är 28 år och blev i våras invald i CEJA:s styrelse, och är nu i Bryssel ungefär en gång i månaden på möten. 
– Det känns bra, men nöjd blir man väl aldrig. Man vill alltid göra mer. Jag är väldigt ödmjuk i det här sammanhanget, jag är fullt införstådd i att det tar tid att lära sig det här, framför­allt den här EU-apparaten. Men det går åt rätt håll.
 Foto: LRF

Öronmärkning för unga

Simon berättar att EU-kommissionen har föreslagit att två procent av budgeten i nästa CAP ska öronmärkas till unga lantbrukare, något som EU-parlamentarikerna inte är överens om. 

– CEJA vill ju givetvis ha den här öronmärkningen, och gärna mer än två procent. Det är en tydlig garant för unga när det sen kommer till implementering på nationell nivå i medlemsländerna. Med största sannolikhet kommer de här pengarna bli i form av startstöd eller liknande, men det är inte helt klart än. 

Handel en viktig fråga

Med tanke på bland annat Brexit och Mercusur är handel en annan fråga som CEJA jobbar mycket med just nu.

– CEJA har en generell åsikt där vi säger att vi är för handel mellan EU och andra länder, även mellan medlemsländer och ett tredje land. Handel är väldigt viktigt för både jord- och skogsbruk, säger Simon. 

Dock har man i CEJA inte kommit fram till en slutlig åsikt om Mercosur. 

– Lite skämtsamt skulle man kunna säga, att varför ska EU importera något som man kan producera själv? Men vi vet också att det inte funkar så. Vi behöver handel och det kommer alltid att ske, så då gäller det att ha handelsavtal som är på en acceptabel nivå.

Viktigt att vara Lyhörd 

Simon säger att man ska se med stor ödmjukhet på att ena Europas unga bönder, då det inte alltid är lätt.

– Det finns mycket intressen och känslor, så man får vara väldigt lyhörd och diplomatisk. Det är många länder, men framförallt alla dessa kulturer, säger han och tillägger: 

– Det kan vara en utmaning att få med vissa länder, men man vet också att om man får med dem så har de en jätteförmåga att driva sin tes i döddagar. 

På frågan om CEJA känner att den äldre generationen i Bryssel lyssnar, svarar Simon:

– Vi har bra relation med många parlamentariker och inflytelserika beslutsfattare som sitter på olika positioner. Vi har faktiskt två stycken nyvalda parlamentariker som är före detta CEJA kollegor, en är fransman och har tidigare varit ordförande för den franska versionen av LRF Ungdomen, så det är jättekul! 

Många likheter

Enligt Simon finns det många likheter vad gäller förutsättningarna för unga lantbrukare runt om i EU. 

– Om vi tar den mest klassiska frågan om generationsskifte och den höga medelåldern så är den ganska genomgående över hela EU, det är inget som är unikt för Sverige. Tillgång till kapital är också en fråga som diskuteras frekvent och även intressekonflikter kopplat till mark är ganska vanlig oavsett land. Sen den ständiga utmaningen att inte komma längre från konsumenten. 

Vad gäller skillnader mellan länder säger Simon att exempelvis våra svenska miljöersättningar är ganska unika, dels utformningen men också att många är frivilliga och kan skapa ett mervärde. 

– Många är mer positivt inställda till att göra de här frivilliga åtagandena i sina företag. De är något som vi ska vara väldigt stolta över. 

Finns det något system i andra länder som du skulle vilja ta med till Sverige? 

– Fransmännen har olika system där du har möjlighet att låna kapital lokalt i din region för att till exempel lösa ut syskon eller göra ett generationsskifte. Jag har bara fått en ganska övergripande genomgång av det där men det lät intressant. Vi letar fortfarande efter ”best practices”, det är ett ständigt jobb, avslutar Simon.

 

CEJA

CEJA står för Conseil Européen des Jeunes Agriculteurs, eller The European Council of Young Farmers.

CEJA är en paraplyorganisation för unga lantbrukare i EU, och representerar 33 unga bonde- och medlemsorganisationer från 25 länder. LRF Ungdomen är Sveriges medlem. 

Huvudkontoret är i Bryssel.

CEJA:s tre huvudmål för den nuvarande styrelsens mandatperiod är: 

  • Ta fram en långsiktig strategi för CEJA, vart organisationen ska och vad man vill för en femårsperiod. 
  • Lägga mer fokus på och skapa en tydligare ståndpunkt gällande hållbarhetsfrågan. 
  • Jobba mer med bioekonomi.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 30 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Senaste

”Hold on little girl...”

Krönika: Hon har väl knappast undgått någon, denna lilla flicka som reser med båt och tåg världen över för att göra klimatets röst hörd, Greta. Fint och fantastiskt på många sätt. Hon vill att beslutsfattare i världen ska göra något drastiskt för att stoppa klimatförändringarna som blivit allt påtagligare. Man behöver inte vara agronom, forskare eller hjärnkirurg för att koppla dessa till fossila utsläpp, industrialism och globalisering. Däremot är inte alla överens om vad dessa beslutsfattare bör göra. 

Kommentera