Framgångsrikt UF-företagande på Lillerud

Med målet att få fler gröna entreprenörer har Lillerudsgymnasiet satt obligatoriskt UF-företagande på schemat. UF står för ungt företagande, och innebär att eleverna under skoltid får starta upp och driva ett eget företag.

 

Varje år driver Lilleruds elever runt 40 olika UF-företag, och i våras blev skolan utsedd till Årets UF-skola. Lillerud har därefter blivit nominerat till EM i yrkesutbildningar av UF Sverige. Från vänster: Per Mogren (lärare), Anders Westlund (rektor), Chriss Mellgren (lärare), Markus Bäckström (lärare). Foto: Sofia Beckman, UF Värmland


På Lillerud driver alla elever minst ett UF-företag under sina tre år, och eleverna får vara max fyra stycken som driver företaget ihop. I våras utsågs skolan till Årets UF-skola.

– Vi ser att många av våra elever går ut och jobbar som egna företagare, och då har de fått känna på hur det är att starta upp ett företag och marknadsföra sig. Inse att det är en del slit men att det samtidigt kan vara väldigt roligt och att de kan tjäna pengar, säger Per Mogren, lärare på Lillerud.

Per har inga exakta siffror på hur många som driver vidare sitt UF-företag efter studenten.

– Det vi kan se är att några enstaka startar företag direkt efter gymnasiet, men efter fyra till fem år har fler startat eget.

Gröna företag

Skolan har tre huvudkriterier för elevernas UF-företag, det ska vara inom den gröna sektorn, vara hållbart och närproducerat.

– Helst vill vi att eleverna ska täcka in alla dessa tre. Det är något om vi kanske är unika med i Sverige, och det var väl dels tack vare kriterierna som vi faktiskt vann Årets UF-skola, säger han.

Även eleverna kan tävla med sina UF företag, vilket Per tycker är det roligaste.

– Efter förra årets torka var det ett UF-företag på skolan som renoverade en gammal halmpress, och pressade om rundbalar till småbalar som de sålde. De gick vidare till SM och vann bland annat årets hållbara företag, berättar han.

Precis startat

I år är eleverna precis i uppstartsfasen med sina företag, så hur många UF-företag som kommer drivas på skolan i år är Per inte helt säker på.

– Vi brukar ligga på drygt 40 företag, vi är den största naturbruksskolan i Sverige när det gäller UF-företagande.

Per berättar att många startar upp någon typ av matproduktion, säljer lantbrukstjänster eller bygger exempelvis foderhäckar. Han ger även ett smakprov av årets UF-företag.

– En kille ska sälja monteringsfärdiga jakttorn och en annan kille som är intresserad av skinnbearbetning ska göra exempelvis väskor av fårskinn. Vi har även ett gäng som ska producera egna repgrimmor till häst av återvunnet material.

Två olika företag

Beroende på vilka kurser eleverna väljer hinner en del driva två UF-företag, men det nya företaget får inte vara exakt samma som det tidigare.

– De får göra något liknande, men de måste utveckla företaget och byta namn. Det är som vilket företag som helst, du kan inte stå och stampa utan du måste utveckla och hitta något mer sätt att tjäna pengar på, säger Per och fortsätter:

 – De som ska köra igen i trean, de vet redan när de slutar i tvåan att de här misstagen ska jag inte göra igen nästa år. Så de har redan börjat planera.

Eleverna gör jobbet

Per berättar stolt att alla på skolan är involverade i UF-företagen på något sätt.

– Eleverna tar hjälp av instruktörer, vaktmästare och elektriker. Det är ett skolprojekt där vi har stöttning från ledning och ända ut på gårdsplan. Det är fränt, och därför går det bra också!

Per avslutar med att lyfta att det är tack vare driftiga elever som skolan vann priset Årets UF-skola.

– Det här är ett skolpris. Det är vi tillsammans, och framförallt eleverna som vinner det här priset. Vi har egentligen bara en idé och en struktur för vad vi vill, men det är eleverna som gör jobbet och utan dem hade vi inte kommit så här långt!

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 01 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Senaste

Vår bransch behöver ett marknadslyft och en positiv säljångest

Krönika: Konsumenten köper inte svenskt och lokalproducerat av barmhärtighetsskäl, man köper det för att man förstår och gillar det. Men, kostar det mycket mer, då är det inte så säkert att den svenska varan åker ner i korgen ändå. Trots att man kanske har råd. Det läggs mycket mindre pengar på mat idag än för 50 år sedan. Här kommer behovet av försäljning, förhandlingsförmåga och ett generellt marknadslyft i branschen in.

Kommentera