Livsmedelsagronomen på utbyte i Nederländerna

Laborationer med bakterier och case-studier med livsmedelsföretag är vardag för agronomstudenten Ylva Eriksson som tillbringar höstterminen i Nederländerna.

 

– Då jag hade ett väldigt roligt och utvecklande år i Australien ville jag testa på att åka utomlands även under mina studier, säger Ylva Eriksson som läser en utbytestermin på universitetet Wageninen. Foto: Privat 

Ylva är inne på tredje året i sina studier till Agronom med inriktning livsmedel. Denna termin har hon valt att åka på utbyte i Nederländerna och läser sedan en månad på Wageningen Univeristy & Research.

Hur kommer det sig att du pluggar till livsmedelsagronom?

– Ungefär 2,5 år efter studenten kände jag att det var dags att leta sig tillbaka till skolbänken. Då hade jag spenderat ett år på en gård i Australien där de hade växt­odling, vinodling samt får och efter det året kände jag att jag ville studera något inom den gröna näringen. Jag hittade programmet Agronom-livsmedel och kände att det passar mig. Fördelen med livmedelsagronom är att vi läser väldigt brett. All från djur och växter till processer och hälsoeffekter.

Vad läser du nu i Nederländerna?

–Jag läser två kurser samtidigt. På morgonen läser jag en kurs som heter Case Studies and Product Quality där vi har fått case att arbeta med. Min grupp arbetar med ett företag som heter Cranberry Terschellinger BV som gör olika tranbärsprodukter. Företaget skördar tranbären för hand på den nederländska ön Terschellinger under september-oktober varje år.

– Vår uppgift är att komma fram till vilka metoder de kan använda för att undvika att deras tranbärsjuice färgar av sig på insidan flaskan. Dessutom ska vi ta fram en ”ready-to-drink juice” där vi arbetar med olika smakkombinationer för att söta juicen, som i sig har en naturligt sur smak.

På eftermiddagen läser Ylva kursen Food Microbiology.

– Där lär vi oss om vilka bakterier som kan kontaminera livsmedel samt vilka symptom som kan uppstå hos människor om man får i sig för hög dos av bakterien. Vi har bland annat haft laborationer, där min grupp valde att testa rå kyckling för Salmonella, Campylobacter och/eller Listeria. Vårt prov, som var inköpt på matbutiken i stan, innehöll tydligt L. monocytogenes. Det var totalt 23 grupper som testade kyckling och 19 av 23 prover innehöll någon typ av Listera. En grupp testade positivt för Salmonella och 15 av 30 grupper testade positivt för Campylobacter i kycklingen.

Hur tycker du att studierna skiljer sig från Sverige?

– På Wageningen finns inte utbildningen Agronom-livsmedel men det program som är mest jämförbart kallas för Food Technology. De erbjuder även en kurs heter ”Insects as Food and Feed” som handlar om att använda insekter som en alternativ proteinkälla till kött, samt vilka processer och regler som krävs för att kunna säkerställa att livsmedlet är säkert. Denna kurs finns (ännu) inte på SLU. Alla föreläsningar här är inspelade, så om det var något man inte förstod så kan man kolla på det hemma igen. Nackdelen med detta är att många struntar i att lyssna och istället sitter och småsnackar.
 

– Jag valde Nederländerna då de är det bästa universitetet i världen inom den agrara sektorn samt har ett stort utbud av livsmedelskurser, säger Ylva som innan hon åker hem också kommer att läsa kurserna Food Chemistry, Food Production and Preservation samt Food Physics. Foto: Ylva Eriksson

Liberalare syn

I Sverige är man generellt mer engagerade i sitt val av livsmedel, berättar Ylva som menar att just det skiljer sig gentemot hennes upplevelse av Nederländerna.

– Svenskar vill veta var maten kommer från och priset är inte alltid den avgörande faktorn. De nederländska livsmedelsstudenter som jag har pratat med tänker inte så mycket på ursprung utan väljer det som är billigast, oavsett om det är frukt, grönsaker eller kött.

Andra skillnader som hon tagit del av är att det är lagligt att sälja insekter som livsmedel i Nederländerna och att förhållningssättet till livsmedelssäkerhet skiljer sig.

– På ett av caféerna i stan säljer de en bagel med insekter. I framtiden kommer detta kanske också vara möjligt i Sverige. De har även en mer liberal syn på Salmonella, Campylobacter och Listeria jämfört med Sverige, där vi har nolltolerans mot Salmonella. Föreläsarna lär ut är att man ska koka eller genomsteka sitt livsmedel så att bakterierna dör, vilket stämmer, men att strunta i att sälja livsmedel som innehåller till exempel Salmonella är det ingen som har nämnt, säger Ylva och tillägger:

 – Så denna termin blir det inga löskokta ägg eller köttbitar stekta medium-rare.

På frågan vad hon skulle vilja göra sedan, efter sina studier är det mycket som lockar.

– Under min karriär som livsmedelsagronom tror jag att jag kommer att jobba inom flera olika branscher och företag. Det som tilltalar mig mest just nu är produktutvecklare eller kvalitetskontroller inom kött- och mjölkindustrin, säger Ylva.

 

Ylva Eriksson

Ålder: 24 år

Bakgrund: Uppvuxen på en gård i Vreta Kloster, Östergötland. 

Utbildning: Läser till livsmedelsagronom på SLU

Om Ylva: Jag har ofta många bollar i luften men mycket av min fritid spenderar jag på handbollsplanen.

 

I kursen Ylva läser nu samarbetar de med livsmedelsföretaget Cranberry Terschellinger. På ett studiebesök i företagets fabrik i Harlingen bjöds de på en rundtur i hela fabriken för att se alla produktionsstegen. Från att tranbärsjuicen pastöriseras tills att den fylls i flaskorna och får etiketten påsatt. Foto: Privat

 

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 31 oktober 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Senaste

Vår bransch behöver ett marknadslyft och en positiv säljångest

Krönika: Konsumenten köper inte svenskt och lokalproducerat av barmhärtighetsskäl, man köper det för att man förstår och gillar det. Men, kostar det mycket mer, då är det inte så säkert att den svenska varan åker ner i korgen ändå. Trots att man kanske har råd. Det läggs mycket mindre pengar på mat idag än för 50 år sedan. Här kommer behovet av försäljning, förhandlingsförmåga och ett generellt marknadslyft i branschen in.

Kommentera